Experter om folkhälsa och träning

"Hur kommer vi att träna i framtiden?" Det och andra frågor om träning och folkhälsa är något våra experter kan svara på.
Bild på skidor i snön en solig vinterdag.
Anna Hermansson

Elitidrottare och idrottsnutrition

Otillräcklig kunskap om idrottsnutrition gör att många idrottare inte får i sig tillräckligt med energi. En färsk studie visar att ett för litet kolhydratintag är ett utbrett problem bland kvinnliga uthållighetsidrottare med symtom på energibrist.

Kvinnliga uthållighetsidrottare äter för lite kolhydrater

Universitetsadjunkt medicinsk vetenskap


 


Vasaloppets ekonomiska utveckling

"Hur lyckades Vasaloppet gå från ideell verksamhet till lyckad kommersialisering?"

Att arrangera en tävling av Vasaloppets storlek i små kommuner i norra Dalarna är egentligen helt galet. 50 000 människor som ska ta sig från start till mål under en vecka är bara en av många utmaningar. Lägg till logiutmaningar, transport och logistik av både varor och människor.

Vasaloppet startade som en ideell verksamhet och har under 1900-talet senare del utvecklats till ett framgångsrikt kommersialiserat företag. Att bygga upp något liknande idag kanske inte ens är en möjlighet. Företagsekonomen Joacim har undersökt vilka faktorer som låg till grund för den här utvecklingen.

– Viktiga samarbetspartners, framgångsrika företagsledare och en medveten strategi är några viktiga grundstenar till framgångssagan, säger Joacim Larsson von Garaguly lektor i företagsekonomi och författare till avhandling Vasaloppet - resan från skidtävling och skidlöpare till produkter och kunder.

Vasaloppet - resan från skidtävling och skidlöpare till produkter och kunder : En studie om kommersialisering och professionalisering 

 


Maxa ditt vasalopp

"Hur kan jag bli en snabbare Vasaloppsåkare?"

"Hur blir jag en effektivare stakåkare under Vasaloppet?"

Förmågan att reglera arbetsintensiteten under tävling är direkt kopplad till valet av fartstrategi. Utifrån kön, ålder och tidigare erfarenhet av deltagande i Vasaloppet kan forskare ge tips och råd om hur prestationen kan optimeras eller totalupplevelsen höjas av de nio milen skidåkning mellan Sälen och Mora.

Tomas Carlsson forskar inom idrotts- och hälsovetenskap och har studerat längdskidåkningens olika deltekniker i olika forskningsprojekt.

Kontakt
Universitetslektor medicinsk vetenskap inr idrottsfysiologi

 


Framtidens träning

"Vilka hjälpmedel för träning kommer vi att använda i framtiden?"

Användningen av tekniska hjälpmedel för träning och hälsa kommer att öka i framtiden. Konstgjorda banor, VR-glasögon, sensorer i stavarna är bara några exempel. Just nu pågår ett forskningsprojekt om en trådlös sensor som kan mäta laktathalten från mjölksyra i svetten på huden. Sensorn mäter hur ansträngd en utövare på ett mer tillförlitligt sätt än tidigare. Det gör att utövaren kan anpassa intensiteten direkt under träningspasset för att kunna prestera bättre på sikt.

Trådlös svettsensor kan öka möjligheten att prestera bättre

Kontakt
Forskare, Idrotts- och hälsovetenskap

 


Fall och fallträning 

”Kan jag lära mig att ramla utan att skada mig?”

”Hur ska jag ramla rätt i vasaloppssåret?” 

Med rätt fallteknik och träning inspirerad av judo kan man minska risken för att skada sig, det visar forskning från Högskolan Dalarna. Även för skidåkare kan denna teknik vara användbar. 

Kontakt
Professor idrottsfysiologi

 


Energi och uppladdning

"Vad ska jag göra för att inte gå in i väggen under Vasaloppet?"

Att skidåkare ”går in i väggen” beror ofta på att de inte fått i sig tillräckligt med energi under Vasaloppet. Det viktiga är att med jämna mellanrum fylla på med till exempel blåbärssoppa, sportdryck eller bullar under loppet.

"Hur mycket energi går det åt under ett vasalopp?"

Genom tester i högskolans idrottslaboratorium kan man beräkna energiförbrukningen för åkare under exempelvis ett vasalopp. Utifrån det kan forskare uppskatta hur mycket energi som åkaren behöver under loppet.

Kontakt
Universitetslektor medicinsk vetenskap inr idrottsfysiologi

 


Gravid och träning

”Hur ska gravida träna?”

"Är det farligt att vara gravid och träna?”

Fortfarande finns mycket osäkerhet kring att träna under graviditet. Men forskningen är tydlig: gravida bör träna! Det är inte farligt för fostret och kan till och med göra både förlossning och återhämtning lättare. Lyfta tungt går också bra, så länge man är uppmärksam på kroppens signaler och inte har komplikationer som stoppar en.

Kontakt
Professor idrottsfysiologi

 


Äldre och träning

”Hur ska seniorer träna för att vara friska som möjligt?”

"När är man för gammal för att åka Vasaloppet?"

Att träna intensivt och få hög puls är inte farligt bara för att man är gammal. Men givetvis måste man anpassa träningen efter vad kroppen klarar av.

Kontakt
Professor idrottsfysiologi

 


Smärta och rehabilitering

”Hur ska jag med kronisk smärta träna, kan jag träna mig smärtfri?”

Långvarig smärta är ett stort folkhälsoproblem som medför personligt lidande och enorma kostnader för samhället. Just nu pågår ett forskningsprojekt med målet att förbättra rehabilitering för personer med långvarig smärta där personlig anpassning av träning och fysisk aktivitet är en viktigt del.

Vad är smärta?

Vad är långvarig smärta?

Kontakt
Docent medicinsk vetenskap

 


Barn och träning

”Hur mycket ska barn träna?"

"Är det farligt med styrketräning för barn?"

Länge var uppfattningen att styrketräning kunde hämma barns tillväxt. Men i dagens stillasittande tid är forskarna överens om att unga måste styrketräna för att inte riskera att bli ohälsosamma när de blir äldre. Träning bör ske på barns villkor och utifrån deras intressen och vardag.

Kontakt
Professor idrottsfysiologi

 


Turism och trafik i Sälen

Under högsäsong med Vasaloppet och sportlov femdubblas antalet invånare i Sälen. Det påverkar miljön, det lokala samhället och skapar stora transportutmaningar. I ett forskningsprojekt har forskare tagit hjälp av lokalinvånare, turister och företag i Sälen för att hitta hållbara lösningar.

Så ska Sälen utvecklas till en hållbar destination

Kontakt
Doktorand Turismvetenskap

 

Senast granskad:
Senast granskad: