Kalender
Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna
Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna (SUD) är ett samverkansorgan för Högskolan Dalarna och yrkeslivet inom det sociala välfärdsområdet. SUD består av 15 kommuner, Region Dalarna och Högskolan Dalarna. Samverkan inom SUD ska främja kompetensförsörjning, utbildning, praktiknära forskning, samt evidensbaserad verksamhetsutveckling inom socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård.
Utbildning för dig som arbetar inom socialt arbete och närliggande hälso- och sjukvård
Uppdragsutbildning ger arbetsgivare möjlighet att anlita högskolor för kompetensutveckling av medarbetare. SUD anordnar uppdragsutbildning och annan kompetensutveckling för dig som arbetar inom socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård. Uppdragsutbildning kan skräddarsys utifrån era behov eller samläsas med studenter på en befintlig kurs.
Exempel på uppdragsutbildningar är grundutbildning i motiverande samtal, introduktion till kognitiv beteendeterapi, utbildning i utrednings- och bedömningsmetoden Addiction Severity Index samt kurser inom skolsocialt arbete samt ett utbildningspaket på 30 hp som behandlar ledarskap för chefer inom socialtjänstens verksamhetsområden.
SUD anordnar även workshops och föreläsningar där yrkesverksamma och forskare kan mötas kring aktuella ämnen. Kontakta medarbetare på SUD om er verksamhet har ett behov av att kompetensutveckla medarbetare genom vidareutbildning inom socialt arbete.
Aktuella utbildningar, workshops och konferenser
Utbildningar
Motiverande samtal
Högskolan Dalarna erbjuder via samverkansarenan SUD en uppdragsutbildning i motiverande samtal på grundnivå. Kursen vänder sig till dig som arbetar med samtal eller beteendeförändring inom primärvård, skola, socialtjänst eller företagshälsovård/annan privat verksamhet.
Läs mer på vår hemsida och anmäl dig till utbildningen i Motiverande samtal.
Introduktion till kognitiv beteendeterapi
Högskolan Dalarna erbjuder via samverkansarenan SUD en uppdragsutbildning i kognitiv beteendeterapi på grundnivå, 7,5 hp.
Läs mer på vår hemsida och anmäl dig till kursen Introduktion till kognitiv beteendeterapi.
Ledarskapsutbildning för socialtjänstens chefer
Att vara chef inom socialtjänsten ställer krav på mångsidighet, flexibilitet och ansvarstagande. Högskolan Dalarna utvecklar tillsammans kommunerna i Dalarna en ledarskapsutbildning för chefer inom socialtjänsten. Utbildningen har en studietakt på 25 % och innehåller fyra valbara kurser. Kurserna Ledarskap för effektivt samarbete och Ny som ledare erbjuds som kurs 1 i ledarskapsprogrammet och deltagare kan välja den kurs som passar bäst utifrån kursinbjudan.
Frågor om utbildningen och anmälan till kurserna görs till Therese Eriksson teo@du.se.
Läs mer om utbildningspaketets första kurs: Ledarskap för effektivt samarbete.
Läs mer om utbildningspaketets första kurs: Ny som ledare.
Läs mer om utbildningspaketets andra kurs: Socialtjänstens- och omsorgens styrsystem.
Läs mer om utbildningspaketets tredje kurs: Ledarskapets juridik.
Konferenser
21 mars: Social Work Day
Den 21:a mars är det dags för årets Social Work Day där socialarbetare världen över står tillsammans för att föra fram ett gemensamt budskap.
Årets tema för Social Work Day är "Respektera mångfald genom gemensamma sociala åtgärder".
Under dagen kommer ett antal presentationer att hållas på teman som bland annat migration, könsstympning och ålderism. Panelsamtal och gruppdiskussioner följer på presentationerna och ett antal representanter från samhället närvarar.
Mer information om Social Work Day och hur du deltar hittar du här.
9 maj: Jag och min familj
Socialtjänstens utvecklingscentrum (SUD), Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle och Region Gävleborg bjuder in till en konferens och kunskapsspridning av forskningsprojektet ”Jag och min familj” som är ett familjebaserat öppenvårdsprogram riktat till familjer i missbruk.
Under konferensen presenteras bland annat resultat från olika delstudier i projektet och det blir gruppsamtal och paneldiskussioner.
Mer information om konferensens program och hur du anmäler dig hittar du här.
1 juni: FoU-marknad
Högskolan Dalarna bjuder in till FoU-marknad på campus Falun. Inbjudan vänder sig till dig som är yrkesverksam inom socialt arbete och närliggande hälso- och sjukvård.
Vårens FoU-marknad har temat Hälsa och välfärd. Evenemanget ger möjlighet till kompetensutveckling, verksamhetsutveckling, nätverkande och rekryteringsmöjligheter. Du får dessutom ta del av forskning, kvalitets- och utvecklingsarbeten samt studenters examensarbeten.
Mer information om FoU-marknaden hittar du här.
1 juni: SWEOLD-Dalarna
Socialtjänstens utvecklingscentrum (SUD) och Högskolan Dalarna bjuder in till återkoppling och kunskapsspridning av forskningsprojektet SWEOLD-Dalarna i samband med FoUmarknaden.
SWEOLD är en nationell studie om äldre personers levnadsvillkor. Vid den senaste datainsamlingen drogs ett extra urval för Dalarna. Det gör att äldre personers levnadsvillkor i Dalarna kan jämföras med villkoren i riket som helhet.
Återkopplingen av forskningsprojektet sker bland annat i form av en presentation på FoU-marknaden. I samband med presentationen har du möjlighet att diskutera och ställa frågor om hur resultaten kan bidra till kunskaps- och verksamhetsutveckling.
Mer informnation om SWEOLD-Dalarna och inbjudan till presentationen hittar du här.
Forskning och utveckling
SUD stödjer praktiknära forskning som samskapas för kunskaps- och verksamhetsutveckling. Genom att skapa arenor där yrkesverkammma och forskare möts kan gemensamma forskningsidéer ta form, och forskningsresultat spridas.
Rapport: Genomlysning av socionomfältet - Nuläge och prognoser om socionomers utbildning och arbetsmarknad - En genomlysning av socionomfältet i Sverige där arbetsmarknadsutsikter, frågor om utbildning och kompetensfrågor relateras till varandra. I rapporten jämförs också Sveriges olika socionomprogram.
Artikel av Amanda Jones, Kari Jess & Ulla-Karin Schön - How do users with comorbidity perceive participation in social services? - Forskningsstudie om upplevelsen av delaktighet inom socialtjänsten för vuxna som har missbruk eller psykisk ohälsa.
Rapport från folkhälsomyndigheten: Jag och min familj - Rapport från folkhälsomyndigheten med information om Kar Jess pågående projekt "Jag och min familj". Projektet har som syfte att utvärdera en ny arbetsmetod i barnfamiljer där en eller flera personer missbrukar alkohol eller droger.
Artikel av Sara Quarles van Ufford, Maria Heimer, Ulla-Karin Schön & Hanna Linell. The Swedish social analysis services' police reporting and children's access to protection and support in child abuse cases : A quantitative content analysis - Forskningsstudie som undersöker socialtjänstens polisanmälan och barns tillgång till skydd och stöd vid fysiska och sexuella övergrepp mot barn.
Pågående forskningsprojekt inom SUD
Forskningsprojektet Jag & familj drivs i samarbete mellan Högskolan Dalarna och Region Gävleborg sedan hösten 2017. Högskolan Dalarna står som projektägare. Syftet är att utvärdera ett familjebaserat öppenvårdsprogram i familjer med missbruk. Programmet, kallat Jag & min familj, är ett nytt sätt att möta dessa familjer och deras behov. Kortfattat består interventionen av 8 träffar där föräldrar och barn tillsammans på ett sakligt, avdramatiserat, icke-dömande sätt kommunicerar om missbruket och problemen i familjen.
Programmet syftar till att i första hand avlasta barn från skuld och ansvar och att tydliggöra deras behov av en fungerande familjerelation. Målsättningen är vidare att interventionen ska leda till en förbättrad psykisk hälsa och samvaro i familjen samt att föräldrars motivation till förändrade alkohol- och drogvanor stärks. Arbetssättet bygger på idén om barns delaktighet och att samverkan mellan professionella med olika specialkunskaper har bättre förutsättningar att möta familjers komplexa behov.
Programmet Jag och min familj arbetades fram i Sandvikens kommun mellan åren 2013-2017 som en del i ett projekt med medel från Socialstyrelsen (Alexandersson & Jess 2015). Fr. o m. november 2013 till maj 2017 genomgick tio familjer i Sandvikens kommun programmet. I uppföljningen rapporterade både barn och föräldrar positiva effekter, framför allt barnen, vilket styrktes av samtalsledarnas iakttagelser.
Forskningsprojektet Jag och min familj erhöll 2018 medel från Folkhälsomyndigheten för en treårig effektstudie enligt en experimentell design där deltagarfamiljer randomiserats till antingen undersökningsfamiljer eller väntelista. Alla deltagare, både vuxna och barn, följs före programstart, efter programslut samt 3 mån, 6 mån och 1 år efter programslut med hjälp av vedertagna och validerade mätinstrument som mäter missbruk, hälsa och familjeklimat. Ett urval av vuxna och barn intervjuas kring erfarenheter av att delta i programmet och vilka effekter det gett.
Hittills har 42 familjer tackat ja till att delta i programmet varav 35 familjer valt att vara med i forskningsprojektet. För att projektet ska kunna dra robusta slutsatser om effekter är det mycket angeläget att rekryteringen och uppföljningen av familjer fortsätter även under 2021 och 2022. Ambitionen är att minimum 50 familjer ska ha genomgått hela programmet och även följts ett år efter avslutat program. Parallellt med effektmätningar via uppföljningsverktygen sker också individuella intervjuer med vuxna och barn. Intervjuer som hittills gjorts tyder på att både barn och föräldrar i stor utsträckning har tagit starka intryck av programmet. Framför allt har man uppskattat möjligheten att komma samman som en familj och prata om svåra saker under ledning. Flera barn har också uttryckt att samtalen har hjälpt dem att minska deras skuldbörda inför förälderns problem.
Projektledare: Kari Jess kje@du.se
Kunskap om äldre personers levnadsvillkor är en avgörande förutsättning för utvecklingen av äldreomsorgsinsatser och hälso- och sjukvårdsverksamheter riktade till denna målgrupp. SWEOLD-D kommer att ta fram sådan kunskap för äldre personer i Dalarna. Detta är möjligt genom att den utförs inom ramen av en nationell studie, Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor (SWEOLD). SWEOLD har genomförts regelbundet sedan 1992 och har hög representativitet för äldre personer i Sverige. SWEOLD genomförs med hjälp av enkätbaserade intervjuer och har ett brett fokus på levnadsvillkor med frågor om till exempel fysisk och psykisk hälsa, funktionsförmåga, hälso-/sjukvård, äldreomsorg, hälsobeteenden, ekonomiska resurser, boende, politiska- och fritidsaktiviteter, sociala relationer och subjektiva värderingar såsom livstillfredsställelse och ensamhet. Anpassningar av enkäten kan göras för att inrymma frågor som är särskilt angelägna i Dalarna. Högskolan Dalarna har avsatt medel för datainsamlingen som kommer att ske under 2020-2021.
Det här projektet avser att:
1) säkerställa samverkan mellan SWEOLD-D och Dalarnas socialtjänster, Region Dalarna och pensionärsorganisationer i Dalarna;
2) datahantering; samt
3) analysera frågor som är angelägna för aktörerna i Dalarna.
Genomförandet av projektet utgörs av tre aktiviteter:
1) Referensgrupp. En referensgrupp kommer att inrättas bestående av representanter för socialtjänsterna i Dalarna, Region Dalarna och pensionärsorganisationer. Syftet är att se till att den kunskap som erhålls genom studien blir relevant och angelägen för regionens intressenter och användbar för verksamhetsutveckling. Referensgruppen kommer att ge synpunkter på vilka frågeområden som bör ingå i SWEOLD-D; i samråd med projektledaren och forskarna bestämma vilka frågor som ska analyseras inom ramen för projektet; samt vara behjälplig vid tolkning av resultat.
2) Datahantering. Högskolan Dalarna kommer att få ett i det närmaste färdigt dataset, men viss kvalitetskontroll och omkodning av variabler kommer ändå behövas, särskilt för de extra frågor som enbart rör Dalarna. För att data ska kunna vara tillgängligt för flera forskare och studenter krävs också att någon är ansvarig för att sätta samman specifika dataset med efterfrågade variabler och se till att data hanteras på rätt sätt.
3) Analys och forskningsrapport. Data för SWEOLD-D kommer att analyseras och presenteras i form av en skriftlig forskningsrapport som kommer att utges i Högskolan Dalarnas rapportserie. Rapporten kommer att presentera olika aspekter av äldre personers levnadsvillkor i Dalarna och jämföra dem med motsvarande villkor i riket. Vilka aspekter som ska stå i fokus för rapporten avgörs av referensgruppen enligt ovan.
Projektledare: Lena Dahlberg ldh@du.se
Forskningsprojektet integrerat föräldraskapsstöd på vuxenutbildning är ett samarbete mellan Borlänge kommun och Högskolan Dalarna. Regeringens nationella strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd lyfter vikten att erbjuda evidensbaserad föräldraskapsstöd i flera arenor och nå alla föräldrar särskild nyanlända föräldrar. I Sverige har också nyligen kommunerna fått till ansvar att stödja nyanländas integration samt inkludering i samhället. I detta ansvar ligger även att kommunen ska erbjuda tidiga insatser för att främja nyanländas psykiska hälsa och stärka föräldraskapet hos dem.
Syftet med detta projekt är att undersöka genomförbarheten och effekten av integrerat föräldraskapsstöd i SFI-undervisning genom att använda realist utvärdering. Med realist utvärdering menas att få förståelse för: hur insatser fungerar (eller inte fungerar), i vilken omfattning den fungerar, för vem den fungerar för och vilka kontextuella faktorer som underlättar och försvårar att insatsen fungerar. Borlänge kommun har valt att implementera föräldraskapsstödsprogrammet ICDP (International Child Development Program) i SFI-verksamheten. ICDP är relationsorienterat och empatibaserat program och som används som hälsofrämjande och förebyggande insats. Syftet med ICDP är att stärka föräldrars samspel med sina barn genom att utveckla föräldrarnas reflekterande förmåga. Genom att stödja och vägleda föräldrar förebyggs psykisk ohälsa hos barnet. Vi kommer att undersöka följande frågor:
1. Hur kommer ICDPs programteorin leda till de resultat och effekter som förväntas?
2. I vilken mån har ICDPs programteori implementerats?
3. Vilken effekt har ICDP programmet på att förbättra psykiska hälsa, stärka föräldraskapet och integrationen i det nya landet?
4. Vad är det som har fungerat och inte fungerat och för vilka har ICDP fungerat för?
5. Vilka kontextuella faktorer har underlättat eller försvårat genomförande av ICDP?
I detta projekt kommer vi att följa processen för kommunens implementering av ICDP-programmet där vi samlar data både kvalitativt genom observationer, intervjuer och fokusgruppsdiskussioner samt kvantitativt data genom enkäter till deltagare på ICDP och programtrohets checklista till ledarna.
Borlänge kommun är den första kommunen som provar att implementera ICDP-programmet på SFI-verksamheten. Det kommer att ge oss om hur programmet fungerar på SFI-kontexten, vad som fungerar och inte fungerar i en sådan kontext. En viktig kunskap som denna forskning bidrar med är också hur ICDP som föräldraskapsstödsprogram kan leda till ökad kompetens i föräldraförmåga programkomponenterna.
Projektledare: Fatumo Osman, fos@du.se
Projekttid: 2022–2023
Det övergripande syftet med forskningsprojektet Att bygga upp en förebyggande socialtjänst är att i en lokal kontext hitta former för en långsiktigt hållbar förebyggande socialtjänst. Genom att följa och löpande återspegla den utvecklingsresa som Borlänge kommuns socialtjänst gör med att utforma och bygga upp funktioner och arbetssätt för förebyggande socialt arbete syftar forskningsprojektet till att utgöra en praktiknära, reflekterande och aktiv forskningsinsats. Den övergripande forskningsfrågan för projektet är hur socialtjänsten i Borlänge kommun arbetar för att bygga upp en förebyggande socialtjänst.
Målet med forskningsprojektet är att följa och återspegla den resa som socialtjänsten i Borlänge kommun gör med att utforma nya roller och arbetssätt för sitt förebyggande sociala arbete, men också med att formulera sig kring sin lokala tolkning av vad förebyggande och främjande socialt arbete innebär, och vad som uppfattas som sociala problem att arbeta gentemot.
- Ett konkret mål är att öka kunskapen och förståelsen för hur en främjande och förebyggande socialtjänst kan byggas upp konkret i ett lokalt sammanhang.
- Ett annat mål är att formulera erfarenheter från arbetet, löpande reflektera över det arbete som sker i relation till forskning om förebyggande socialt arbete och formulera idéer om hur arbetet kan utvecklas framåt utifrån Borlänge kommuns lokala förutsättningar, problemområden och resurser.
- Ytterligare ett mål är att få en bild av vilka arbetssätt som väljs att arbeta utifrån och vilka som väljs bort, vilka hinder som dyker upp nationellt, lokalt, organisatoriskt, praktiskt, samt vilka framgångsfaktorer som upplevs i det faktiska arbetet och eventuellt om de berörda personerna upplever sig nå måluppfyllelse på ett mer långsiktigt generellt plan i form av ökad social hållbarhet och behov av färre individuella insatser.
Projektledare: Jessica Wide, jmj@du.se
Projekttid: 2022–2023
Boendemiljön har stor inverkan på människors liv och anses ha avgörande betydelse för en persons identitet, hälsa och välbefinnande. Boendemiljön utgör en plattform där de mest grundläggande behoven kan tillgodoses och från vilka sociala relationer skapas. Detta gäller för alla människor men har särskilt stor betydelse för äldre personer som riskerar att drabbas av kroniska sjukdomar och få fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar och därmed blir mer beroende av en fungerande boendemiljö. De radikala förändringar som nu sker inom svensk hälso- och sjukvård innebär att vård och omsorg i allt högre grad äger rum i äldre personers hem. Trots detta är hemmet och dess omedelbara omgivning ett av de mest outforskade områdena inom forskningen som rör hälsa och välbefinnande.
I projektet Boendemiljöer för äldre – vad har betydelse för personen? vill vi sätta den äldre personen i centrum och ta reda på mer om äldre personers boendemiljö och de aktiviteter som sker i boendet och dess närområden. Tillsammans med kommunerna kan vi bedriva forskning kring dessa viktiga frågor och på så vis öka kunskapen om äldres behov och hur vi kan arbeta för att främja välbefinnande och delaktighet hos äldre personer i ordinärt boende. Med boendemiljö menar vi bostadens inomhus- och utomhusmiljö samt närliggande omgivning. Projektet utgår från tre huvudsakliga frågeställningar:
1. Vilka aspekter av boendemiljön har betydelse för äldre personer?
2. Hur rör sig äldre personer i boendemiljön?
3. Hur upplever äldre personer sin autonomi i boendemiljön?
Projektledare: Susanna Nordin, snr@du.se
Projekttid: 2022–2023
Den 1:a november 2022 inrättade Socialstyrelsen nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS (2022:39). Mot bakgrund av de nya föreskrifterna förväntas landets kommuner stödja och hjälpa föräldrar som utövar våld i nära relationer. Socialstyrelsen konstaterar samtidigt att det finns ett stort behov av verktyg med vetenskapligt stöd för att underlätta för socialsekreterare att följa och följa upp arbetet med att möta föräldrar som utövar våld. Flera kommuner i Dalarna intresserade sig för en fortbildning på området där Länsstyrelsen Dalarna skulle stå som finansiär och Högskolan Dalarna medverka i form av följeforskning. På grund av uppsägningar, pensionsavgångar och bristande ekonomi så är det inte aktuellt att inleda fortbildning i dagsläget. Istället läggs fokus på metodutveckling.
Det här forskningsprojektets syfte är att utarbeta ett verktyg som kan mäta genusaspekten och tillika utgöra grund för socialsekreterares bedömning av en arbetsmetods verkningsgrad.
Det är av signifikant betydelse för kunskapsområdet prevention av våldsutövares återfall, där det råder brist på verktyg som kan underlätta för socialsekreterare att bedöma en arbetsmetods verkningsgrad. En granskning av befintliga studier behöver kombineras med nytänkande, där utgångspunkten tas i anställdas tankar och idéer om behov, hinder och möjligheter i arbetet med målgruppen.
Projektet kommer att pågå under år 2023 och genomföras i två faser:
1) Under den första fasen genomförs två fokusgruppsdiskussioner med socialarbetare och deras chefer/gruppledare. Huvudfokus i diskussionerna är hur anställda ser och uppfattar behov, hinder och möjligheter när det gäller möten med föräldrar som utövar våld.
2) Fas två handlar om att utforma ett verktyg som avser att underlätta för socialsekreterare att bedöma en arbetsmetods verkningsgrad med utgångspunkt i genusaspekten. Att utagera maskuliniteter och femininiteter behöver inte nödvändigtvis handla om antingen eller. Något som kommer övervägas är att utarbeta skalor som kombinerar maskuliniteter och femininiteter på olika sätt, som varierande grader av både och.
Projektledare: Susanne Gustafsson sgu@du.se
Projekttid: 2023
Delrapporter forskningsprojekt inom SUD
Nu har delrapporten Organisering för att främja social hållbarhet och förebygga sociala problem färdigställts. Rapporten är en del av Jessica Wides forskningsprojekt Att bygga upp en förebyggande socialtjänst som du kan läsa mer om under rubriken "Pågående forskningsprojekt inom SUD".
I delrapporten Organisering för att främja social hållbarhet och förebygga sociala problem har fokus varit på den del av Borlänge kommuns individ- och familjeomsorgs nya organisation som har i uppdrag att särskilt utforma det främjande och förebyggande sociala arbetet på universell nivå och gruppnivå.
Intervjuer har genomförts med chefer och anställda inom enheten för främjande och förebyggande insatser. I intervjuerna förmedlades att målet med den nya organisationen är att bygga en verksamhet som tar emot helheten som en individ utgör och att arbeta förebyggande och främjande på flera nivåer. Det operativa främjande och förebyggande arbetet sker bland annat genom att en enhet har skapats där anställda helt och hållet arbetar med främjande och förebyggande socialt arbete på samhälls-och gruppnivå. Därutöver lyfts den gemensamma mottagningen fram som en ny bred och mer förebyggande ingång för alla ärenden som kommer in till individ- och familjeomsorgen.
Några av de saker som de intervjuade lyfter fram är målet att nå alla Borlängebor med information och erbjudanden om förebyggande och främjande stöd. Insatserna tycks falla väl ut mot målet men de anställda upplever sig inte alltid nå fram till de mest behövande och rädsla för socialtjänsten beskrivs som en orsak. I intervjuerna med de anställda framkommer flera förslag på fortsatt utveckling av främjande och förebyggande insatser för att bättre nå fram till alla Borlängebor. Förslagen handlar bland annat om workshops och riktade insatser. Mer om förslagen och delrapporten i sin helhet hittar du här.
Färdigställda forskningsprojekt inom SUD
Praktiknära forskning – ansök om medel
SUD stödjer samfinansierad forskning och utveckling inom socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård genom Socialtjänstforskningsfonden. Det innebär att socialtjänst, region och högskola tar ett gemensamt ansvar för att samskapa ny kunskap, vilken ska bidra till att utveckla den vetenskapliga grunden för socialtjänstens verksamhet och för utbildningar inom hälsa och välfärd.
Riktlinjer Socialtjänstforkningsfonden
Utlysning Socialtjänstforskningsfonden
Ansökningsblankett - Projektmedel Socialtjänstforskningsfonden.docx
VFU - Socionomprogrammet
Socionomprogrammet vid Högskolan Dalarna innehåller tre perioder av verksamhetsförlagda studier. Teoretiska kunskaper och erfarenhetsbaserad kunskap är komplementära och grunden för det praktiska sociala arbetet. Att som yrkesverksam bidra till framtida kollegors professionsutveckling genom att engagera sig som VF-utbildare är en viktig del i detta arbete. För att bli VF-utbildare behöver du genomgå grundkursen för verksamhetsförlagda utbildare i socialt arbete.
Om du är yrkesverksam socialarbetare och vill veta mer om vad uppdraget som VF-Utbildare innebär kan du använda SUDs bildspel om Verksamhetsförlagda studier på socionomprogrammet.
VFU-ansvarig, Socionomprogrammet
Maria Fernström
e-post: mfe@du.se
Telefonnummer: 023-77 84 52
Välkommen att läsa magisterkurser hos oss vid Högskolan Dalarna!
Kurserna vänder sig till dig som har grundläggande utbildning i socialt arbete och vill vidareutbilda dig inom områden som exempelvis funktionshinder, barn och ungas utveckling, eller äldre personers levnadsvillkor. Kursutbudet i sin helhet finner du på socialt arbetes hemsida. Kurserna ges digitalt på distans. Du kan själv anpassa studierna efter dina förutsättningar.
Mötesprotokoll: SUD-AU / SUD-råd
SUD leds av Rådet för Socialtjänstens utvecklingscentrum, SUD-rådet. I rådet finns representation från Högskolan Dalarna, samtliga 15 kommuner i Dalarna, Region Dalarna och fackliga organisationer inom det sociala välfärdsområdet.
Mötesprotokoll SUD-AU
-
PDF166 kB
-
PDF166 kB
-
PDF102 kB
-
PDF209 kB
-
PDF161 kB
-
DOCX69,4 kB
-
DOCX74,4 kB
-
DOCX1,12 MB
-
DOCX69,2 kB
-
DOCX70,0 kB
-
PDF230 kB
-
PDF225 kB
-
PDF116 kB
-
PDF177 kB
-
PDF186 kB
-
PDF350 kB
-
PDF194 kB
Mötesprotokoll SUD-Råd
-
PDF214 kB
-
DOCX69,1 kB
-
DOCX64,7 kB
-
DOCX56,1 kB
-
PDF221 kB
-
PDF396 kB
-
PDF206 kB
-
PDF352 kB