Om konferensen
Tillsammans för hälsa och välfärd 2026 är en ny mötesplats som samlar forskning, praktik och ledning inom hälso- och välfärdsområdet. Dagen ersätter de tidigare separata FoU-dagarna och har ett tydligt fokus på att skapa nya samarbeten över organisations- och professionsgränser.
Årets tema är kreativt samskapande – från kunskap till gemensam handling. Under dagen möts deltagare för att ta del av aktuella projekt, dela erfarenheter och tillsammans identifiera behov och idéer som kan utvecklas vidare. Det handlar inte bara om att sprida kunskap, utan om att skapa nya initiativ tillsammans.
Anmälan
Anmäl dig till konferensen senast 4 september via vårt anmälningsformulär.
Antalet platser är begränsat, så säkra din plats i tid. I anmälan väljer du vilket valbart presentationspass du vill ta del av, samt om du vill ha lunch eller enbart förmiddagsfika.
Yrkesverksam inom hälso- och välfärdsområdet i Dalarna? Anmäl dig här
Forskare/lärare vid HDa? Anmäl dig här
Student vid HDa? Anmäl dig här
Målgrupper för konferensen
Konferensen riktar sig till dig som arbetar med eller utvecklar hälso- och välfärdsområdet i Dalarna, till exempel:
Yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård och socialtjänst
Chefer och verksamhetsledare
Utvecklingsledare och strateger
Forskare och lärare
Beslutsfattare och samverkansaktörer
Studenter vid Högskolan Dalarna
Oavsett roll är du välkommen om du är intresserad av samverkan, utveckling och gemensamt lärande.
Program
Ta del av dagens innehåll, från inspirerande exempel till dialog och samskapande.
FAQ
Ett dokument med svar på vanliga praktiska frågor kommer inom kort att publiceras här.
Vid frågor är du välkommen att kontakta oss via kontaktuppgifterna på denna sida.
Presentatörer, moderator & talare
Under dagen möter du forskare, yrkesverksamma, chefer och utvecklingsledare från hela länet. Tillsammans representerar de både akademi, region, kommuner och andra aktörer inom välfärdsområdet.
Moderator leder dagen och skapar en röd tråd mellan programpunkterna, med fokus på dialog, reflektion och framåtblick.
När ingen äger helheten men alla är avgörande – systemledning i omställningen till God och nära vård
Hur kan regioner, kommuner och akademi tillsammans utforska vägar mot en långsiktig omställning till God och Nära vård? Malin Tistad, Henrietta Forsman (linkedin.com) och Malin Lindén Ohlsson (linkedin.com), presenterar ett pågående arbete med regional systemledning i Dalarna, där aktörer på strategisk nivå gemensamt prövar hur styrning, ansvar och samverkan kan utvecklas. Presentationen belyser hur ett kunskapsbaserat och samskapande arbetssätt används för att undersöka förutsättningar, utmaningar och möjliga riktningar för fortsatt gemensam handling i vård- och omsorgssystemet.
Malin Tistad, docent vårdvetenskap, Högskolan Dalarna, Henrietta Forsman, utvecklingsledare RSS Region Dalarna & Malin Lindén Ohlsson, förvaltningschef, Socialförvaltningen Rättviks kommun
Boost Dalarna – Innovation genom samskapande processer
Hur kan framtidens boendemiljöer bidra till bättre hälsa och välfärd? Malin Karlsson och Klara Holdstock (linkedin.com) presenterar Boost Dalarna, ett samskapande initiativ där byggsektor, hälso‑ och sjukvård, kommuner och akademi möts för att utforska hur boendemiljöer och välfärdsteknik kan utvecklas med människors hälsa och livskvalitet i fokus. I stället för att se välfärd och byggande som separata områden utmanar Boost Dalarna etablerade gränser för var och hur välfärd utvecklas. Presentationen ger inblick i hur olika aktörers kunskap och erfarenheter tas tillvara i gemensamma processer, vilka frågor som aktualiseras när perspektiv möts och vilka möjligheter som uppstår när idéer prövas tillsammans. Med exempel från pågående arbete belyses hur samverkan kan skapa nya förutsättningar för hållbara, inkluderande och hälsofrämjande lösningar på samhällsnivå.
Malin Karlsson, projektledare energiteknik, Högskolan Dalarna & Klara Holdstock, Projektledare Innovationsslussen, Region Dalarna
SPAK – verksamhetsutveckling i samverkan mellan specialistvård, primärvård, ambulans och kommun
Hur kan vårdens olika delar samarbeta bättre för att skapa en tryggare och mer sammanhållen vård för patienten? Fredrik Semb (linkedin.com) och Johanna Dalström (linkedin.com) presenterar arbetet med SPAK, ett samverkansinitiativ i Dalarna där specialistvård, primärvård, ambulanssjukvård och kommuner tillsammans utforskar nya sätt att arbeta över organisationsgränser. Med patientens behov i fokus syftar SPAK till att stärka vårdens helhet genom tydligare ansvar, bättre övergångar och gemensamt lärande mellan aktörer. Presentationen ger inblick i hur samskapande på systemnivå kan bidra till att idéer prövas i praktiken och hur samverkan, steg för steg, kan utvecklas till gemensam handling i arbetet för God och Nära vård.
Fredrik Berntsson Semb, specialistläkare allmänmedicin, Region Dalarna & Johanna Dalström, överläkare barn- och ungdomsmedicin, Region Dalarna
Hur samskapande och implementering av nya metoder kan påverkas av inre och yttre faktorer
Hur kan evidensbaserade metoder bli fungerande vardagspraktik i kommunal öppenvård? I Dalaprojektet presenterar Sheila Jones praktiknära forskning om hur den danska behandlingsmetoden MOVE kan implementeras i en svensk kontext. Genom ett samskapande arbetssätt mellan forskare och kommunala verksamheter undersöker projektet både behandlingens effekter och implementeringsprocessen. Presentationen belyser vad som krävs för att nya arbetssätt ska förankras, hålla över tid och omsättas i verklig förändring för personer med substansbruksproblem.
Sheila Jones, lektor i socialt arbete, Högskolan Dalarna
Samskapande för jämlik klimakterievård i ett mångkulturellt samhälle
Hur kan klimakterievården bli mer jämlik och tillgänglig för kvinnor med migrationserfarenhet? I denna presentation av Anna Olsson, Ulrica Byrskog och Elin Ternström introduceras ett pågående forskningsprojekt som utforskar hur kvinnor med olika migrationsbakgrund upplever och hanterar klimakteriet, samt vilket stöd de får och hur hälso‑ och sjukvården möter deras behov. Med hälsolitteracitet som utgångspunkt och genom både kvalitativa och kvantitativa metoder undersöks individuella erfarenheter, professionella arbetssätt och organisatoriska förutsättningar. En central del i projektet är ett samskapande arbete där kvinnor och professioner bidrar med sina perspektiv. Presentationen ger inblick i hur gemensam kunskapsutveckling kan bidra till mer personcentrerad och inkluderande klimakterievård i ett mångkulturellt samhälle.
Anna Olsson, doktorand vårdvetenskap, Högskolan Dalarna Ulrica Byrskog, docent sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, Högskolan Dalarna & Elin Ternström, lektor sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, Högskolan Dalarna
Bildskapande inom kommunal familjerådgivning: användbara interventioner
Hur kan bildskapande stärka kommunikationen i familjerådgivning – och hur kan kreativa idéer omsättas i användbara arbetssätt i praktiken? I detta praktiknära projekt undersöker Maria Fjellfeldt och Dalida Rokka (linkedin.com) hur evidensbaserade bildinterventioner kan anpassas och användas i kommunal familjerådgivning. Genom ett samskapande arbete mellan forskning och praktik har ett konkret metodstöd vuxit fram, med fokus på hur nya arbetssätt kan prövas och utvecklas för att skapa fördjupad förståelse och bättre samspel mellan par och individer.
Maria Fjellfeldt, lektor i socialt arbete, Högskolan Dalarna & Dalida Rokka, Leg. Psykoterapeut, Region Dalarna
Mini‑Maria i praktiken – tidig och samordnad vård och stöd genom samverkan
Hur kan vi ge unga stöd i rätt tid genom samverkan som fungerar i praktiken? Carina Wadås (linkedin.com) och Magnus Nordahl (linkedin.com) presenterar arbetet med att bygga upp Mini‑Maria‑mottagningen i Falun som ett gemensamt initiativ mellan region och kommun. Med fokus på tidiga och samordnade insatser utforskar presentationen hur olika professioner kan arbeta tillsammans för att skapa en mer sammanhållen och tillgänglig väg till stöd för barn och unga med riskbruk eller beroendeproblematik. Genom att följa uppstartsprocessen belyses både möjligheter och utmaningar i att omsätta gemensamma idéer till konkret handling, samt vilka förutsättningar som krävs för att samverkan ska fungera över tid.
Carina Wadås, utvecklingsledare, Region Dalarna & Magnus Nordahl, sektionschef, Falu kommun
Hur kan praktiknära forskning bidra till att stärka förtroendet för socialtjänsten?
Ali Abdelzadeh och Erik Lundberg presenterar forskning som undersöker hur förtroendet för socialtjänsten ser ut i Sverige och hur det har förändrats över tid. Studien analyserar också hur förtroendet varierar mellan olika grupper i befolkningen och hur institutionellt förtroende hänger samman med andra former av tillit. Utifrån socialtjänstpersonalens erfarenheter i Falun, Borlänge och regionen i stort synliggör forskningen förtroendets betydelse, konsekvenserna av bristande tillit och vilka insatser som kan stärka den. Målet är att utveckla kunskap som kan omsättas i praktiska insatser för att stärka relationer, öka tryggheten och förbättra tillgängligheten i socialtjänstens arbete.
Erik Lundberg & Ali Abdelzadeh, docenter i statsvetenskap, Högskolan Dalarna
Forskning designad tillsammans med föräldrar som haft barn på neonatalavdelning
Vad skulle kunna påverka föräldraskapet och parrelationen efter utskrivning från en neonatalavdelning? Christine Persson presenterar hur forskningsprojektet har designats tillsammans med föräldrar. Hon berättar även om resultaten som visar hur faktorer under vårdtiden, välbefinnande, parrelation och föräldraskap har ett samband flera år efter utskrivning. Genom sin kombinerade roll som forskare, vårdutvecklare och kliniskt verksam på neonatalavdelningen vid Falu lasarett bidrar hon med ett praktiknära perspektiv på hur forskningskunskap kan användas som grund för gemensam reflektion och utveckling av stöd till familjer efter en omvälvande start i livet. Samskapande av en intervention tillsammans med ungdomar utan gymnasiebehörighet
Bland svenska ungdomar som varken arbetar eller studerar saknar flertalet gymnasiebehörighet och det finns en överrepresentation av NPF där många har svårt att planera och hantera tid. Förmågan att planera och hantera tid är en nyckelfaktor för att klara studier, etablera sig på arbetsmarknaden och undvika utanförskap. Det finns interventioner med detta syfte, både individuella och gruppbaserade, men ingen är utvecklad för målgruppen ungdomar i gymnasieåldern. Johanna Åkerlund har, tillsammans i samskapande med ungdomar på IM-programmen, anpassat en intervention för att stärka förmågan att planera och hantera tid. Målet är att genom stärkt tidshantering främja vardagsfungerande och därmed självtilltro och psykisk hälsa samt förebygga utanförskap hos ungdomar som saknar gymnasiebehörighet.
Johanna Åkerlund, doktorand vårdvetenskap, Högskolan Dalarna, arbetsterapeut vid Lugnetgymnasiet
En väg in – en enkel idé i ett komplext system
Hur skapar man en gemensam ingång för barn och unga med psykisk ohälsa i ett system där ansvar, uppdrag och perspektiv är uppdelade mellan många aktörer? Mia Lehnberg (linkedin.com), utvecklingsledare vid Region Dalarna, delar erfarenheter från arbetet med mottagarfunktionen En väg in – en satsning som syftar till att förenkla kontakten till vård och stöd för barn och unga med psykisk ohälsa. Presentationen ger inblick i vad det innebär att leda i ett komplext system med många beroenden, där samverkan behöver växa fram över tid. Den visar också att verklig förändring kräver att flera aktörer tar ansvar samtidigt – här med ett gemensamt mål: att fler barn och unga får rätt stöd i rätt tid. satsningen En väg in, en ny gemensam mottagningsfunktion där ett tvärprofessionellt team gör samlade bedömningar och lotsar familjer rätt från första kontakten. Genom en enda ingång via telefon och 1177 ska trösklarna minska och fler få rätt stöd i rätt tid.
