Forskare vid Högskolan Dalarna har följt unga i Sverige från tonåren till vuxen ålder. Genom att koppla politiska attityder i 13–16-årsåldern till registerdata har forskarna kunnat studera faktiskt valdeltagande i riksdagsvalen 2018 och 2022. Därmed har forskarna undersökt vilka faktorer som har betydelse på lång sikt.
– Våra resultat visar att det är tidiga värderingar om ansvar och delaktighet som har störst betydelse för om man röstar som vuxen, snarare än hur intresserad eller kunnig man upplever sig vara i politik, säger Erik Lundberg, docent i statsvetenskap vid Högskolan Dalarna.
Studien, som är gjord av Erik Lundberg och Ali Abdelzadeh, bygger på longitudinella data där samma personer har följts från tidiga tonår till vuxen ålder. Sambandet mellan tidiga medborgerliga normer och vuxet valdeltagande kvarstår även när man tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund och tidigare röstning.
Tydliga skillnader efter kön och bakgrund
Studien visar också tydliga könsskillnader i vägarna till valdeltagande. Bland kvinnor hänger röstning i vuxen ålder ihop med fler faktorer, som medborgerliga normer, politiskt intresse och tillit till det politiska systemet. För män är just sambandet mellan tidigare röstning och fortsatt deltagande särskilt starkt.
Studien visar också att bakgrund har stor betydelse för valdeltagande även på lång sikt. Personer med utländsk bakgrund var mindre benägna att delta i val i vuxen ålder än personer med svensk bakgrund.
Tidiga värderingar viktigare än samtal om politik
Studien visar också att det inte är hur ofta unga pratar om politik i tonåren som har störst långsiktig betydelse för om de röstar som vuxna, utan vilka värderingar om ansvar och delaktighet som de utvecklar tidigt. Varken frekvensen av politiska samtal eller de kunskaper om politik som unga har under tonåren har någon tydlig koppling till faktiskt valdeltagande i vuxen ålder.
– Om vi vill öka valdeltagandet räcker det inte att bara fokusera på kunskap och färdigheter. Minst lika viktigt är att tidigt stärka unga i att politiskt deltagande är meningsfullt och värt att ta ansvar för. Det är angeläget att såväl skola som civilsamhälle också betonar vikten av att tidigt under ungdomsåren stärka ungas medborgarnormer och vikten av att vilja ta ansvar för samhällets gemensamma utveckling, säger Ali Abdelzadeh, docent i statsvetenskap vid Högskolan Dalarna.
Studien är publicerad i den internationella tidskriften Political Psychology. Ali och Erik har även skrivit en debattartikel i Dagens Samhälle om studien:
”Demokratins framtid formas tidigare än vi tror", Dagens Samhälle, 19 februari 2026.
Centrala resultat i studien
- Medborgerliga normer i tonåren har starkast långsiktigt samband med vuxet valdeltagande.
- Att ha röstat tidigare ökar kraftigt sannolikheten att rösta igen.
- Kvinnors valdeltagande i hänger ihop med flera olika drivkrafter än män. Till exempel samhällsintresse, tillit till politiken och medborgarnormer.
- Samtal om politik med föräldrar eller kompisar i tonåren har ingen tydlig långsiktig koppling till vuxet valdeltagande.
Om studien
- Titel: From civic roots to voting booths: Gendered pathways from adolescent motivation to electoral participation in adulthood
- Tidskrift: Political Psychology (2026)
- Finansiering: Vetenskapsrådet
- Lärosäte: Högskolan Dalarna
