Vår forskning - Ryska

1 min läsning
Undervisningen i ryska vid Högskolan Dalarna är förankrad i aktuell forskning.

Vår forskningsprofil är kultur- och identitetsstudier med fokus på 1900-talet och det samtida Ryssland.

Kurser

Vi erbjuder flera unika tematiska kurser där undervisande lärare är aktiva forskare just inom detta kunskapsfält. Flera av dessa kurser kräver inga förkunskaper i ryska. Läs mer under fliken "Kurser i rysk kulturhistoria" till vänster.

Konferenser och symposier

I november 2014 i samarbete med Vitterhetsakademien anordnade vi ett tvärvetenskapligt symposium Neo-Academism and Neo-Conservatism in Contemporary Russian Art, Music and Film: 1989-2014.

I september 2013 i samarbete med Uppsala universitet organiserade vi en internationell konferens Contemporary Russian Utopianism: Geopolitics and Identity.

I oktober 2012 organiserade vi ett uppmärksammat symposium Det sovjetiska arvet och den postsovjetiska ryska identiteten (se Alumntidningen 2, 2012).

För mer information om våra konferenser se "Kalendarium" till vänster.

Samarbete med framstående forskningsmiljöer

Vi har ett väletablerat samarbete med UCRS Centrum för Rysslandsstudier, Uppsala universitet. Våra studenter är välkomna att delta i Centrumets seminarier.

Valda publikationer i svensk media

Maria Engström (2014). Den europeiska skönhetens ryska väktareSvenska Dagbladet.

Maria Engström (2014). Nytt kapitel för Putins euroasiatiska drömSvenska Dagbladet.

Maria Engström (2011). Imperiedröm ger luft åt rysk nykonservatism,Svenska Dagbladet.

Humor och skönhet i bilder av RysslandDT (2014)

Irina Karlsohn, universitetslektor i ryska.  Karlsohn är filosofie doktor i slaviska språk med litterär inriktning med fokus på 1800- och 1900-talets litteratur och idéhistoria.

Karlsohn är medlem av redaktionen för tidskriften Arche. Tidskrift för psykoanalys, humaniora och arkitektur som trycker vetenskapliga och populärvetenskapliga texter kring bland annat psykoanalys, litteratur, filosofi och konst. Hon är verksam översättare av skönlitteratur samt populärvetenskapliga och vetenskapliga texter inom humaniora från ryska till svenska samt från svenska till ryska.

Publikationer

  1. Karlsohn, Irina (2015). "History and Modernity in the Works of Aleksandr Solzhenitsyn, Toronto Slavic Quarterly, no. 54, pp. 12-25. 
  2. Karlsohn, Irina (2011). Historia och modernitet hos Aleksandr Solzjenitsyn, ArcheTidskrift för psykoanalys, humaniora och arkitektur, nr. 36-37.  
  3. Karlsohn, Irina (2011). Poiski Rusi nevidimoj. Kitezjskaja legenda v russkoj kul’ture.  1843-1940 [sv. Sökandet efter det osynliga Ryssland. Kitezjlegenden i rysk kultur 1843- 1940], Slavica Gothoburgensia nr. 10, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis /Göteborgs universitet, 392 s.
  4. Karlsohn, Irina (2010). Anmärkningar om Dostojevskijs novell ’Ett svagt hjärta’, Psykoanalytisk Tid/Skrift, nr. 30-31.
  5. Karlsohn, Irina (2009). Ellis i Francisk Assizskij [sv. ”Ellis och Franciskus av Assisi”]. Literatura kak miroponimanie. Literature as a world view. Festschrift in honour of Magnus Ljunggren. Gothenburg Slavic Studies 2. Red. Irina Karlsohn, Morgan Nilsson & Nadezjda Zorikhina Nilsson. Göteborg: Institutionen för språk och litteraturer.

Översättningar

  1. Karlsohn, Irina (2013), översättning av Pavel Florenskij, ”Det omvända perspektivet”. Arche. Tidskrift för psykoanalys, humaniora och arkitektur, nr. 42-43.
  2. Karlsohn, Irina (2010), översättning av Andrej Belyj, ”Skapandets tragedi. Dostojevskij och Tolstoj”, Psykoanalytisk Tid/Skrift, nr. 30-31.
  3. Karlsohn, Irina (2010), översättning av Fjodor Dostojevskij, ”Ett svagt hjärta”, Psykoanalytisk Tid/Skrift, nr. 30-31.

Maria Engström, universitetslektor i ryska, ämnesansvarig. Engström är docent i slaviska språk med litterär inriktning. Hon forskar om samtida rysk kultur och politik, ryska utopier, religionskonflikter i dagens Ryssland och postsovjetisk rysk identitet.

Maria Engström medverkar inom forskningsprofilen Interkulturella studier

Publikationer

  1. Engström, Maria (2016). Daughterland[Rodina-Doch’] Erotic patriotism and Russia’s future : Conservative mobilization and sexualization of the nationIntersection: Russia/Europe/World, No. 27.
  2. Engström, Maria (2016). "Post-Secularity and Digital Anticlericalism on Runet", i: Suslov, Mikhail (ed.). Digital Orthodoxy in the Post-Soviet World: The Russian Orthodox Church and Web 2.0, ibidem-Verlag  Stuttgart, 195-238.
  3. Engström, Maria (2016). "Apollo against Black Square: Conservative Futurism in Contemporary Russia", i: Berghaus, Günter (ed.). International Yearbook of Futurism Studies, v. 6, Berlin: De Gruyter, 328-353.
  4. Engström, Maria (2015). ”Постсекулярность и цифровой антиклерикализм в Рунете”, i: Suslov, Mikhail, Engström, Maria, Simons, Greg (eds.), Special issue “Digital Orthodoxy: Mediating Post-Secularity in Russia”, Digital Icons: Studies in Russian, Eurasian and Central European New Media, 14, 73-108.
  5. Engström, Maria (2015). The Scent of a Former Life: The Czech Adaptation of the Strugatskiis’ story Malysh’. Rogatchevski, Andrei & Maguire, Muerianne (eds.), Special issue “Far Rainbows: Russian and Soviet Science Fiction on Screen”, Science Fiction Film and Television, v. 8, issue 2, Liverpool University Press, 179-198.
  6. Engström, Maria (2015). ‘Orthodoxy or death!’ Political Orthodoxy in Russia. Simons, Greg & Westerlund, David (eds.). Religion, Politics and Nation-Building in Post-Communist Countries, Ashgate, 65-73.
  7. Engström, Maria (2014). Contemporary Russian Messianism and New Russian Foreign PolicyContemporary Security Policy, 2014, Vol. 35, No. 3, 356-379 (nominerad till Bernard Brodie Prize 2015) 
  8. Engström, Maria (2014). Den europeiska skönhetens ryska väktareSvenska Dagbladet.
  9. Engström, Maria (2014). Ikonens metamorfoser i det postsovjetiska Ryssland, i: Per Ambrosiani, Elisabeth Löfstrand, Ewa Teodorowicz-Hellman (red.), Med blicken österut: Hyllningsskrift till Per-Arne Bodin, Stockholm Slavic Papers, 23, Artos & Norma bokförlag, 67-78.
  10. Engström, Maria (2014). Nytt kapitel för Putins euroasiatiska drömSvenska Dagbladet.
  11. Engström, Maria (2013). Military Dandyism, Cosmism, and Eurasian Imper-art, Birgit Beumers (ed.), Russia’s New Fin de Siècle: Contemporary Culture between Past and Present, University of Chicago Press, Bristol and Chicago: Intellect Ltd., 99-118.
  12. Engström, Maria (2012). Forbidden Dandyism: Imperial Aesthetics in Contemporary Russia. Peter MacNeil, Louise Wallenberg (red.), Nordic Fashion Studies, Stockholm: Axl Books, 179-199.
  13. Engström, Maria (2012). Politisk ortodoxi: den nya ryska messianismen. Elena Namli, Ingvar Svanberg (red.), Religion och politik i Ryssland, Studier i inter-religiösa relationer, Uppsala, 65-76.
  14. Engström, Maria (2011). Imperiedröm ger luft åt rysk nykonservatismSvenska Dagbladet.
  15. Engström, Maria (2010). Apofatika i jurodstvo v sovremennoj russkoj literature, Slovo, 51, Uppsala.
  16. Engström, Maria (2010). Venäjä - suvereeni teokratia? Idäntutkimus, The Finnish Review of East European Studies, 3, 3-10.
  17. Engström, Maria (2008). Neo-Eurasianismen och den Konservativa Revolutionen, ÖstbulletinenSällskapet för studier av Ryssland, Central- och Östeuropa samt Centralasien, nr. 1, 7-12.
  18. Engström, Maria (2004), Херувимские песнопения в русскойлитургической традиции (Cheroubika in the Russian Liturgical Tradition), Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies in Russian Literature, 36, Stockholm.

Nikita Mikhaylov, universitetsadjunkt i ryska. Mikhaylov är filosofie doktor i slaviska språk med lingvistisk inriktning. Hans forskningsområde utgörs av ryska språkets historia med fokus på språkutvecklingen under 1600- och 1700-talet. Mikhaylov har 15-års erfarenhet som universitetslärare såväl i Ryssland som i Sverige. Han har undervisat i både engelska och ryska som främmande språk samt handlett studentuppsatser och examensarbeten med språkvetenskaplig inriktning på kandidat- och magisternivå.

Publikationer

Mikhaylov, Nikita (2013). The Route Instrumental: A Historical Perspective. On the Use of Bare Instrumental of Space in Eighteenth-Century Russian, Slovo, 54, 74-86.

Mikhaylov, Nikita (2012). Tvoritelnyj padež v russkom jazyke XVIII veka, Uppsala, 296 pp. (Acta Univ. Ups., Studia Slavica Upsaliensia 47).  

Mikhaylov, Nikita (2010). O morfologičeskoj adaptacii inojazyčnyh toponimov v tekstah “Vestej-Kurantov”, Slovo, 51, 69–81.

Maier, Ingrid, Mikhaylov, Nikita (2009). “Korolevskij izvet ko vsem ego poddannym” (1648) – pervyj russkij perevod anglijskogo pečatnogo teksta? Russian Liguistics, 33(3), 289–317.

Mikhaylov, Nikita (2004). K voprosu o sootnošenii imenitelnogo i tvoritelnogo predikativnogo v russkom literaturnom jazyke 18-go veka, Problemy razvitija gumanitarnoj nauki na severo-zapade Rossii. Materialy naučnoj konferencii, posvjaščennoj 10-letiju RGNF, Vol.2. Petrozavodsk.

Senast granskad: