Forskning och utveckling inom SUD

Forskningsprojektet Integrerat föräldraskapsstöd i SFI-undervisning är ett samarbete mellan Borlänge kommun och Högskolan Dalarna. Regeringens nationella strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd lyfter vikten att erbjuda evidensbaserad föräldraskapsstöd i flera arenor och nå alla föräldrar, särskild nyanlända föräldrar. I Sverige har också nyligen kommunerna fått till ansvar att stödja nyanländas integration samt inkludering i samhället. I detta ansvar ligger även att kommunen ska erbjuda tidiga insatser för att främja nyanländas psykiska hälsa och stärka föräldraskapet hos dem.

Syftet med detta projekt är att undersöka genomförbarheten och effekten av integrerat föräldraskapsstöd i SFI-undervisning genom att använda realist utvärdering. Med realist utvärdering menas att få förståelse för: hur insatser fungerar (eller inte fungerar), i vilken omfattning den fungerar, för vem den fungerar för och vilka kontextuella faktorer som underlättar och försvårar att insatsen fungerar. Borlänge kommun har valt att implementera föräldraskapsstödsprogrammet ICDP (International Child Development Program) i SFI-verksamheten. ICDP är relationsorienterat och empatibaserat program och som används som hälsofrämjande och förebyggande insats. Syftet med ICDP är att stärka föräldrars samspel med sina barn genom att utveckla föräldrarnas reflekterande förmåga. Genom att stödja och vägleda föräldrar förebyggs psykisk ohälsa hos barnet. Vi kommer att undersöka följande frågor: 

1. Hur kommer ICDPs programteorin leda till de resultat och effekter som förväntas?
2. I vilken mån har ICDPs programteori implementerats?
3. Vilken effekt har ICDP programmet på att förbättra psykiska hälsa, stärka föräldraskapet och integrationen i det nya landet?
4. Vad är det som har fungerat och inte fungerat och för vilka har ICDP fungerat för?
5. Vilka kontextuella faktorer har underlättat eller försvårat genomförande av ICDP?

I detta projekt kommer vi att följa processen för kommunens implementering av ICDP-programmet där vi samlar data både kvalitativt genom observationer, intervjuer och fokusgruppsdiskussioner samt kvantitativt data genom enkäter till deltagare på ICDP och programtrohets checklista till ledarna.

Borlänge kommun är den första kommunen som provar att implementera ICDP-programmet på SFI-verksamheten. Det kommer att ge oss om hur programmet fungerar på SFI-kontexten, vad som fungerar och inte fungerar i en sådan kontext. En viktig kunskap som denna forskning bidrar med är också hur ICDP som föräldraskapsstödsprogram kan leda till ökad kompetens i föräldraförmåga programkomponenterna.

Projektledare: Fatumo Osman, fos@du.se

Projekttid: 2022–2023

​Genom att följa och löpande återspegla den utvecklingsresa som Borlänge kommuns socialtjänst gör med att utforma och bygga upp funktioner och arbetssätt för förebyggande socialt arbete syftar forskningsprojektet till att utgöra en praktiknära, reflekterande och aktiv forskningsinsats. Den övergripande forskningsfrågan för projektet är hur socialtjänsten i Borlänge kommun arbetar för att bygga upp en förebyggande socialtjänst.

Målet med forskningsprojektet är att följa och återspegla den resa som socialtjänsten i Borlänge kommun gör med att utforma nya roller och arbetssätt för sitt förebyggande sociala arbete, men också med att formulera sig kring sin lokala tolkning av vad förebyggande och främjande socialt arbete innebär, och vad som uppfattas som sociala problem att arbeta gentemot.

Ett konkret mål är att öka kunskapen och förståelsen för hur en främjande och förebyggande socialtjänst kan byggas upp konkret i ett lokalt sammanhang.
Ett annat mål är att formulera erfarenheter från arbetet, löpande reflektera över det arbete som sker i relation till forskning om förebyggande socialt arbete och formulera idéer om hur arbetet kan utvecklas framåt utifrån Borlänge kommuns lokala förutsättningar, problemområden och resurser.
Ytterligare ett mål är att få en bild av vilka arbetssätt som väljs att arbeta utifrån och vilka som väljs bort, vilka hinder som dyker upp nationellt, lokalt, organisatoriskt, praktiskt, samt vilka framgångsfaktorer som upplevs i det faktiska arbetet och eventuellt om de berörda personerna upplever sig nå måluppfyllelse på ett mer långsiktigt generellt plan i form av ökad social hållbarhet och behov av färre individuella insatser.

Projektledare: Jessica Wide, jmj@du.se

Projekttid: 2022–2023

Boendemiljön har stor inverkan på människors liv och anses ha avgörande betydelse för en persons identitet, hälsa och välbefinnande. Boendemiljön utgör en plattform där de mest grundläggande behoven kan tillgodoses och från vilka sociala relationer skapas. Detta gäller för alla människor men har särskilt stor betydelse för äldre personer som riskerar att drabbas av kroniska sjukdomar och få fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar och därmed blir mer beroende av en fungerande boendemiljö. De radikala förändringar som nu sker inom svensk hälso- och sjukvård innebär att vård och omsorg i allt högre grad äger rum i äldre personers hem. Trots detta är hemmet och dess omedelbara omgivning ett av de mest outforskade områdena inom forskningen som rör hälsa och välbefinnande.

I projektet Boendemiljöer för äldre – vad har betydelse för personen? vill vi sätta den äldre personen i centrum och ta reda på mer om äldre personers boendemiljö och de aktiviteter som sker i boendet och dess närområden. Tillsammans med kommunerna kan vi bedriva forskning kring dessa viktiga frågor och på så vis öka kunskapen om äldres behov och hur vi kan arbeta för att främja välbefinnande och delaktighet hos äldre personer i ordinärt boende. Med boendemiljö menar vi bostadens inomhus- och utomhusmiljö samt närliggande omgivning. Projektet utgår från tre huvudsakliga frågeställningar:

1. Vilka aspekter av boendemiljön har betydelse för äldre personer?
2. Hur rör sig äldre personer i boendemiljön?
3. Hur upplever äldre personer sin autonomi i boendemiljön?

Projektledare: Susanna Nordin, snr@du.se

Projekttid: 2022–2023

Den 1 november 2022 inrättade Socialstyrelsen nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS (2022:39). Mot bakgrund av de nya föreskrifterna förväntas landets kommuner stödja och hjälpa föräldrar som utövar våld i nära relationer. Socialstyrelsen konstaterar samtidigt att det finns ett stort behov av verktyg med vetenskapligt stöd för att underlätta för socialsekreterare att följa och följa upp arbetet med att möta föräldrar som utövar våld. Flera kommuner i Dalarna intresserade sig för en fortbildning på området där Länsstyrelsen Dalarna skulle stå som finansiär och Högskolan Dalarna medverka i form av följeforskning. På grund av uppsägningar, pensionsavgångar och bristande ekonomi så är det inte aktuellt att inleda fortbildning i dagsläget. Istället läggs fokus på metodutveckling.

Det här forskningsprojektets syfte är att utarbeta ett verktyg som kan mäta genusaspekten och tillika utgöra grund för socialsekreterares bedömning av en arbetsmetods verkningsgrad.

Det är av signifikant betydelse för kunskapsområdet prevention av våldsutövares återfall, där det råder brist på verktyg som kan underlätta för socialsekreterare att bedöma en arbetsmetods verkningsgrad. En granskning av befintliga studier behöver kombineras med nytänkande, där utgångspunkten tas i anställdas tankar och idéer om behov, hinder och möjligheter i arbetet med målgruppen.

Projektet kommer att pågå under år 2023 och genomföras i två faser:

1. Under den första fasen genomförs två fokusgruppsdiskussioner med socialarbetare och deras chefer/gruppledare. Huvudfokus i diskussionerna är hur anställda ser och uppfattar behov, hinder och möjligheter när det gäller möten med föräldrar som utövar våld.
2. Fas två handlar om att utforma ett verktyg som avser att underlätta för socialsekreterare att bedöma en arbetsmetods verkningsgrad med utgångspunkt i genusaspekten. Att utagera maskuliniteter och femininiteter behöver inte nödvändigtvis handla om antingen eller. Något som kommer övervägas är att utarbeta skalor som kombinerar maskuliniteter och femininiteter på olika sätt, som varierande grader av både och.

Projektledare: Susanne Gustafsson sgu@du.se

Projekttid: 2023

Nu har delrapporten Organisering för att främja social hållbarhet och förebygga sociala problem färdigställts. Rapporten är en del av Jessica Wides forskningsprojekt Att bygga upp en förebyggande socialtjänst som du kan läsa mer om under rubriken "Pågående forskningsprojekt inom SUD". 

I delrapporten Organisering för att främja social hållbarhet och förebygga sociala problem har fokus varit på den del av Borlänge kommuns individ- och familjeomsorgs nya organisation som har i uppdrag att särskilt utforma det främjande och förebyggande sociala arbetet på universell nivå och gruppnivå. 

Intervjuer har genomförts med chefer och anställda inom enheten för främjande och förebyggande insatser. I intervjuerna förmedlades att målet med den nya organisationen är att bygga en verksamhet som tar emot helheten som en individ utgör och att arbeta förebyggande och främjande på flera nivåer. Det operativa främjande och förebyggande arbetet sker bland annat genom att en enhet har skapats där anställda helt och hållet arbetar med främjande och förebyggande socialt arbete på samhälls-och gruppnivå. Därutöver lyfts den gemensamma mottagningen fram som en ny bred och mer förebyggande ingång för alla ärenden som kommer in till individ- och familjeomsorgen. 

Några av de saker som de intervjuade lyfter fram är målet att nå alla Borlängebor med information och erbjudanden om förebyggande och främjande stöd. Insatserna tycks falla väl ut mot målet men de anställda upplever sig inte alltid nå fram till de mest behövande och rädsla för socialtjänsten beskrivs som en orsak. I intervjuerna med de anställda framkommer flera förslag på fortsatt utveckling av främjande och förebyggande insatser för att bättre nå fram till alla Borlängebor. Förslagen handlar bland annat om workshops och riktade insatser. Mer om förslagen och delrapporten i sin helhet hittar du här. 

Resultat från projektet "Jag & min familj"

Nu har resultaten kommit för forskningsprojektet "Jag & min familj", där familjer med missbruk (barn och föräldrar tillsammans) frivilligt fått genomgå en behandling på 8-10 träffar där man pratar öppet om missbruket och sätter barnets upplevelser i fokus. Träffarna leddes av två samtalsledare från vuxenenhet respektive IFO och teman som behandlades var beroende, familjen som system, hur barn/föräldraskapet påverkas, kommunikation, hemma - ta hand om känslor, samt säkerhetsplan.

Utvärderingar över tid visade att;

• Känslan av närhet ökade i familjerna.
• Känslan av kaos minskade i familjerna.
• Uppförandeproblem hos barnen minskade. 
• Lägre grad av ångest och depression hos föräldrarna.
• Minskat missbruk (även om det inte var huvudsyftet med programmet).

I rapporten Interventionen Jag & min familj: Ett familjeorienterat öppenvårdsprogram kan du läsa mer om interventionen och dess resultat. 

Här nedan finner du material från konferensen "Jag & min familj" som ägde rum den 9 maj på Högskolan Dalarna.

Här kan du se det inspelade föredraget med projektledarna Kari Jess (HDa) och Ann Lyrberg (HiG, FoU-välfärd Region Gävleborg) som redogör för projektets bakgrund och resultat, varpå samtalsledarna i projektet berättar om sina erfarenheter:

Här kan du se föredraget om att forska i praktiken.

Här kan du ta del av konferensens PPT-presentation (pdf).

Bakgrund till projektet "Jag & min familj"

Forskningsprojektet "Jag & min familj" bedrevs i samarbete mellan Högskolan Dalarna och Region Gävleborg år 2017 till år 2022. Högskolan Dalarna var projektägare. Syftet var att utvärdera ett familjebaserat öppenvårdsprogram i familjer med missbruk. Programmet, kallat "Jag & min familj", är ett nytt sätt att möta dessa familjer och deras behov. Kortfattat består interventionen av 8 träffar där föräldrar och barn tillsammans på ett sakligt, avdramatiserat, icke-dömande sätt kommunicerar om missbruket och problemen i familjen.

Programmet syftar till att i första hand avlasta barn från skuld och ansvar och att tydliggöra deras behov av en fungerande familjerelation. Målsättningen är vidare att interventionen ska leda till en förbättrad psykisk hälsa och samvaro i familjen samt att föräldrars motivation till förändrade alkohol- och drogvanor stärks. Arbetssättet bygger på idén om barns delaktighet och att samverkan mellan professionella med olika specialkunskaper har bättre förutsättningar att möta familjers komplexa behov.  

Programmet "Jag & min familj" arbetades fram i Sandvikens kommun mellan åren 2013-2017 som en del i ett projekt med medel från Socialstyrelsen (Alexandersson & Jess 2015). Från och med november 2013 till maj 2017 genomgick tio familjer i Sandvikens kommun programmet. I uppföljningen rapporterade både barn och föräldrar positiva effekter, framför allt barnen, vilket styrktes av samtalsledarnas iakttagelser. 

Forskningsprojektet "Jag & min familj" erhöll 2018 medel från Folkhälsomyndigheten för en treårig effektstudie enligt en experimentell design där deltagarfamiljer randomiserats till antingen undersökningsfamiljer eller väntelista. Alla deltagare, både vuxna och barn, följs före programstart, efter programslut samt 3 mån, 6 mån och 1 år efter programslut med hjälp av vedertagna och validerade mätinstrument som mäter missbruk, hälsa och familjeklimat. Ett urval av vuxna och barn intervjuas kring erfarenheter av att delta i programmet och vilka effekter det gett.

Ambitionen var att minimum 50 familjer skulle ha genomgått hela programmet och även följts ett år efter avslutat program. Parallellt med effektmätningar via uppföljningsverktygen skedde också individuella intervjuer med vuxna och barn. Intervjuer som genomfördes tidigt i programmet tydde på att både barn och föräldrar i stor utsträckning tog starka intryck av programmet. Framför allt uppskattade man möjligheten att komma samman som en familj och prata om svåra saker under ledning. Flera barn uttryckte också att samtalen hjälpte dem att minska deras skuldbörda inför förälderns problem.

Projektledare: Kari Jess kje@du.se

Resultat från projektet SWEOLD-Dalarna

Kunskap om äldre personers levnadsvillkor är avgörande för utvecklingen av vård- och omsorgsinsatser samt andra verksamheter riktade till denna målgrupp. Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor i Sverige (SWEOLD) har genomförts regelbundet sedan 1992. År 2021 drogs ett extra urval för Dalarna vars resultat presenteras nedan.
​
Några av resultaten från SWEOLD-Dalarna

• Ungefär hälften av de svarande har ett gott allmänt hälsotillstånd. Majoriteten har en god psykisk hälsa, men 15% upplever depression/djup nedstämdhet och 25% besväras av ängslan, oro eller ångest. Resultaten speglar nivåerna i riket.
​
• Mer än 80% klarar basala aktiviteter i det dagliga livet (t.ex att äta, stiga upp ur sängen, gå på toaletten). Kvinnor i Dalarna har svårare än männen att gå utomhus och i trappor. I Dalarna används gånghjälpmedel i högre grad än i riket.
​
• I Dalarna och riket har 13% avstått från läkarbesök under det senaste året trots att de haft behov.
​​
• En tiondel i Dalarna och riket har avstått från tandläkarbesök trots behov.
​
• Ungefär 70% blir ofta eller ibland besökta av eller besöker sina släktingar, medan 76% har motsvarande kontakt med vänner. Andelarna är högre än i riket.
​​
• En knapp tiondel besväras ofta eller nästa alltid av ensamhet, liksom i riket, och det är något vanligare bland kvinnor än män.

