Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna - SUD

Motiverande samtal

Högskolan Dalarna erbjuder via samverkansarenan SUD grundkurser i motiverande samtal. Kursen vänder sig till dig som arbetar med samtal eller beteendeförändring inom primärvård, skola, socialtjänst eller företagshälsovård/annan privat verksamhet. 

Läs mer på vår hemsida och anmäl dig till utbildning i Motiverande samtal.

Utbildning i ASI (Addiction Severity index)

Högskolan Dalarna erbjuder via samverkansarenan SUD grundutbildning i ASI (Addiction Severity Index). Grundutbildningen i ASI riktar sig till dig som arbetar med utredning, behandling och samtal i missbruks- och beroendevård inom exempelvis socialtjänst eller privat verksamhet.

Läs mer på vår hemsida och anmäl dig till utbildning i ASI. 

Ledarskapsutbildning för socialtjänstens chefer - start hösten 2022

Att vara chef inom socialtjänsten ställer krav på mångsidighet, flexibilitet och ansvarstagande. Högskolan Dalarna utvecklar tillsammans kommunerna i Dalarna en ledarskapsutbildning för chefer inom socialtjänsten. Utbildningen har en studietakt på 25 % och innehåller fyra valbara kurser. Den första kursen Ledarskap för effektivt samarbete startar hösten 2022. Frågor om utbildningen och anmälan till höstens kurs görs till Ulf Kassfeldt ukf@du.se.

Läs mer om utbildningspaketet och den första kursen Ledarskap för effektivt samarbete. 

Läs mer om utbildningspaketets andra kurs: Socialtjänstens- och omsorgens styrsystem.

Förslag till examensarbete för socionomexamen

Nu finns möjlighet att ge förslag på ämnen eller frågor som är relevanta att undersöka i din verksamhet! 

Under de första 10 veckorna på vårterminen skriver studenter på socionomprogrammet ett examensarbete i form av en uppsats. För studenter kan det vara värdefullt att belysa områden som har hög relevans för praktiken. Verksamheten kan ha identifierat behov och frågor som kan undersökas i ett examensarbete. Ett examensarbete som skrivs i nära samarbete med en verksamhet blir en del av socionomexamen och ett steg för studenter att komma ut på arbetsmarknaden.

Praktiknära examensarbeten utgår från verksamhetens förslag på uppsatsämnet som sedan planeras gemensamt med studenten, handledaren och verksamheten. Studenter skriver under handledning av en lärare på Högskolan Dalarna som står för den akademiska handledningen. Därutöver kan de erbjudas visst verksamhetsspecifikt stöd av någon i den verksamhet som studeras.

Nu finns möjlighet att ge förslag på ämnen eller frågor som är relevanta att undersöka i din verksamhet! 

Vänligen fyll i uppgifterna via länken nedan senast 20 september 2022 (för examensarbeten vårterminen 2023): Förslag på examensarbete socialt arbete

Hur går vi vidare?

Förslaget kommer att presenteras för studenterna i god tid innan de påbörjar sitt examensarbete. De studenter som väljer att skriva sitt examensarbete utifrån ett förslag från en verksamhet kommer att ta kontakt med verksamheten och sin handledare på högskolan för att planera examensarbetet.

Vid frågor, tveka inte att ta kontakt med kursansvarig för Examensarbete för Socionomexamen (GSA2AF), Högskolan Dalarna

Zlatana Knezevic, E-post: zkn@du.se, Telefon: 023-77 87 79

Forskningsprojektet integrerat föräldraskapsstöd på vuxenutbildning är ett samarbete mellan Borlänge kommun och Högskolan Dalarna. Regeringens nationella strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd lyfter vikten att erbjuda evidensbaserad föräldraskapsstöd i flera arenor och nå alla föräldrar särskild nyanlända föräldrar. I Sverige har också nyligen kommunerna fått till ansvar att stödja nyanländas integration samt inkludering i samhället. I detta ansvar ligger även att kommunen ska erbjuda tidiga insatser för att främja nyanländas psykiska hälsa och stärka föräldraskapet hos dem.

Syftet med detta projekt är att undersöka genomförbarheten och effekten av integrerat föräldraskapsstöd i SFI-undervisning genom att använda realist utvärdering. Med realist utvärdering menas att få förståelse för: hur insatser fungerar (eller inte fungerar), i vilken omfattning den fungerar, för vem den fungerar för och vilka kontextuella faktorer som underlättar och försvårar att insatsen fungerar. Borlänge kommun har valt att implementera föräldraskapsstödsprogrammet ICDP (International Child Development Program) i SFI-verksamheten. ICDP är relationsorienterat och empatibaserat program och som används som hälsofrämjande och förebyggande insats. Syftet med ICDP är att stärka föräldrars samspel med sina barn genom att utveckla föräldrarnas reflekterande förmåga. Genom att stödja och vägleda föräldrar förebyggs psykisk ohälsa hos barnet. Vi kommer att undersöka följande frågor: 

1.      Hur kommer ICDPs programteorin leda till de resultat och effekter som förväntas?

2.      I vilken mån har ICDPs programteori implementerats?

3.      Vilken effekt har ICDP programmet på att förbättra psykiska hälsa, stärka föräldraskapet och integrationen i det nya landet?

