Studentkurator

Du kan vända dig till studentkurator för samtal om stress, prestationsångest, bristande självförtroende och annat som påverkar dina studier.

Vi är kuratorer

Stödjande samtal under coronapandemin

Utifrån rådande restriktioner för Högskolan Dalarna på grund av coronapandemin genomförs alla stödsamtal via telefon eller digitalt via Zoom. Du kan boka ett samtal via mail kurator@du.se eller via vår webbokning.

Kontakt

Vill du inte boka ett stödjande samtal, men önskar komma i kontakt med oss i annat ärende kan du också maila till kurator@du.se. Tänk på att inte skriva något som kan vara känsligt i e-postmeddelandet. Du når oss även på telefon via växeln 023-77 80 00.

Vad vi kan hjälpa dig med

Studietiden är oftast förenad med glädje, utveckling och ny kunskap, men ibland kan den här tiden upplevas som alltför krävande. Det kan också finnas saker i ditt privatliv som påverkar dina studier negativt. När vi möter svårigheter kan det leda till bland annat stress, nedstämdhet, ökad oro/ångest och bristande självförtroende.

Du kan vända dig till studentkurator om du behöver någon att tala med om din situation. Vi arbetar förebyggande och hälsofrämjande, dels via individuella samtal men också via olika kurser, workshops och föreläsningar. Allt vi erbjuder är kostnadsfritt och vi för inga journaler.

Kurator är även en resurs för lärare och kan bjudas in till samtal med studenter där det kan behövas. 

Om du blir sjuk

På Studenthälsan bedriver vi inte sjukvård. Om du blir sjuk och behöver vård ska du kontakta 1177 Vårdguiden eller din vårdcentral. Vid akut sjukdom och nödsituationer ring 112.

Tänk på att det är viktigt att du anmäler sjukdom till Försäkringskassan eftersom det kan påverka ditt studiemedel.

Läs mer på Försäkringskassans webbplats

Här kan du läsa mer om sjukdom och försäkringar på Högskolan Dalarnas webbplats

Fakta om stress

Stress är en naturlig reaktion som ger extra kraft och energi att klara av svårare situationer. Problemet är inte den kortvariga stressen, utan långvarig stress då kroppen aldrig hinner återhämta sig.

När vi ställs inför något vi upplever som hotfullt reagerar kroppen med stress. Det är en biologisk kamp- och flyktreaktion som är till för att förbereda oss för det upplevda hotet. Stressreaktionen kan ej påverkas med viljan och styrs av det autonoma nervsystemet, den del av nervsystemet som bland annat styr andningen, hjärtslagen, blodtrycket och matsmältningen.

Det autonoma nervsystemet är uppdelat i två delar, det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet är kroppens gaspedal och aktiveras när krafter behövs, som vid en hotfull situation eller att ställa upp i en tävling, anordna en stor fest eller hålla ett föredrag. Kroppens bromspedal det parasympatiska nervsystemet är mest aktivt vid vila och i lugna situationer. Det dämpar effekterna av det sympatiska nervsystemet och hjälper till att bygga upp kroppen. Det är viktigt för att du ska kunna varva ner, somna och återhämta dig. För att må bra behövs en jämvikt mellan de två delarna av nervsystemet.

Det kan vara bra att känna till att hjärnan inte skiljer på verkliga och tänkta hot, utan reagerar med samma stressreaktion oavsett om det finns ett reellt hot eller inte. Därför kan vi bli stressade av att tänka på en jobbig situation, tankar om att vi inte duger eller genom att minnas något som varit svårt för oss.

Vanliga symptom vid stress

  • trötthet
  • sömnproblem
  • muskelspänningar
  • hjärtklappning
  • yrsel
  • koncentrations- och minnessvårigheter
  • nedstämdhet
  • oro
  • ångest
  • magproblem

Medveten närvaro

Att öva medveten närvaro (mindfulness) innebär att lära sig att bli mer medveten om sina tankar, känslor och kroppsupplevelser i stunden och att förhålla sig till dem på ett mer accepterande och icke-värderande sätt. När vi är medvetna om det vi tänker, känner och upplever har vi större möjlighet att välja hur vi vill agera i olika situationer. Både positiva och negativa tankar och känslor kan komma upp när vi stannar till och är närvarande i stunden. Detta är naturligt men kan upplevas som jobbigt, ofta kan det kännas lättare när vi har övat en tid och nervsystemet förstår att det är ofarligt att varva ner. Om du får kraftiga negativa känslor kan det vara bra att söka hjälp för guidning i den teknik du vill använda. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är ett område inom medveten närvaro och handlar om att hantera livet i motgång. Att möta det som är svårt, det som skapar stress samt sina tillkortakommanden med vänlighet och förståelse istället för att vara hård och dömande mot sig själv för att en inte uppfyller sina förväntningar. Självmedkänsla kan till exempel göra det lättare att hantera självkritik.

