Forskningsprojekt

Statsbidragens fördelning och effekter, 1990–2025: Analys av studieresultat och mående gällande elever med och utan adhd

I projektet studeras hur statliga resurser till skolan har fördelats över tid och hur det påverkat elevernas resultat och välbefinnande. Projektet får 5,2 miljoner kronor under fyra år av Vetenskapsrådet. Nyckelord: stadsbidrag, skolfinansiering, adhd, utbildningshistoria och socialmedicin.

Beskrivning

En viktig fråga är hur statens miljardbidrag till grundskolorna påverkar skolornas arbete, samt elevernas studieresultat och mående. Det är frågor som föreliggande forskningsprojekt tar sig an, med ett särskilt fokus på elever med adhd i förhållande till elever utan denna diagnos.

Sedan 1990-talet har staten satsat stora summor pengar på skolan, med det uttalade målet att minska ojämlikheten och ge alla elever samma chans till en bra utbildning. Trots dessa satsningar har likvärdigheten i skolan minskat. Vi granskar hur statens pengar har använts mellan 1990 och 2025, och hur detta har påverkat elevernas studieresultat och mående. Vi studerar särskilt elever med adhd, en diagnos som har blivit allt vanligare och som ofta innebär extra utmaningar för eleven i skolan. Elever med adhd-diagnos är en grupp som teoretiskt sett skulle kunna dra stor nytta av ökade resurser. De har ofta svårare att klara skolan, och rätt stöd kan göra stor skillnad. Genom att studera hur statens pengar påverkar denna elevgrupps studieresultat och mående, kan vi få värdefulla insikter om hur skolan kan bli bättre för alla.

Vi använder oss av data från flera stora databaser, bland annat Statistiska centralbyrån, Skolverket och Socialstyrelsen. Med hjälp av avancerade statistiska metoder, inklusive instrumentvariabelanalys, och genom att granska kommunala arkiv, vill vi få en helhetsbild av hur pengarna har använts och vilka effekter de har haft.

Våra forskningsfrågor är: Hur har statens bidrag och skolornas resurser förändrats över tid? Hur har skolornas arbete påverkats av de ekonomiska resurserna? Hur har elever med adhd påverkats av variationer i statsbidragen jämfört med andra elever?

Vi hoppas att vår forskning ska ge ny kunskap om hur skolan kan bli mer rättvis och fungera bättre för alla elever, särskilt de som behöver extra stöd. Resultaten kan hjälpa beslutsfattare att hitta lämpliga sätt att använda statens pengar, samt bidra till en mer likvärdig skola för alla.

Finansiärer

Publikationer

Samuelsson, Johan och Michaëlsson, Madeleine (2022) “Financement de l´éducation progressiste (1891–1954): un cas suédois”, Histoire de l’éducation, vol 157, no 1.

Michaëlsson, Madeleine, Yuan, Shuai, Melhus, Håkan, Baron, John A, Byberg, Liisa, Larsson, Susanna C. & Michaëlsson, Karl (2022) “The impact and causal directions for the associations between diagnosis of ADHD, socioeconomic status and intelligence by use of a bi-directional two-sample Mendelian randomization design”, BMC Medicine 20:106.

Samuelsson, Johan, Michaëlsson, Madeleine. “Funding of Progressive Education, 1891–1954: A Swedish Case”, Nordic Journal of Educational History, 2022, Vol. 8, No. 2.

Yuan, Shuai, Xiong, Ying, Michaëlsson, Madeleine, Michaëlsson, Karl, Larsson, Susanna (2021) “Genetically predicted education attainment in relation to somatic and mental health”, i Scientific Reports, vol 11, nr 1.

Michaëlsson, Madeleine (2013), ”Kritiska rön om ADHD-diagnostisering. Rapport från ESSHC- konferensen i Glasgow 2012”, Socialmedicinsk Tidskrift, Vol. 90:3, s. 336–338.

Projektöversikt
Projektperiod
2026-01-01 — 2029-12-31
Projektstatus
Planerade
Medlemmar
  • Bodil Svennblad, Uppsala universitet