4.      Vad är det som har fungerat och inte fungerat och för vilka har ICDP fungerat för?

5.      Vilka kontextuella faktorer har underlättat eller försvårat genomförande av ICDP?

I detta projekt kommer vi att följa processen för kommunens implementering av ICDP-programmet där vi samlar data både kvalitativt genom observationer, intervjuer och fokusgruppsdiskussioner samt kvantitativt data genom enkäter till deltagare på ICDP och programtrohets checklista till ledarna.

Borlänge kommun är den första kommunen som provar att implementera ICDP-programmet på SFI-verksamheten. Det kommer att ge oss om hur programmet fungerar på SFI-kontexten, vad som fungerar och inte fungerar i en sådan kontext. En viktig kunskap som denna forskning bidrar med är också hur ICDP som föräldraskapsstödsprogram kan leda till ökad kompetens i föräldraförmåga programkomponenterna.

Projektledare: Fatumo Osman, fos@du.se

Projekttid: 2022–2023

Det övergripande syftet med forskningsprojektet Att bygga upp en förebyggande socialtjänst är att i en lokal kontext hitta former för en långsiktigt hållbar förebyggande socialtjänst. Genom att följa och löpande återspegla den utvecklingsresa som Borlänge kommuns socialtjänst gör med att utforma och bygga upp funktioner och arbetssätt för förebyggande socialt arbete syftar forskningsprojektet till att utgöra en praktiknära, reflekterande och aktiv forskningsinsats. Den övergripande forskningsfrågan för projektet är hur socialtjänsten i Borlänge kommun arbetar för att bygga upp en förebyggande socialtjänst.

Målet med forskningsprojektet är att följa och återspegla den resa som socialtjänsten i Borlänge kommun gör med att utforma nya roller och arbetssätt för sitt förebyggande sociala arbete, men också med att formulera sig kring sin lokala tolkning av vad förebyggande och främjande socialt arbete innebär, och vad som uppfattas som sociala problem att arbeta gentemot.

• Ett konkret mål är att öka kunskapen och förståelsen för hur en främjande och förebyggande socialtjänst kan byggas upp konkret i ett lokalt sammanhang.
• Ett annat mål är att formulera erfarenheter från arbetet, löpande reflektera över det arbete som sker i relation till forskning om förebyggande socialt arbete och formulera idéer om hur arbetet kan utvecklas framåt utifrån Borlänge kommuns lokala förutsättningar, problemområden och resurser.
• Ytterligare ett mål är att få en bild av vilka arbetssätt som väljs att arbeta utifrån och vilka som väljs bort, vilka hinder som dyker upp nationellt, lokalt, organisatoriskt, praktiskt, samt vilka framgångsfaktorer som upplevs i det faktiska arbetet och eventuellt om de berörda personerna upplever sig nå måluppfyllelse på ett mer långsiktigt generellt plan i form av ökad social hållbarhet och behov av färre individuella insatser.

Projektledare: Jessica Wide, jmj@du.se

Projekttid: 2022–2023

Boendemiljön har stor inverkan på människors liv och anses ha avgörande betydelse för en persons identitet, hälsa och välbefinnande. Boendemiljön utgör en plattform där de mest grundläggande behoven kan tillgodoses och från vilka sociala relationer skapas. Detta gäller för alla människor men har särskilt stor betydelse för äldre personer som riskerar att drabbas av kroniska sjukdomar och få fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar och därmed blir mer beroende av en fungerande boendemiljö. De radikala förändringar som nu sker inom svensk hälso- och sjukvård innebär att vård och omsorg i allt högre grad äger rum i äldre personers hem. Trots detta är hemmet och dess omedelbara omgivning ett av de mest outforskade områdena inom forskningen som rör hälsa och välbefinnande.

I projektet Boendemiljöer för äldre – vad har betydelse för personen? vill vi sätta den äldre personen i centrum och ta reda på mer om äldre personers boendemiljö och de aktiviteter som sker i boendet och dess närområden. Tillsammans med kommunerna kan vi bedriva forskning kring dessa viktiga frågor och på så vis öka kunskapen om äldres behov och hur vi kan arbeta för att främja välbefinnande och delaktighet hos äldre personer i ordinärt boende. Med boendemiljö menar vi bostadens inomhus- och utomhusmiljö samt närliggande omgivning. Projektet utgår från tre huvudsakliga frågeställningar:

1. Vilka aspekter av boendemiljön har betydelse för äldre personer?

2. Hur rör sig äldre personer i boendemiljön?

3. Hur upplever äldre personer sin autonomi i boendemiljön?

Projektledare: Susanna Nordin, snr@du.se

Projekttid: 2022–2023