Självmedkänsla innehåller tre delar:

  • Du möter smärtan men du fastnar inte i den.
  • Du inser att du inte är ensam. Alla har det svårt ibland, mår dåligt och lider. 
  • Du är aktivt tröstande och snäll mot dig själv. 

Möt smärtan men fastna inte i den

Det som gör ont vill vi gärna undvika men om du ständigt motsätter dig den känslomässiga smärta som du utsätts för kan den bli svårare att bära. Själslig smärta behöver omvårdnad precis som ett skrubbsår på knät. När du vågar möta din smärta ger du dig själv möjlighet att hantera den. Förhåll dig till din smärta som en öm vuxen mot ett skadat barn. Plåstra om och trösta, men låt dig inte uppslukas av den. Fråga gärna dig själv vad du behöver just nu för att det ska kännas lite lättare.

Inse att du inte är ensam

Alla människor möter svårigheter i sina liv. De flesta är också självkritiska. Känslor som ångest, skam och värdelöshet kan bli lättare att bära om du förstår att du inte är ensam om dem och att dessa känslor är en ofrånkomlig del av livet.  

Självmedkänsla handlar alltså inte om att du ska förhärliga dig själv och ditt liv, utan mer om en insikt om att livet är tufft för alla, ingen går fri.

Öva din självmedkänsla

Du kan öva din självmedkänsla. Medveten närvaro är grunden till självmedkänsla och därför kan det vara hjälpsamt om du har någon erfarenhet av medveten närvaro innan du börjar öva. Du behöver bli medveten om dina svårigheter eller ditt lidande för att kunna ge dig själv tröst.

Hitta övningar för medveten närvaro på 1177 Vårdguidens webbplats

Övningar vid stress

Om du känner dig stressad räcker det ofta att försöka varva ner och vila lite mer än vanligt. Fundera om det går att minska på kraven du själv och omgivningen ställer. Nedan finns några övningar du kan prova om du känner dig stressad. Studier visar att en del människor upplever att lugn andning, avslappning och att vara medvetet närvarande i nuet minskar stress, ångest och nedstämdhet. Vissa tycker också att dessa kan vara en hjälp för att hantera olika typer av svårigheter och smärta. 

En kort andningsövning för hjärnvila

Ta en minut och fokusera på ditt andetag. Följ luften med ditt medvetande- in och ut, in och ut. Notera hur det känns, hur det låter, hur långt ner luften kommer. Uppmärksamma utan att värdera eller döma. Ibland kan det vara lättare att räkna andetagen till exempel 1-5. Det är normalt att tankarna vandrar iväg. Så fort du märker att du tänker på annat fokuserar du på andetaget igen.

Du kan öva i olika situationer till exempel liggande-sittande, inomhus-utomhus, i mataffären, i busskön. Ställ gärna en timer så att du kommer ihåg att öva.

SAHA - Stress och Hälsoråd

SAHA är ett webbstöd för dig som upplever stressreaktioner och som på egen hand vill försöka förbättra ditt mående.

Materialet består av enklare texter med kunskap, råd och övningar kring lindriga problem med nedstämdhet, ångest, sömn, stress, ältande och oro, svåra känslor eller smärtsamma och svåra minnen.

Ta del av Stress och hälsoråd på SAHAs webbplats 

Livsstilstest

Som student ställs du hela tiden inför olika krav. Genom att testa dina levnadsvanor kan du ge dig själv bästa möjliga förutsättningar för att må bra och orka med både studier och fritid. Efter varje test får du en återkoppling utifrån ditt resultat med tips på vad du kan tänka på.

 

Senast granskad:
Vi har tystnadsplikt

Som kurator har vi tystnadsplikt. Det innebär att vi inte lämnar uppgifter om dina personliga förhållanden vidare, utan ditt medgivande (offentlighets- och sekretesslagen 23 kap. 5§).

Senast granskad: