Lokal praktikutveckling (LPU)

Genom arbetssättet Lokal praktikutveckling har du som arbetar inom socialtjänst eller närliggande hälso- och sjukvård möjlighet att utveckla den egna verksamheten tillsammans med forskare från Högskolan Dalarna.

Varför Lokal praktikutveckling (LPU)?

Har du och din verksamhet en utmaning eller ett problem som ni skulle vilja utveckla eller lära er mer om? Då kan Lokal praktikutveckling (forskarstött utvecklingsarbete) vara något för er. 

LPU innebär att:

  • Bearbeta utmaningen/problemet i din verksamhet i samverkan med forskare från Högskolan Dalarna.
  • Träffas tillsammans med forskare från HDa i grupper på 5-15 personer.
  • Forskarna kommer ut till din arbetsplats 5 gånger under loppet av ett år.
  • Du som yrkesverksam bidrar med dina erfarenheter, forskarna bidrar med aktuell kunskap och ett vetenskapligt förhållningsätt.
  • Arbetet återkopplas muntligt eller skriftligt i verksamheten och genom en rapport av forskare. 
  • Ingen kostnad för att delta. 

En win - win situation:

  • Du och din verksamhet utvecklar förmågan att arbeta utifrån ett vetenskapligt systematiskt förhållningssätt.
  • Forskare får ökad kunskap om praktikens villkor.

Lokal Praktikutveckling - Ansökan

Här hittar du ansökningsformuläret - ansökan kan göras året runt.

För mer information se Riktlinje för lokal praktikutveckling (pdf).

 

Pågående LPU-projekt

Under år 2025 startar tre nya LPU-projekt:

Ludvika kommun, socialtjänsten och den centrala elevhälsan inför nya insatser och arbetssätt i och med omställningen till nya socialtjänstlagen, SoL. En av dessa nya insatser är att individ- och familjeomsorgen tillsammans med den centrala elevhälsan anställer 6 st familjerådgivare. Familjerådgivarna kommer att arbeta i team med tidigt förebyggande, uppsökande och föräldrastödjande insatser riktade till barn och unga inom förskola och grundskola. Parallellt kommer personal inom förskola och grundskola genomgå en utbildning i screening-verktyget ESTER (Socialstyrelsen), för att fånga upp barn med normbrytande beteende i ett tidigt skede och erbjuda insatser via föräldrarådgivarna utan behovsprövning i linje med Nya SoL. 

Projektet syftar utvärdera och följa upp den nya insatsen och bidra till ökad kunskap om systematiskt kvalitetsarbete. Projektet syftar även till att se över modeller, metoder och arbetssätt för förebyggande arbete med barn och unga.

Forskare/lärare i projektet

Maria Ayoub, doktorand i vårdvetenskap, Högskolan Dalarna

Jennie Warström, doktorand i pedagogiskt arbete och universitetsadjunkt i svenska som andraspråk, Högskolan Dalarna

Dalarnas kommuner har svårt att hitta familjehem till de barn som inte kan bo hemma. Dalarnas familjehemsresurs (DFR) är en länsgemensam verksamhet som arbetar med att rekrytera, utreda och utbilda familjehem åt 11 av Dalarnas 15 kommuner. De kommuner som berörs är Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Ludvika, Orsa, Rättvik, Säter, Vansbro och Älvdalen. 

DFR startades upp under 2024 som en gemensam satsning för att hitta de bästa lösningarna för barnen. Vid årsskiftet 2025/2026 är det beslutat att den första kvalitetsgranskningen ska göras. Kvalitetsgranskning ska därefter göras vart tredje år. Syftet med kvalitetsgranskningen är att undersöka hur väl verksamheten uppfyller verksamhetens mål och utgör ett underlag för utveckling av DFR. Vidare syftar granskningen till att följa upp kvaliteten, följa upp hur samverkan upplevs/fungerar mellan ingående parter samt identifiera möjliga förbättringsåtgärder. Enligt samverkansavtalet ska samtliga kommuner delta och bidra i uppföljningen/granskningen av verksamheten.

Forskare/lärare i projektet

Amanda Frank, universitetsadjunkt i socialt arbete, Högskolan Dalarna

Maria Ayoub, doktorand i vårdvetenskap, Högskolan Dalarna

Omställningsarbetet till en God och nära vård pågår nationellt. I Dalarna finns en länsgemensam strategi (2022-2030) med målbild och färdplan framtagen och med den som utgångspunkt har omställningsarbetet pågått de senaste åren. Omställningsarbetet kopplat till God och nära vård i Dalarna berör hela Dalarnas socialtjänst och näraliggande hälso- och sjukvård, d. vs. samtliga 15 kommuner och Region Dalarna, omställningen sker i samverkan.

Det tycks i dagsläget finnas ett glapp mellan hur den regionala systemledningen är tänkt att fungera och hur det faktiskt fungerar i praktiken. De lokala systemledningarna runt om i länet uttalar ett behov av tydligare stöd och vägledning från den regionala systemledningen. Via följeforskning från Högskolan Dalarna har processen om införandet av en personcentrerad vård i Region Dalarna tidigare noggrant studerats, beskrivits och analyserats. Från detta finns viktiga erfarenheter att dra nytta och lärdom av när nu ledning och styrning av en process med många beröringspunkter (God och nära vård) behöver ta ett tydligare fokus och tempo framåt. LPU-processen kan sätta ramen för det arbete som behöver göras för att stärka ett långsiktigt och hållbart omställningsarbete till en God och nära vård i Dalarna. Mer specifikt handlar det om att föra dialog med fokus på styrning och ledning i komplexitet och att etablera en regional systemledning, i enlighet med vad som beskrivs i strategin. Via LPU som arbetssätt möjliggörs en kunskapsbaserad dialog baserad på tidigare erfarenheter och utmaningarna i nuläget, vilket borde vara gynnsamt för processen framåt. LPU-processen skulle också kunna vara ett första steg på ett fortsatt forskningssamarbete inom området.

Lärare/forskare i projektet

Kent Ehliasson, lektor i arbetsvetenskap, Högskolan Dalarna

Malin Tistad, docent i omvårdnad, Högskolan Dalarna

 

Genomförda LPU-projekt

Relationer tenderar att spricka när en person i en parrelation tillfrisknat från ett kemiskt beroende. Rådgivningsenheten Viva i Falu kommun har länge arbetat med parsamtal för denna målgrupp och bevittnat att en tidigare anpassningen till destruktiva mönster lever kvar hos familjemedlemmarna trots att den beroende personen påbörjat en förändringsprocess. Klienter vittnar därtill om att de behöver söka hjälp på olika håll för beroendesjukdomen och relationsproblemen och att det är problematiskt.

Viva såg behovet av att skapa en mer sammanhållen stödinsats i form av strukturerade parsamtal för dessa individer med fokus på både beroende, kommunikation och relation, i syfte att underlätta kommunikationen, överbrygga skadorna från beroendet och återupprätta de gemensamma grundläggande värderingarna i relationen.

Tillsammans med forskare och lärare vid Högskolan Dalarna har anställda vid Viva nu utarbetat en metod för parsamtal där den ena parten nyligen tillfrisknat från ett kemiskt beroende.

Här hittar du rapporten "Metod för parsamtal" av Sheila Jones & Ulf Kassfeldt (2025).

Senast granskad:

Kontakt

Elin Venngren
Verksamhetsledare SUD
Senast granskad: