Beskrivning
Efter det nationalsocialistiska maktövertagandet 1933 var politiska motståndare i Tyskland, och snart även i Österrike och Tjeckoslovakien, tvungna att fly. Några tusen av dessa centraleuropeiska politiska flyktingar hamnade i Sverige. Vissa stannade kvar efter 1945 och deras barn har blivit fullt integrerade i det svenska samhället. Samtidigt har föräldrarnas historiska erfarenheter i olika utsträckning format den andra generationen. I detta projekt intresserar vi oss för hur den lyckade integrationsprocessen hänger ihop med barnens kulturella tillhörigheter och post-minnen. Vi använder oss av begreppet ”post-minnen” för att förstå hur en generation som inte direkt upplevt förföljelse, flykt och exil ändå kan identifiera sig med dessa erfarenheter och skapa nya hybrida former av kulturell tillhörighet i Sverige. Dessa kulturella tillhörigheter kan till exempel omfatta identifikation med svensk, nordisk, tysk, österrikisk, tjeckisk och judisk kultur eller med olika politiska uppfattningar.
Syftet med projektet är således att belysa andra generationens kulturella tillhörigheter genom att analysera deras post-minnen av förföljelse, flykt och exil i ljuset av gruppens framgångsrika integration. Projektet kombinerar perspektiv från migrationsstudier och minnesstudier för att lyfta fram villkoren för en framgångsrik integrationsprocess. Resultaten förväntas bidra till en bättre förståelse av integrationsprocesser i moderna migrationssamhällen. Projektet bidrar också med specifik kunskap om flyktingar från Nazi-regimen och deras barns livsöden i Sverige. Resultaten från projektet kommer därtill ge insikter i hur minnen överförs mellan generationer och belysa uppkomsten av hybrida kulturella tillhörigheter.
Projektet utgår från intervjuer med andra generationens centraleuropeiska politiska flyktingar från Nazi-regimen.
I samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Flemingsberg, kommer intervjumaterialet att tillgängliggöras för framtida forskning.
Finansiärer
