Unga: Nej till rösträtt för 16-åringar

Unga vill inte ha sänkt rösträttsålder. Det visar en ny studie om ungdomars valdeltagande och deras egna tankar om att delta i val, av Ali Abdelzadeh och Erik Lundberg på Högskolan Dalarna.
Tre personer i samtal ståendes vid ett bord.
Johnér Bildbyrå

Studien ”Ungas röst” har som syfte att öka förståelsen för ungas tankar om de allmänna valen och demokratin, om att delta i val och hur valdeltagandet kan stimuleras bland unga. Studien baseras på samtal i fokusgrupper där ungdomar fick diskutera utifrån olika frågeställningar om val och deltagande.

– Ytterst få unga uttryckte sitt stöd för förslaget om sänkt rösträttsålder. De argument som återkom var att ungdomar ”inte är mogna”, att de ”saknar livserfarenhet” och inte förfogar över ”tillräcklig kunskap” om demokrati, valsystem och politiska partier, säger Erik Lundberg, statsvetare på Högskolan Dalarna och en av författarna bakom rapporten Ungas röst.

”Det är så jäkla svårt att fatta vad de vill”

En av frågorna som ungdomarna fick i uppgift att samtala kring var: ”Vad kommer ni att tänka på när de allmänna valen förs på tal?”. Samtalen blottlade i stora drag tre typer av reaktioner och resonemang. För det första förknippar ungdomarna de allmänna valen med att ta politisk ställning och att välja parti. Många återkommer till regeringsbildningen hösten 2021 som beskrivs som ”rörigt”, ”ostabilt, ”förvirrande” och som en person sa ”Det är så jäkla svårt att fatta vad de vill”.

– Vissa lyfte också ett politiskt missnöje med de politiska partiernas förmåga att komma överens. Flera ungdomar uttrycker en svårighet att se skillnad mellan partierna, deras politik och framtida partipolitiska samarbeten vilket gör det svårt att ta partipolitisk ställning, säger Erik Lundberg.

”Vi är lyckligt lottade”

Flera unga visade en positiv grundsyn om demokratin, en stolthet över grundläggande rättigheter och möjligheten att rösta i allmänna val. En person sa ”generellt sett så känns det som att vi är lyckligt lottade över att vara födda i Sverige och att få vara uppväxta i en demokrati med de friheter och de skyldigheter som kanske finns”.

Samtidigt gav alla ungdomar uttryck för olika utmaningar och problem med demo­kratin. Ett resonemang som återkommer är en önskan om politisk handlingskraft i relation till samhällsutmaningar såsom segregation, gängkriminalitet och bristande välfärd.

Totalt medverkade 54 ungdomar i åldrarna 18–25 år i fokusgruppsamtalen, killar och tjejer och med olika bakgrunder och erfarenheter. De bor i olika delar av landet och i områden med olika socioekonomiska förutsättningar.

Ungas röst, en studie om ungdomars valdeltagagande 2018 och deras egna tankar om att delta i val, på MUCFs webbplats

 

Senast granskad:
Senast granskad: