Välkommen till Kunskapskompassen
Arbetet inom socialtjänst och näraliggande hälso- och sjukvård baseras på flera olika kunskapskällor:
- Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap.
- Brukares erfarenheter och önskemål.
- Pofessionens erfarenheter och expertis.
Alla dessa kunskaper är lika viktiga och behövs för att lyckas med arbetet. För yrkesarbetande kan det ibland vara svårt att veta var man kan hitta vetenskaplig kunskap. Känner du igen dig i den beskrivningen så kan du ta hjälp av Kunskapskompassen och låta den bli din vägledare i sökandet efter vetenskapliga källor och forskning.
Med Kunskapskompassen får du:
- Enklare navigering: Hitta och bedöm relevanta källor och forskning med bara några klick.
- Pålitliga resurser: De mest trovärdiga och aktuella vetenskapliga källorna på ett ställe.
- Tidsbesparing: Fokusera på det som är viktigt för ditt arbete och låt Kunskapskompassen leda dig till den kunskap du behöver för att lyckas i din yrkesroll.
- Kompetensutveckling: För att underlätta genomförandet av högskolestudier och främja kompetensutveckling för dig och din verksamhet introducerar Kunskapskompassen dig i det vetenskapliga skrivandets konst.
Förberedelser
Innan du börjar att eftersöka kunskap i de öppna eller låsta informationstjänsterna nedan rekommenderas du att läsa informationen om vetenskaplig kunskap och tillförligtlighet:
Vad är vetenskaplig kunskap och varför använda den?
För att söka efter tillförlitliga vetenskapliga källor behöver du först och främs veta hur du känner igen denna typ av källa. Till vetenskapliga källor räknas:
- akademiska artiklar
- böcker*
- avhandlingar
- konferensrapporter
*För att en bok ska räknas som vetenskaplig källa ska den vara skriven av en expert på området, vara utgiven av ett akademiskt förlag, innehålla forskningsreferenser och ha en tydlig struktur med ett vetenskapligt språk med för ämnet relevant terminologi.
Generellt gäller: För att källorna ska räknas som vetenskapliga krävs att de är granskade och publicerade av experter inom området.
Till vetenskapliga källor hör exempelvis inte: erfarenhetsbaserade texter, information baserad på intuition eller uppfattningar.
Vetenskaplig kunskap strävar efter tillförlitlighet genom att bygga på:
- Systematik: Detta innebär att studier kan återupprepas och resultaten verifieras av andra forskare.
- Empiriska bevis: Kunskapen baseras på observationer, intervjuer, dokumentanalyser, experiment.
- Peer Review: Resultaten i vetenskapliga artiklar granskas av andra experter inför publicering i en process kallad Peer Review. Detta säkerställer forskningsartiklarnas kvalitet.
- Objektivitet: Forskare använder oilka tillvägagångssätt för att undvika att resultat påverkas av personliga åsikter eller fördomar.
- Kumulativ natur: Vetenskaplig kunskap är kumulativ. Det innebär att den bygger på tidigare forskning och ständigt utvecklas.
Hur vet jag vilka källor som är tillförlitliga?
En källas tillförlitlighet är först och främst beroende av i vilken kontext källan används. Vilken källa som helst kan alltså vara tillförlilig om syftet med och sättet den används på är relevant och korrekt.
Vetenskapliga artiklar
I vetenskapligt skrivande används ofta vetenskapliga artiklar som central källa. Även om vetenskapliga granskade artiklar generellt sett anses tillförlitliga så kan tillförlitligheten skilja sig åt mellan olika publikationstyper.
Systematiska översikter: I systematiska översiktsstudier sammanställs och analyseras all tillgänglig forskning om en specifik fråga eller ämne. På så vis erhålls en omfattande översikt av befintlig forskning inom ett område vilket är mer tillförlitligt än resultat i en enskild studie.
RCT-studier (Randomized Controlled Trials): I RCT-studier jämförs en grupp som får en viss intervention (exempelvis en ny behandlingsmetod) med en slumpvis utvald kontrollgrupp. Genom att använda sig av en kontrollgrupp blir resultaten säkrare än om man enbart studerat en och samma grupp. Det finns även andra studietyper som använder sig av kontrollgrupp, exempelvis fallstudier, men RCT-studier bedöms säkrare då de har fler personer (större urval) som deltar i studierna.
Peer Reviewed artiklar: Oavsett studietyp kan det dyka upp forskningsartiklar vid sökningar på exempelvis Google Scholar som inte är granskade av andra experter. Bästa sättet att kontrollera om en artikel är granskad är att se om den är publicerad i en Peer Reviewed tidsskrift. Den informationen hittar du på tidsskriftens hemsida under "Journal information".
Impact factor: En vetenskaplig tidsskrifts ranking (impact factor) är en bedömning av tidskriftens inflytande och kvalitet inom sitt ämnesområde. Det kan därför vara bra att se vilken impact factor den tidskrift har som en artikel är publicerad i. En hög impact factor betyder att tidskriftens artiklar ofta citeras av andra forskare. Detta indikerar att tidskriften har stort inflytande. En impact factor under 3 kan anses som låg, men observera att för smala forskningsområden är det svårare att dra slutsatser om artiklars kvalitet utifrån en tidskrifts impact factor.
Myndighetsrapporter och lagtexter
Myndighetsrapporter från exempelvis Socialstyrelsen, SBU och SKR bygger vanligtvis på systematiskt insamlad data, metodtransparens och expertgranskning vilket höjer tillförlitligheten. Det är viktigt att ändå vara källkritisk och överväga om myndigheten är politiskt obunden eller inte, eller om den har något annat motiv för att vinkla sitt innehåll.
Lagtexter från erkända källor som exempelvis Sveriges riksdag har hög tillförlitlighet men lagtexter kräver tolkning och tolkningar kan skilja sig åt beroende på vem tolkaren är. Därför är källkritik viktigt även här.
Mer information
Här nedan har vi samlat informationstjänster som du kan använda för att hitta just den kunskap du söker.
Informationstjänster
Under rubriken "Öppna informationstjänster" (open access) hittar du vetenskapliga publikationer som inte kräver en avgift för tillgång. Open Access, öppen tillgång, innebär att vetenskapliga resultat görs fritt tillgängliga på internet. Det betyder inte på något vis att de källorna är sämre. Grundtanken är att alla ska kunna ta del av offentligt finansierad forskning för att forskningsresultat ska spridas och komma samhället till godo. Under "Öppna informationstjänster" hittar du även myndighetsrapporter och lagtexter.
Öppna informationstjänster ger dig tillgång till forskning och andra källor även om du inte har ett studentkonto vid Högskolan Dalarna och därmed har bredare åtkomst.
Databaser
Google Scholar (google.com) Söktjänst med både låsta och öppet tillgängliga vetenskapliga artiklar. Söker du på engelska får du fler träffar än om du enbart söker på svenska. Du kan avgränsa sökningen på olika vis, exempelvis till ett specifikt årtal.
Diva (diva-portal.org) Söktjänst där Högskolan Dalarnas forskningspublikationer publiceras.
DOAJ (doaj.org) Söktjänst där du hittar "open access" (öppna) tidskrifter och artiklar.
Swepub (swepub.kb.se) Söktjänst som samlar forskningspublikationer från svenska universitet och högskolor. Här kan du bl.a söka efter vetenskapliga artiklar, avhandlingar, böcker och forskningsrapporter. Även här kan du prova att söka på engelska för att få fler träffar.
Libris (libris.kb.se) Nationell söktjänst som samlar information från ett stort anntal universitetsbibliotek och bibliotek i Sverige. Här kan du göra fria textsökningar och avgränsa resultaten till exempelvis avhandlingar och artiklar publicerade inom ett visst årtal eller på ett visst språk.
Lagrummet.se Här hittar du svensk rättsinformation genom länkar till lagar och förordningar, myndigheters föreskrifter, propositioner, betänkanden och rättspraxis m.m.
Tidskrifter
Det finns många tidskrifter på området socialt arbete och omvårdnad. Nedan är två lättillgängliga exempel. Liksom vid tolkning av resultat i artiklar överlag gäller det även här att beakta vilken typ av studie det rör sig om och i vilket syfte resultaten ska användas (se rubriken ovan "Källor med hög tillförlitlighet").
Sociologisk forskning.se En peer review svensk tidskrift med aktuell forskning inom sociologins och samhällsvetenskapens områden.
The Nordic Journal of Nursing Research (uk.sagepub.com) En peer-reviewad vetenskaplig tidskrift som publicerar forskning inom omvårdnad och barnmorskeyrket, med särskilt fokus på nordiska perspektiv.
Hemsidor
Avhandlingar.se (Avhandlingar från svenska högskolor och universitet)
Forte.se (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd)
IVO.se (Inspektionen för vård och omsorg)
SBU.se (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering)
SKR.se (Sveriges kommuner och regioner)
Social Work Press (soch.lu.se) (Open access-förlag vid Lunds universitet)
Du som är student vid Högskolan Dalarna och har ett användarkonto har både tillgång till de öppna och de låsta tjänster som högskolan betalar prenumerationsavgifter för, så som diverse databaser och vetenskapliga tidskrifter. Då det finns en uppsjö databaser att söka i kan det vara bra att hålla sig till några få inom det egna ämnesområdet.
Databaser inom sociologi och socialt arbete
På Högskolan Dalarnas biblioteks hemsida finns en lista på databaser inom sociologi och socialt arbete. Du hittar även beskrivningar på vilken typ av tidskrifter varje databas tillhandahåller.
Upplever du att listan på databaser är svår att navigera i har du tips på ett par sökmotorer här nedan som inrymmer en bredd av vetenskapliga artiklar:
- Applied Social Science Index and Abstracts (ASSIA)
- Social Services Abstracts
- Social Science Index
Databaser inom vård och omsorg
På Högskolan Dalarnas biblioteks hemsida hittar du en lista på databaser inom omvårdnad med kompletterande beskrivningar av innehåll.
Upplever du att listan på databaser är svår att navigera i har du tips på ett par sökmotorer här nedan som inrymmer en bredd av vetenskapliga artiklar:
- PubMed
- PsycInfo
- CINAHL
När du har hittat den/de källor du sökte kanske du känner dig osäker på hur du ska använda dem och återge dem i skrift. Kunskapskompassen tillhandahåller ett informationsmaterial om vetenskapligt skrivande som du hittar nedan.
Vetenskapligt skrivande
För dig som är yrkesverksam kan det vara längesedan du läste en kurs eller utbildning på högskolenivå. Här hjälper vi dig att komma igång med det vetenskapliga skrivandet.
Här kan du som yrkesverksam få introducerande vägledning i hur du skriver vetenskapliga texter i form av exempelvis rapporter, utvärderingar, inlämningsuppgifter och uppsatser.
Det handlar om grundläggande kunskap om:
- Vad som utmärker det vetenskapliga skrivandet
- Hur du förbereder skrivandet
- Hur du bearbetar material
- Hur du skapar struktur i en text
- Hur du analyserar ett material
- Hur du använder språket
- Hur du refererar till olika sorters källor
Introduktion i vetenskapligt skrivande (pdf)
Tips på vidare läsning
Blomström, V. & Wennerberg, J. (2015). Akademiskt läsande och skrivande. Studentlitteratur.
Karlsson, O. (Red.) (2017). Svenska skrivregler. Liber.
Niemi, Stina & Sevón, Sofia (2022). Vetenskapligt skrivande för lata : 99 snabba skrivtips. Morfem
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2023). Att skriva en bra uppsats. Liber.
Schött, K., Hållsten, S., Moberg, B. & Strand, H. (2015). Studentens skrivhandbok. Liber.
Widerberg, Karin (2003). Vetenskapligt skrivande – kreativa genvägar. Studentlitteratur
Zelano, Johan (2022). Att skriva akademiskt – inom vård och medicin. Studentlitteratur
Länkar
Svenska akademiens ordböcker (svenska.se)
Att utvecklas som skribent (YouTube)
Frågelådan i svenska (isof.se)
Frågor om sökning och vetenskapligt skrivande
Fråga biblioteket
Är du inte student vid Högskolan Dalarna har du möjlighet att få enklare rådgivning vid högskolans bibliotek om sådant som sökning och referenshantering. Du ställer din fråga till biblioteket via formulär på bibliotekets hemsida.
Här hittar du bibliotekets frågeformulär.
Fjärrlånga böcker och beställa artikelkopior
Vill du ha hjälp med att få tag i en bok eller artikel så hänvisas du som inte är student vid Högskolan Dalarna till Dalabiblioteken.
Här hittar du Dalabibliotekens hemsida.
Här hittar du information och formulär för att beställa böcker och artiklar hos Dalabiblioteken.
Stöd från Högskolan Dalarnas bibliotek
Snabbguide till biblioteket
I bibliotekets snabbguide för studenter hittar du samlad information om Högskolan Dalarnas bibliotek och de tjänster de tillhandahåller dig som student vid HDa.
Här hittar du bibliotekets snabbguide.
Boka tid för handledning
Om du är student vid Högskolan Dalarna och inte har fått svar på dina frågor om sökning, referenshantering eller dylikt på bibliotekets informationssida så kan du boka en tid för handledning med en bibliotekarie.
Här bokar du tid för handledning med en bibliotekarie.
Digital drop-in-handledning
Som student vid HDa har du även möjlighet till digital drop-in-handledning med en bibliotekarie i Zoom för frågor om att söka och värdera källor samt skriva referenser.
En bibliotekarie finns på plats i Zoom följande tider under terminerna:
Onsdagar kl 09-10
Torsdagar kl 14-15
Här hittar du länk till Zoom-rummet.
Här hittar du utförlig information om dina möjligheter till handledning från biblioteket.
Fjärrlåna böcker
Är du student vid Högskolan Dalarna har du möjlighet att fjärrlåna böcker som inte finns på högskolans bibliotek. Det gör du genom att fylla i denna bokbeställning. Det kostar ingenting att fjärrlåna böcker.
Beställa artiklar
Som student vid Högskolan Dalarna kan du även beställa artiklar som inte finns att tillgå genom högskolans bibliotek. Det gör du genom att fylla i denna artikelbeställning. Artiklar kan inte beställas digitalt utan kommer i pappersformat till en kostnad av 20 kr per artikel (+ 20 kr i porto om du önskar hemleverans).
Språkstöd för studenter på Högskolan Dalarna
Du som är student på Högskolan Dalarna har tillgång till högskolans eget språkstöd. Genom språkstödet kan du få:
- Handledning med en språkhandledare för att utveckla din akademiska text
- Delta i språkstödets workshops
- Drop-in-handledning för enklare frågor om din text
Här hittar du mer information och formulär för att boka handledning