Ungdomars valdeltagande

Valdeltagandet bland unga är högt och följer befolkningen i stor ganska väl. Under riksdagsvalet år 2018 röstade 84,8 procent av unga mellan 18–25 år. Det kan jämföras med 74,2 procent bland befolkningen i stort. Dessutom ökar stadigt valdeltagandet bland unga sedan valet år 2002.

Den 11 september är det val till riksdag, region och kommun. I "Forskare svarar" reder våra experter ut frågor om svensk politik, demokrati, val och politisk historia.

Vad är det som påverkar unga att rösta?

Ali Abdelzadeh, lektor i statsvetetenskap svarar: Utbildningsnivån är den största faktorn för valdeltagande. Även känslan av utanförskap har stor betydelse för ungas motivation att rösta i val.  

Finns det skillnader i hur unga röstar?

Ali Abdelzadeh, lektor i statsvetetenskap svarar: En ny studie om ungdomars valdeltagande under valet år 2018 visar bland annat att unga kvinnor röstar i högre utsträckning än unga män och behörighet till högskolan är en betydande faktor som påverkar valdeltagandet bland unga.

Ungas röst, en studie om ungdomars valdeltagagande 2018 och deras egna tankar om att delta i val (2022), på MUCFs webbplats

 

Röstar unga olika i olika delar av landet?

Ali Abdelzadeh, lektor i statsvetetenskap svarar: Valdeltagandet bland unga varierar beroende på var i landet de bor, det finns även skillnader inom kommuner. Något som spelar stor roll för ungas valdeltagande är socioekonomiska förutsättningar.

Vad säger ungdomarna själva, varför är det så svårt med val och att rösta?

Ali Abdelzadeh, lektor i statsvetetenskap svarar: Många unga är positivt inställda till val och tycker att vårt demokratiska system är värt att värna om. Samtidigt upplever de att det är svårt att komma fram och påverka politiken.

Senast granskad:
Senast granskad: