Fördelar med doktorand- och licentiandsamarbeten
Det centrala för SUD i samverkan kring kommunlicentiander/kommundoktorander är att forskningsfrågorna kommer ur verkliga behov i verksamheterna. På så vis blir forskningen relevant för verksamheterna. I den nya socialtjänstlagen som träder i kraft 1 juli år 2025 blir riktlinjen om vetenskap och beprövad erfarenhet lagstadgad. För Högskolan Dalarnas del innebär samverkan med kommunlicentiander/kommundoktorander att den forskning som bedrivs gynnar samverkan inom berörda verksamhetsråden och som genom kunskapsväxling kan bidra till att utveckla forskningen i stort.
För vidare information se:
SUDs riktlinjer för forskarstuderande i samverkan
Projektansökningar
Socialtjänstens utvecklingscentrum i Dalarna (SUD) utlyser medel för att stödja forskarstudier som syftar till att långsiktigt bidra till ny kunskap relevant inom socialt arbete för både vetenskaplig kunskapsutveckling och verksamhetsutveckling.
SUD kan stödja forskarstudier där:
- den forskarstuderande ska vara yrkesverksam inom kommun.
- den forskarstuderande ges möjlighet att vara på plats hos arbetsgivaren alternativt arbeta mot SUDs samtliga kommuner inom ramen för sin utbildning.
- kontinuerlig och strukturerad dialog i syfte att säkerställa forskningens koppling till praktiken är en del av studierna.
Vilka forskare kan söka?
Nu utlyses medel för två licentiatprojekt där forskare, anställda vid Högskolan Dalarna eller någon av kommunerna i Dalarna kan inkomma med projektansökningar. Rekrytering av licentiander till beviljade projekt planeras ske våren 2025. Projektförslag kan komma från disputerade medarbetare hos samtliga SUDs medlemmar. Huvudhandledare i beviljade projekt behöver dock vara anställd minst 50 % på Högskolan Dalarna och vara lägst docentkompetent.
Pågående doktorandsamarbeten
Sara Quarles van Uffords projekt
Sara Quarles van Ufford är kommundoktorand inom SUD vid Högskolan Dalarna samt anställd på Individ- och familjeomsorgen i Borlänge kommun. Hennes doktorandprojekt syftar till att öka kunskapen om socialtjänstens hantering av fysiskt våld och sexuella övergrepp mot barn med särskilt fokus på polisrapportering, barns delaktighet och tillgång till skydd och stöd. I projektet analyseras socialtjänstens aktmaterial och intervjuer med arbetsledande socialsekreterare genomförs.
FN:s konvention om barnets rättigheter förbjuder alla former av våld mot barn. Sverige var tidigt ute med att införa ett förbud mot disciplinärt våld. Svårigheter har dock noterats med att identifiera barn i behov av skydd och ge hjälp till barn som utsatts för våld.
Fyra delstudier
1. Socialtjänstens polisrapportering och beslut om skydd- och stödinsatser.
2. Socialtjänstens diskretion och strategier vid utredning av våld mot barn, inklusive polisrapportering.
3. Socialtjänstens tillämpning av barns rätt till delaktighet och skydd.
4. Barns röster i socialtjänstens utredningsmaterial.
Publicerade artiklar
Quarles van Ufford, Sara, Heimer, Maria, Schön, Ulla-Karin, Linell, Hanna. Discretion and Strategies for Investigating Child Abuse : Social Workers’ Conceptions of Child Abuse Investigations and Police Reporting, British Journal of Social Work, 2023. Artikel : refereegranskat.
Quarles van Ufford, Sara. Polisanmälan och tvärprofessionell samverkan i Barnahus : Om socialtjänstens perspektiv på polisanmälan och tvärprofessionell samverkan när barn misstänks vara utsatta för våld och sexuella övergrepp, Arbetsrapport / Högskolan Dalarna, 2023. Rapport.
Quarles van Ufford, Sara. The Protection Paradox : A Study of Children’s Rights to Participation and Protection against Violence in Swedish Child Welfare Practice, The International Journal of Children's Rights, 2023, Vol. 31, No. 3, 756-776. Artikel : refereegranskat.
Quarles van Ufford, Sara, Heimer, Maria, Schön, Ulla-Karin, Linell, Hanna. The Swedish social services' police reporting and children's access to protection and support in child abuse cases : A quantitative content analysis., International Journal of Child Abuse & Neglect, 2022, Vol. 133. Artikel : refereegranskat.
