Doktorandsamarbeten

Johanna Åkerlunds projekt

Johanna Åkerlund är doktorand för en licentiatexamen inom SUD vid Högskolan Dalarna. Hennes doktorandprojekt "Preventivt arbete med ungdomar utan gymnasiebehörighet – kartläggning och stöd för att planera och hantera vardagen och stärka psykisk hälsa" syftar till att kartlägga tidshantering, stress, och självtilltro hos elever på Introduktionsprogrammen (IM) och ungdomar inom Kommunens aktivitetsansvar (KAA) samt att i en samskapande process med ungdomar anpassa och pröva en tidshanteringsintervention för ungdomar inom ramen för IM/KAA. Johanna genomför sina doktorandstudier på halvtid och på sin andra halvtid arbetar Johanna i Falu kommun som arbetsterapeut med Samverkansmodellen Skola-Arbetsliv.

Bakgrund

Det är oklart hur stor andel av ungdomarna på IM/KAA som har svårigheter med tidsuppfattning, tidshantering, stress och självtilltro. Vidare råder det generell brist på förebyggande insatser och utvärderade metoder som riktar sig till ungdomar i socioekonomisk utsatthet och/eller med funktionsvariation och i synnerhet med inriktning mot att kompensera för bristande exekutiva funktioner såsom organisations-, planerings- och tidshanteringsförmåga. Dessa färdigheter är avgörande för att som vuxen hantera vardagens krav i såväl hem- som arbetsliv. Ungdomar med funktionsvariation behöver stöd för att utveckla, träna på, och implementera kompensatoriska strategier i vardagen. Stödet behöver vara proaktivt och komma före inträdet i vuxenlivet för att skapa förutsättningar för självständighet och förebygga psykisk ohälsa och utanförskap.

Projektets delsyften

- Att i samskapande med ungdomar på IM/KAA anpassa och pröva en tidshanteringsintervention med och för gymnasieungdomar på IM/KAA.

- Att kartlägga nivå av tidsuppfattning, självskattad tidshantering, stress och självtilltro hos ungdomar på IM/KAA.

Sara Quarles van Uffords projekt

Sara Quarles van Ufford var kommundoktorand inom SUD vid Högskolan Dalarna samt anställd på Individ- och familjeomsorgen i Borlänge kommun. Hennes doktorandprojekt syftade till att öka kunskapen om socialtjänstens hantering av fysiskt våld och sexuella övergrepp mot barn med särskilt fokus på polisrapportering, barns delaktighet och tillgång till skydd och stöd. I projektet analyseras socialtjänstens aktmaterial och intervjuer med arbetsledande socialsekreterare genomförs. 

FN:s konvention om barnets rättigheter förbjuder alla former av våld mot barn. Sverige var tidigt ute med att införa ett förbud mot disciplinärt våld. Svårigheter har dock noterats med att identifiera barn i behov av skydd och ge hjälp till barn som utsatts för våld.

Avhandlingen innehåller fyra delstudier

1. Socialtjänstens polisrapportering och beslut om skydd- och stödinsatser.
2. Socialtjänstens diskretion och strategier vid utredning av våld mot barn, inklusive polisrapportering.
3. Socialtjänstens tillämpning av barns rätt till delaktighet och skydd.
4. Barns röster i socialtjänstens utredningsmaterial.

Resultat

• Barnens berättelser om våld synliggör hur våldet påverkar deras liv långt bortom de fysiska handlingarna.
• I 60 % av socialtjänstens utredningar uppgav barn att de utsatts för våld.
• I över 70 % av dessa utredningar beslutades inga skydds- eller stödinsatser.
• Endast 8 % av insatserna adresserade våldet direkt.
• Barnens delaktighet i utredningsprocessen var ofta begränsad.
• En motsägelsefull praktik identifierades: ”skydd mot delaktighet” eller ”oskyddad autonomi”.
• Resultaten visar behov av ökad kompetens, resurser och organisatoriskt ansvar för att stärka barns rätt till skydd och meningsfull delaktighet.

Publicerad avhandling

I Högskolan Dalarnas databas Diva finns avhandlingen tillgänglig i fulltext (pdf): Violence against children, children’s rights, and society’s response. Implications of child welfare services’ handling of abuse for children’s access to protection and support (Quarles van Ufford, Sara (2025)

Amanda Jones projekt

Amanda Jones var under sin doktorandperiod kommundoktorand inom SUD vid Högskolan Dalarna och socialsekreterare i Mora kommun. Hennes doktorandprojekt syftade till att undersöka hur brukardelaktigheten i samordnad individuell planering (SIP) kan stärkas för vuxna personer som har kombinerad psykisk ohälsa och skadligt bruk/beroende.

Brukardelaktighet kan förstås som en process som handlar om att skapa förutsättningar för förtroende och relationer. Möjligheten för personer som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården och socialtjänsten att påverka sin vård och behandling ger vinster för personen själv, men också för personal och organisation. Tidigare forskning påvisar behovet att stärka brukardelaktigheten inom psykiatriområdet, både för barn och vuxna.

Resultat

• Brukardelaktighet kan förstås som en relationell process där ömsesidigt förtroende kan formas.
• Ömsesidigt förtroende kan formas genom att arbeta tillsammans över tid.
• Det är viktigt att se varandra som kunskapsbärare, både i förhållandet personal - brukare/patient och persomal emellan.
• Element av kunskapsorättvisa kan förekomma, t.ex. att personal inte delar med sig av information till brukare och att brukare inte känner sig tagna på allvar.
• Personalens samarbete är av stor vikt för att främja brukardelaktighet i SIP.
• Personals svårigheter att komma i kontakt med varandra över organisatoriska gränser begränsar kunskapsutbyte och därmed möjlighet att diskutera olika alternativt med brukarna.

Publicerad avhandling

I Högskolan Dalarnas databas Diva finns avhandlingen tillgänglig i fulltext (pdf): Shaping trust: Facilitating user participation in coordinated planning for individuals with comorbidity (Jones, Amanda, 2025)

Publicerad populärvetenskaplig rapport

En sammanställning av avhandlingen finns publicerad i mer lättillgängligt format i SUD's rapportserie "Praktiknära forskning med fokus på hälsa och välfärd": Brukardelaktighet i samordnad individuell plan - SIP : Hur brukardelaktighet förstås och kan främjas i SIP för vuxna personer med samsjuklighet (Jones, Amanda, 2025)