Bildteoretikern W. J. T. Mitchell gör gällande att vår kultur alltmer domineras av bilders budskap (2005). Teologen Sigurd Bergmann understryker detta och menar att villkoren för människans kunskap om världen förändras genom dominansen av ett ökande massmedierat flöde av bilder (2003). Seendet som kunskapsform blir allt viktigare i ett samhälle som långsamt genomgår en kulturell omställning till ett alltmer bildorienterat samhälle.
Detta projekt undersöker medievanor och hur barn och unga hanterar flödet av bilder och den växande mängden bildberättelser som unga väljer att se på bio, på TV, hyr eller köper som DVD, eller laddar ner och ser i hemmabiosoffan. Jag vill diskutera det djupa engagemanget i rörliga bilders berättelser som vi ser i vårt samhälle och som kommer till uttryck i de tre exemplen ovan med ett särskilt intresse för hur individer tar hjälp av bildberättelser för konstruktion av sin egen identitet och självuppfattning. Jag vill utveckla en djupare förståelse av på vilket sätt filmkonsumtion kan vara en resurs för barn och ungas moraliska självreflexivitet, d.v.s. hur filmberättelser kan bidra till barn och ungas moraliska identitet och kan förstärka en etisk dimension i ungas sökande efter en egen identitet.
Nyckelord
Film, utsträckt själv, pupulärkultur, fiktion, självreflektion, receptionsstudier, avtraditionalisering, sakralisering av självet, film, self reflexivity, ego formation, fiction, popular culture, the extended self
Forskningsprofil
Visuell kultur Lärande och socialiseringsprocesser
Ämne
Medie- och kommunikationsvetenskap Religionsvetenskap
Finansiärer
Högskolan Dalarna
På du.se använder vi kakor (cookies) för att ge dig en bra upplevelse på vår webbplats. Med hjälp av webbanalys kan vi anpassa webbplatsen ytterligare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.
