Skolans resurser och elevernas välmående
I projektet ”Statsbidragens fördelning och effekter, 1990–2025: Analys av studieresultat och mående gällande elever med och utan adhd” undersöker forskaren Madeleine Michaëlsson hur statliga resurser till skolan har fördelats över tid och hur det påverkat elevernas resultat och välbefinnande.
Projektet får 5,2 miljoner kronor under fyra år.
– Vi vet att resurser till skolan ofta diskuteras, men mindre om hur de faktiskt påverkar olika elevgrupper. Genom att analysera utvecklingen över tre decennier hoppas vi kunna visa vilka satsningar som verkligen gör skillnad, både för elevers lärande och för deras mående, Madeleine Michaëlsson, docent i utbildningsvetenskap inriktning pedagogiskt arbete.
När läraryrket formades
Projektet ”Ämneskunnande i könsåtskilda lärarutbildningar: Geografi, historia och kristendom – för framtidens lärarinnor och lärare – i den unga demokratins tid”, leds av Anders Persson. Projektet undersöker hur synen på ämneskunskap formades i det tidiga 1900-talets strikt könsåtskilda lärarutbildningar, en tid då både demokrati och utbildningssystemet var under uppbyggnad. Projektet får 5,19 miljoner kronor under fyra år.
– De tidiga lärarutbildningarna lade grunden för hur vi fortfarande tänker kring ämneskunskap och lärarroller. Genom att studera hur kön och kunskap samverkade i den unga demokratins tid kan vi bättre förstå hur dagens utbildningsideal har formats, säger Anders Person, docent i historia.
Tillsammans visar projekten bredden i Högskolan Dalarnas utbildningsvetenskapliga forskning, från samtida frågor om skolans resurser och elevers välmående till historiska studier som belyser hur läraryrket och utbildningssystemet har formats. Båda bidrar till ökad förståelse för skolans utveckling och för de villkor som påverkar både elever och lärare över tid.