Mia Lehnberg, utvecklingsledare, Region Dalarna
Deltagarbaserad Aktionsforskning inom fallprevention och fallskadeprevention i samverkan med arbetsliv och civilsamhälle
Karin Strömqvist Bååthe är doktorand där hon forskar på omställningen till Nära vård omsorg och hälsa och är tillika adjunkt på Högskola Dalarna där hon sedan 2017 har varit engagerad i forskning runt fall och fallskadeprevention genom träning. De olika forskningsprojekten har till stor del inspirerats av deltagarbaserad aktionsforskning och olika former av samverkansmodeller med både arbetsliv och civilsamhälle såsom judoklubbar, kommuner och pensionärsorganisationer. Karin har svart bälte i judo och är licensierad Judo4balance och Fallfitness instruktör. Hon har utvecklat ett test för att mäta fallkompetens och är initiativtagare till Fallborgarmärket. Erfarenheter av samordning och implementering av välfärdteknik i sociala sektorn – exempel från Säters kommun
Hur kan kommuner, genom lärande och samskapande, lyckas bättre med att införa välfärdsteknik i äldreomsorgen? I projektet Välfärdsteknik i Praktiken presenterar Magdalena Kania Lundholm, Jessica Wide och Sandra Alfvin (linkedin.com) praktiknära forskning baserad på erfarenheter från en av Dalarnas kommuner. Genom att studera hur digitala tjänster organiseras, samordnas och tas emot i vardagen, baserat på personalens erfarenheter, visar presentationen hur gemensam kunskapsutveckling kan bidra till mer hållbara arbetssätt och ett starkare genomslag för välfärdsteknik i praktiken.
Magdalena Kania Lundholm, docent i sociologi, Högskolan Dalarna & Jessica Wide, utvecklare i Borlänge kommun och affilierad forskare, Högskolan Dalarna. Ej med i bild: Sandra Alfvin, enhetschef hemtjänsten, Säters kommun.
Att överbrygga kunskapsluckor om klimakteriet: erfarenheter, uppfattningar och tillgång till vård
Hur påverkar sättet vi talar om klimakteriet kvinnors möjligheter att söka och få rätt stöd – och hur kan ny kunskap omsättas i bättre vårdpraxis? Kerstin Erlandsson presenterar forskning som granskar hur klimakteriet beskrivs i svensk hälsoinformation och vad detta betyder för kvinnors hälsa, autonomi och tillgång till jämlik vård. Genom att synliggöra kunskapsluckor, normer och missvisande föreställningar bidrar presentationen med underlag för dialog och gemensamt lärande kring hur vårdens information och bemötande kan utvecklas för att bättre möta kvinnors behov genom hela klimakteriet.
Kerstin Erlandsson, Professor Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, Högskolan Dalarna
Din guide genom dagen
Konferensens moderator är Elin Venngren, verksamhetsledare för Hälsa och välfärd i Dalarna vid Högskolan Dalarna. Med bakgrund som socionom och lång erfarenhet från individ‑ och familjeomsorg i Dalarna har hon god förståelse för både praktikens vardag och behovet av kunskapsbaserad utveckling. I sin nuvarande roll arbetar Elin i skärningspunkten mellan akademi och yrkesliv, där hon leder samverkan med fokus på att omsätta idéer och forskning i gemensam handling. Med detta perspektiv guidar hon dagen och knyter samman samtal och reflektioner kring kreativt samskapande inom hälsa och välfärd.
Elin Venngren, verksamhetsledare Hälsa och välfärd i Dalarna, Högskolan Dalarna
Inledande tal
Konferensen inleds av Ingela Wiklund, prefekt för Institutionen för hälsa och välfärd (IHOV) vid Högskolan Dalarna. I sitt välkomstord lyfter hon betydelsen av att samla forskning, utbildning och praktik i gemensamma forum som denna konferens. Med utgångspunkt i institutionens övergripande uppdrag betonar hon värdet av långsiktiga satsningar på samverkan och samskapande för att möta samhällsutmaningar inom hälsa och välfärd.
Ingela Wiklund, Prefekt, Institutionen för hälsa och välfärd, Högskolan Dalarna
I anslutning till konferensens öppnande reflekterar Fatumo Osman, proprefekt med ansvar för forskning vid IHOV, över forskningens roll i samskapande processer mellan akademi och praktik. Hon lyfter hur praktiknära och samverkansinriktad forskning kan bidra till gemensam kunskapsutveckling och skapa förutsättningar för handling, både inom akademin och i det omgivande samhället.
Fatumo Osman, Proprefekt, Institutionen för hälsa och välfärd, Högskolan Dalarna
Avslutande tal
Konferensen avslutas av Maria Jansdotter Samuelsson, prorektor vid Högskolan Dalarna. I sitt avslutande anförande sätter hon dagens innehåll i ett större sammanhang och lyfter lärosätets roll i att möjliggöra möten mellan forskning, utbildning och praktik. Med utgångspunkt i betydelsen av samverkan mellan akademi och omgivande samhälle reflekterar hon över hur initiativ som denna konferens kan bidra till gemensam kunskapsutveckling och skapa förutsättningar för handlingar som stärker framtidens hälsa och välfärd.
Maria Jansdotter Samuelsson, Prorektor, Högskolan Dalarna