Att jobba i skärningspunkten mellan arbete och fritid förekommer inom många branscher, exempelvis hästnäringen, jordbruk, kultur, underhållning, turism och sport. Det har dock visat sig att den här typen av arbeten har en dubbelsidig karaktär och kan upplevas både tillfredsställande och utmanande.
De utmanande arbetsförhållandena specifikt inom hästnäringen har exempelvis uppmärksammats i media genom artikelserien ”Stallslavarna” i Aftonbladet, i TV-serien ”Nattryttarna” och i radiodokumentären ”Hästkarlar och stalltjejer: Toppryttarnas makt”.
Min forskning handlar om att få en ökad förståelse för hur det är att jobba med sin hobby. Jag har undersökt hur arbete inom hästnäringen påverkar de anställdas hälsa och välbefinnande samt vad man kan göra för att arbetet ska vara hållbart över tid.
Under de senaste åren har jag därför besökt ett antal arbetsplatser inom den svenska hästnäringen med fokus på ridskolor och travanläggningar. Och eftersom jag själv inte är någon hästtjej, annat än att min dotter både gått på ridskola och haft egen häst, behövde jag tillbringa ganska mycket tid i olika stallmiljöer för att förstå hur det är att ha stallet som sin arbetsplats.
Omkring en halv miljon människor rider regelbundet i Sverige, många av dem på ridskolor. Ridning är en av de största ungdomsidrotterna. Och även om mycket av arbetet på ridskolor sker helt ideellt, är det också en arbetsplats för många. Runt 2000 personer arbetar idag (med lön) på ridskolor som är anslutna till Svenska Ridsportförbundet.
Av dem finns ungefär 100 personer här i Dalarna, fördelade på ett tjugotal ridskolor. Även travsporten har en stark tradition i Sverige – och Dalarna. Här har vi exempelvis välkända travbanor både i Borlänge (Romme) och i Rättvik. Omkring 1 000 hästskötare är anställda hos någon av landets 400 proffstränare.
Den första frågan man kanske bör ställa sig är om det överhuvudtaget är hälsosamt att jobba. Frågan är både relevant och aktuell eftersom de flesta människor tillbringar en stor del av sina vuxna liv med att förvärvsarbeta samtidigt som den arbetsrelaterade ohälsan ökar och allt fler blir sjukskrivna.
I december 2024 hade drygt 200 000 personer i Sverige ett pågående sjukfall. Av dem var 65 procent kvinnor. Dessutom dör ca 40 personer per år i arbetsplatsolyckor.
Men generellt sett är arbete bra för hälsan. Den som inte har något arbete mår sämre än de som har ett arbete. Att ha ett arbete innebär så mycket mer än att få en lön och vara självförsörjande. Det är en grund för ett självständigt liv, du får ett sammanhang, arbetskamrater och en möjlighet till personlig utveckling.
Det är väl känt att nära kontakt med djur får oss att må bra och påverkar vår hälsa positivt. Vi känner oss också både lugnare och tryggare när vi umgås med djur. De flesta som jobbar i hästnäringen gör det på grund av kärlek till hästar eller intresse för sport och tävling. De som jag har träffat har varit hästskötare, stallarbetare och ridlärare och många av dem var yngre kvinnor.
De beskriver arbetet med hästar som väldigt berikande och de drivs av sitt stora engagemang och en passion för sitt yrke och sina arbetsuppgifter. Samtidigt framkom det att arbetet är både fysiskt tungt och riskfyllt, att det är dåligt betalt och att arbetsdagarna många gånger är väldigt långa och att det var svårt att få till tillräckligt med vila mellan arbetspassen.
Flera berättade också om att de hade besvär med värk och smärta i axlar, nacke och rygg. De anställda accepterade de utmanande arbetsförhållanden och överarbete bara för att få jobba med sin hobby. Att få arbeta med hästar ansågs även vara viktigare och mera värdefullt än lön. Och eftersom arbetet redan upplevdes som mycket attraktivt och djupt meningsfullt påverkades dessutom viljan att förbättra arbetsförhållandena negativt.
Dessutom vilar arbetet på gamla traditioner och normer vilket kan försvåra både viljan och förmågan att förbättra arbetsförhållandena. Det handlar exempelvis om att arbetet ska utföras manuellt med gammaldags verktyg och otillräcklig utrustning, att man ska arbeta hårt och inte klaga samt att man ska sätta hästens välbefinnande före den egna hälsan.
Hästnäringen själva har signalerar att det från att ha varit en god tillgång på arbetskraft nu är svårt att rekrytera och framför allt att bibehålla arbetskraft. Genom min forskning vill jag därför hjälpa hästnäringen att skapa anställningar som både är attraktiva, meningsfulla och hållbara över tid.
Ett fungerande arbetsmiljöarbete är avgörande för att skapa hållbara arbetsförhållanden. Det är arbetsgivarens ansvar att förebygga ohälsa på arbetsplatsen och skapa en god arbetsmiljö, såväl fysiskt som organisatoriskt och socialt. Det står i arbetsmiljölagen.
Att skapa en god arbetsmiljö innebär också att främja hälsa och välbefinnande. Det är självklart bra för alla anställda men gynnar även verksamheten och organisationens ekonomi.
Att älska sitt jobb ska inte behöva betyda att man sliter ut sig, blir sjuk eller slutar. Vi behöver skapa arbetsmiljöer som tillåter personligt engagemang – utan att det ska påverka hälsan negativt.
Hästnäringen är inte ensam. Samma utmaningar ses även inom yrkesgrupper med en stark drivkraft att stödja och hjälpa andra – exempelvis inom skola, vård och omsorg. Men också inom mitt eget arbete som lärare och forskare på högskolan.
Min forskning handlar om arbete i stallet, men slutsatserna gäller långt fler.
Publicerad i Falu-Kuriren och Borlänge tidning 19 juli 2025.