Publikationer i DIVA (4)
Johanna Åkerlunds projekt
Johanna Åkerlund är doktorand för en licentiatexamen inom SUD vid Högskolan Dalarna. Hennes doktorandprojekt "Preventivt arbete med ungdomar utan gymnasiebehörighet – kartläggning och stöd för att planera och hantera vardagen och stärka psykisk hälsa" syftar till att kartlägga tidshantering, stress, och självtilltro hos elever på Introduktionsprogrammen (IM) och ungdomar inom Kommunens aktivitetsansvar (KAA) samt att i en samskapande process med ungdomar anpassa och pröva en tidshanteringsintervention för ungdomar inom ramen för IM/KAA. Johanna genomför sina doktorandstudier på halvtid och på sin andra halvtid arbetar Johanna i Falu kommun som arbetsterapeut med Samverkansmodellen Skola-Arbetsliv.
Bakgrund
Det är oklart hur stor andel av ungdomarna på IM/KAA som har svårigheter med tidsuppfattning, tidshantering, stress och självtilltro. Vidare råder det generell brist på förebyggande insatser och utvärderade metoder som riktar sig till ungdomar i socioekonomisk utsatthet och/eller med funktionsvariation och i synnerhet med inriktning mot att kompensera för bristande exekutiva funktioner såsom organisations-, planerings- och tidshanteringsförmåga. Dessa färdigheter är avgörande för att som vuxen hantera vardagens krav i såväl hem- som arbetsliv. Ungdomar med funktionsvariation behöver stöd för att utveckla, träna på, och implementera kompensatoriska strategier i vardagen. Stödet behöver vara proaktivt och komma före inträdet i vuxenlivet för att skapa förutsättningar för självständighet och förebygga psykisk ohälsa och utanförskap.
Projektets delsyften
- Att i samskapande med ungdomar på IM/KAA anpassa och pröva en tidshanteringsintervention med och för gymnasieungdomar på IM/KAA.
- Att kartlägga nivå av tidsuppfattning, självskattad tidshantering, stress och självtilltro hos ungdomar på IM/KAA.
Genomförda doktorandsamarbeten
Amanda Jones projekt
Amanda Jones var under sin doktorandperiod kommundoktorand inom SUD vid Högskolan Dalarna och socialsekreterare i Mora kommun. Hennes doktorandprojekt syftade till att undersöka hur brukardelaktigheten i samordnad individuell planering (SIP) kan stärkas för vuxna personer som har kombinerad psykisk ohälsa och skadligt bruk/beroende.
Brukardelaktighet kan förstås som en process som handlar om att skapa förutsättningar för förtroende och relationer. Möjligheten för personer som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården och socialtjänsten att påverka sin vård och behandling ger vinster för personen själv, men också för personal och organisation. Tidigare forskning påvisar behovet att stärka brukardelaktigheten inom psykiatriområdet, både för barn och vuxna.
Resultat
- Brukardelaktighet kan förstås som en relationell process där ömsesidigt förtroende kan formas.
- Ömsesidigt förtroende kan formas genom att arbeta tillsammans över tid.
- Det är viktigt att se varandra som kunskapsbärare, både i förhållandet personal - brukare/patient och persomal emellan.
- Element av kunskapsorättvisa kan förekomma, t.ex. att personal inte delar med sig av information till brukare och att brukare inte känner sig tagna på allvar.
- Personalens samarbete är av stor vikt för att främja brukardelaktighet i SIP.
- Personals svårigheter att komma i kontakt med varandra över organisatoriska gränser begränsar kunskapsutbyte och därmed möjlighet att diskutera olika alternativt med brukarna.
Publicerad avhandling
I Högskolan Dalarnas databas Diva finns avhandlingen tillgänglig i fulltext (pdf): Shaping trust: Facilitating user participation in coordinated planning for individuals with comorbidity (Jones, Amanda, 2025)
Publicerad populärvetenskaplig rapport
En sammanställning av avhandlingen finns publicerad i mer lättillgängligt format i SUD's rapportserie "Praktiknära forskning med fokus på hälsa och välfärd": Brukardelaktighet i samordnad individuell plan - SIP : Hur brukardelaktighet förstås och kan främjas i SIP för vuxna personer med samsjuklighet (Jones, Amanda, 2025)