• 83% av de svarande i Dalarna tycker att det är lätt/ganska lätt att ta sig till mataffären. Fler har svårt att ta sig till apotek och bank/uttagsautomat. Tillgängligheten upplevs som sämre i Dalarna än i riket.
​
• Mer än hälften använder internet dagligen eller veckovis. Att använda internet är vanligare bland männen.

• 83% av de svarande i Dalarna tycker att det är lätt/ganska lätt att ta sig till mataffären. Fler har svårt att ta sig till apotek och bank/uttagsautomat. Tillgängligheten upplevs som sämre i Dalarna än i riket.
​
• Mer än hälften använder internet dagligen eller veckovis. Att använda internet är vanligare bland männen.

Publicerad rapport

Resultaten i sin helhet kan du läsa om i rapporten "Livet som äldre i Dalarna. Resultat från Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor i Dalarna, SWEOLD-Dalarna." (2023) av Dahlberg, L., Kayser Leeoza, N. & Lennartsson, C. 

Om projektet

Kunskap om äldre personers levnadsvillkor är en avgörande förutsättning för utvecklingen av äldreomsorgsinsatser och hälso- och sjukvårdsverksamheter riktade till denna målgrupp. SWEOLD-D kommer att ta fram sådan kunskap för äldre personer i Dalarna. Detta är möjligt genom att den utförs inom ramen av en nationell studie, Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor (SWEOLD). SWEOLD har genomförts regelbundet sedan 1992 och har hög representativitet för äldre personer i Sverige. SWEOLD genomförs med hjälp av enkätbaserade intervjuer och har ett brett fokus på levnadsvillkor med frågor om till exempel fysisk och psykisk hälsa, funktionsförmåga, hälso-/sjukvård, äldreomsorg, hälsobeteenden, ekonomiska resurser, boende, politiska- och fritidsaktiviteter, sociala relationer och subjektiva värderingar såsom livstillfredsställelse och ensamhet. Anpassningar av enkäten kan göras för att inrymma frågor som är särskilt angelägna i Dalarna. Högskolan Dalarna har avsatt medel för datainsamlingen som kommer att ske under 2020-2021.  

Det här projektet avser att: 

1)     säkerställa samverkan mellan SWEOLD-D och Dalarnas socialtjänster, Region Dalarna och pensionärsorganisationer i Dalarna; 

2)     datahantering; samt 

3)     analysera frågor som är angelägna för aktörerna i Dalarna. 

Genomförandet av projektet utgörs av tre aktiviteter:

1) Referensgrupp. En referensgrupp kommer att inrättas bestående av representanter för socialtjänsterna i Dalarna, Region Dalarna och pensionärsorganisationer. Syftet är att se till att den kunskap som erhålls genom studien blir relevant och angelägen för regionens intressenter och användbar för verksamhetsutveckling. Referensgruppen kommer att ge synpunkter på vilka frågeområden som bör ingå i SWEOLD-D; i samråd med projektledaren och forskarna bestämma vilka frågor som ska analyseras inom ramen för projektet; samt vara behjälplig vid tolkning av resultat.

2) Datahantering. Högskolan Dalarna kommer att få ett i det närmaste färdigt dataset, men viss kvalitetskontroll och omkodning av variabler kommer ändå behövas, särskilt för de extra frågor som enbart rör Dalarna. För att data ska kunna vara tillgängligt för flera forskare och studenter krävs också att någon är ansvarig för att sätta samman specifika dataset med efterfrågade variabler och se till att data hanteras på rätt sätt. 

3) Analys och forskningsrapport. Data för SWEOLD-D kommer att analyseras och presenteras i form av en skriftlig forskningsrapport som kommer att utges i Högskolan Dalarnas rapportserie. Rapporten kommer att presentera olika aspekter av äldre personers levnadsvillkor i Dalarna och jämföra dem med motsvarande villkor i riket. Vilka aspekter som ska stå i fokus för rapporten avgörs av referensgruppen enligt ovan.

Projektledare: Lena Dahlberg ldh@du.se