UDDGait™: Uppsala-Dalarna Dementia and Gait Project

UDDGait™ är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt vars övergripande mål är att stödja tidig identifiering av kognitiv funktionsnedsättning och risk för demensutveckling, för att på så sätt ge en grund för adekvata symptomlindrande och hälsopromotiva åtgärder.

Utgångspunkter

Demenssjukdom är enligt Världshälsoorganisationen ett av vår tids snabbast växande hot mot den globala folkhälsan. Tidig identifiering av demenssjukdom lyfts fram som ett prioriterat folkhälsomål. Tidig diagnos är avgörande för möjligheterna att sätta in verksamma åtgärder som kan öka livskvaliteten för personer med demens och deras anhöriga. I dag saknas ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att tidigt identifiera kognitiv funktionsnedsättning och demenssjukdom. Därför undersöker vi ett nytt koncept för ändamålet, ”dual-task-test”, som i våra studier innebär att ett väletablerat mobilitetstest (Timed Up-and-Go, TUG) kombineras med en samtidig verbal uppgift (TUG dual-task, TUGdt). Denna typ av test bedöms ha potential att utgöra ett stöd för tidig identifiering av demenssjukdom. Mer forskning behövs för fördjupad undersökning av testets validitet och prediktiva kapacitet. 

Det övergripande syftet är att undersöka om TUGdt är användbart som ett stöd för prediktion av demenssjukdom. För att säkerställa resultaten är syftet också att utvärdera testets mätegenskaper samt att ta fram normativa referensvärden hos friska kontrollpersoner.

Tillvägagångssätt

Vi använder oss av TUG, som är ett enkelt och snabbt administrerat test av en rörelsesekvens: från sittande i karmstol till uppresning och gång 3 meter framåt för att sedan vända runt, gå tillbaka och sätt sig igen. Vid TUGdt kombineras TUG med verbala uppgifter, t.ex. räkna upp olika djur (Figur 1).  

Figur 1. Schematisk illustration av försöksuppsättningen med registrering med två videokameror.

Denna typ av kombinerad uppgift (dual-task), kräver delad uppmärksamhet vilket påverkar personer med demens mer än kognitivt friska personer i samma åldersgrupp. Exempelvis har gångstörningar orsakade av dual-task-uppgifter påvisats tidigt i demensutvecklingsförlopp. Följaktligen kan TUGdt utgöra ett potentiellt användbart kliniskt hjälpmedel vid diagnostisering och behandlingsplanering för individer med kognitiv problematik.

Genomförande

En pilotstudie genomfördes inledningsvis för att utveckla metodiken och studieprotokollet. I nästa steg har TUGdt använts i baslinjebedömningar av personer som kommer till specialistklinik vid Akademiska sjukhuset i Uppsala eller Falu lasarett i Falun. De patienter i baslinjeundersökningen som genomgick lumbalpunktion för biomarkörer för Alzheimers sjukdom inkluderades även i en studie av korrelationer mellan dessa biomarkörer och TUGdt-parametrar. Longitudinella uppföljningar av baslinjeundersökningen har genomförts och pågår i flera steg. Vi har även inkluderat och testat friska kontroller med TUGdt för att generera referensvärden och utvärdera test-retest-reliabiliteten – se figur 2 och Publikationslista nedan. Datainsamling för undersökning av test-retest-reliabilitet för patienter som genomgår minnesutredning pågår. Vi har även utvecklat ett sidoprojekt inriktat mot analys av stegparametrar extraherade från videoinspelningar av TUG och TUGdt, kallat UDDGait-Step™.

UDDGait™ : Uppsala-Dalarna Dementia and Gait Project
1. Pilot/genomförbarhetsstudie för utveckling av studieprotokoll (datainsamling avslutad)
Patienter som genomgår minnesutredning vid specialistmottagning (n = 43)
2.1 Baslinjebedömning (datainsamling avslutad)
Patienter som genomgår minnesutredning vid specialistmottagning (n = 298)
2.2 Uppföljande bedömning 2 år efter baslinjen (datainsamling avslutad)
Patienter som diagnostiserats med subjektiv eller lindrig kognitiv störning vid baslinjen (n = 145)
2.3 Uppföljande bedömning 4 år efter baslinjen (datainsamling pågår)
Patienter som inte utvecklat en demensdiagnos sedan baslinjen (n ≈ 80)
2.4 Journalgenomgång (datainsamling pågår)
Vid baslinjen och efter 2.5, 4 och 8 år
3. Referensvärden – Friska kontroller (datainsamling avslutad)
Män och kvinnor i olika åldersgrupper, 50 år och äldre (n = 166)
4. Reliabilitet – Friska kontroller (datainsamling avslutad)
Män och kvinnor, 50 år och äldre (n = 43)
5. Reliabilitet – Patienter (datainsamling pågår)
Patienter som genomgår minnesutredning vid specialistmottagning (n ≈ 50)

UDDGait™ - Step
6.1 Extrahering av gångparametrar från video – Friska kontroller (datainsamling pågår)
Validitet, intra- och interbedömarreliabilitet (n = 30)
6.2 Studier av gångparametrar från video (datainsamling planerad)
Patientdata från baslinje och uppföljningar (2.1, 2.2, 2.3) samt friska kontroller (3.)

Figur 2. Översikt över datainsamling och forskningspersoner i UDDGait™ och UDDGait™ Step. Rutor inramade med heldragen linje visar avslutad datainsamling, prickad linje visar pågående datainsamling och grå ruta planerad datainsamling.


För ändamålet har vi samlat data i Biomekaniklaboratoriet (BMC), Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm, för utvärdering av mätegenskaper vid användning av video för utvärdering av stegparameterdata vid TUGdt. Vi har utvecklat och använt specifik metodik för delvis automatiserad extrahering av stegparametrar från video.

Forskargruppen och samverkan

Professor Anna Cristina Åberg leder UDDGait™ som bygger på samverkan mellan forskare vid Högskolan Dalarna (DU), Uppsala Universitet (UU), Umeå Universitet (UmU) och Tecnologico de Monterrey, Campus Estado de Mexico, Mexiko (TdM).

Gruppen har stark expertis inom områdena fysioterapi, äldreforskning, demenssjukdom, fysisk aktivitet, biomekanik, rörelseanalys och biostatistik. Utöver projektledaren Anna Cristina Åberg (DU och UU) medverkar professor Erik Rosendahl (UmU), professor Kevin McKee (DU), docent Kjartan Halvorsen (TdM och UU), docent Lars Berglund (DU och UU), professor Martin Ingelsson (UU), professor Lena Kilander (UU), MD Vilmantas Giedraitis (UU), MD Ylva Cedervall (UU) och doktorand Hanna Bozkurt Åhman (UU).

I UDDGait™-Step samverkar vi även med TeknD Fredrik Olsson (Kungliga Tekniska Högskolan), professor Toni Arndt (GIH), Laboratorieingenjör Olga Tarassova (GIH), MSc Wei Peng (UU) och MSc Isabell Ahlström (UU). 

Finansiering

Finansiellt stöd har erhållits från Vetenskapsrådet, Stiftelsen Promobilia, Demensfonden, UU innovation, Geriatriska fonden, Alzheimerfonden, Regionala forskningsrådet i Uppsala-Örebroregionen, Region Uppsala, Svenska läkaresällskapet och Stiftelsen Ragnhild och Einar Lundströms minne.

Senast granskad:
Kontakt
Anna Cristina Åberg
Professor medicinsk vetenskap