Beskrivning
I det här projektet undersöker vi hur kvinnor med migrationserfarenhet erfar och hanterar klimakteriet samt vilket stöd de får, liksom hur hälso- och sjukvården bemöter och svarar på dessa behov.
Bakgrund och syfte
Klimakteriet är en naturlig övergångsfas med hormonella förändringar som kan ge fysiska, psykiska och kognitiva symtom. Dessa kan påverka livskvalitet, arbete och långsiktig hälsa. Trots att många kvinnor upplever betydande besvär är kunskap, stöd och tillgång till vård ojämnt fördelade – både globalt och i Sverige. Internationell forskning visar att skillnaderna ofta hänger samman med socioekonomiska faktorer, utbildningsnivå och vårdens organisation. Även i Sverige beskriver kvinnor bristande information, varierande bemötande och ojämlik tillgång till klimakterievård av god kvalitet.
Personer med migrationserfarenhet rapporterar sämre självskattad hälsa och högre grad av reproduktiv och mental ohälsa jämfört med svenskfödda kvinnor. Trots detta finns begränsad forskning om hur migrerade kvinnor upplever klimakteriet, söker vård och får stöd. Att hantera klimakteriesymtom samtidigt som man anpassar sig till ett nytt samhälle kan vara utmanande. Språksvårigheter, begränsade nätverk, bristande kunskap om hälso- och sjukvården och upplevelser av diskriminering kan försvåra möjligheten att få adekvat hjälp.
Detta projekt syftar till att förstå hur kvinnor med migrationserfarenhet upplever, hanterar och får stöd under klimakteriet – och hur vården möter deras behov. Hälsolitteracitet används som teoretisk ram för att belysa både individens individuella förutsättningar att använda hälsoinformation och organisationers förmåga att erbjuda tillgänglig vård.
Projektets delstudier
Projektet använder kvalitativa och kvantitativa metoder för att utforska hur kvinnor med migrationserfarenhet upplever och hanterar klimakteriet; vilka resurser, behov och hinder som finns i både informella nätverk och vårdkontakter, samt hur vårdpersonal arbetar med klimakterierådgivning och stöd. Därutöver utforskas organisatoriska faktorer som påverkar möjligheten att erbjuda jämlik, tillgänglig och personcentrerad klimakterievård i ett mångkulturellt samhälle
Projektet består av fyra delstudier:
- En kvalitativ intervjustudie om kvinnors erfarenheter och sätt att hantera symtom.
- En kvalitativ intervjustudie om behov, stöd och hinder i kontakten med både informella och formella stödstrukturer.
- En enkätstudie med vårdpersonal om klimakterierådgivning, utbildning och förmåga att anpassa vården.
- Fokusgrupper med vårdpersonal om organisatoriska faktorer som påverkar jämlik och personcentrerad vård.
Samskapande
En central del är en samskapande-grupp som deltar med sina perspektiv genom projektets olika delar. Projektet vill bidra till en mer jämlik, inkluderande och personcentrerad klimakterievård i Sverige och till att stärka kvinnors hälsa genom hela livet.
Om oss
Projektet är ett doktorandprojekt i ett samarbete mellan Högskolan Dalarna och forskare i Region Värmland och Karolinska Institutet; med finansiellt stöd från Familjen Kamprads Stiftelse. Ulrika Byrskog är projektledare, doktorand är Anna Olsson, och medforskare är Eva Elvin, Helene Wadensjö och Elin Ternström.
Vår samskapande grupp består av kvinnor med olika migrationsbakgrund, och av representanter från olika professioner: barnmorska, sjuksköterska, distriktsläkare och gynekolog och från en folkbildarförening.