Rätten till nära vård får inte bero på var du bor

Forskarkrönika av Ingela Wiklund, lektor i omvårdnad och prefekt vid institutionen för hälsa och välfärd.

Ingela Wiklund

Tänk dig att du är gravid och bor tjugo mil från närmaste förlossningsavdelning, och tio mil från närmaste barnmorskemottagning. Vägen dit är smal, ofta täckt av snö, och barnmorskan du träffade under graviditeten finns inte där när det väl gäller.

För många blivande föräldrar i Sverige är detta ingen överdrift och det är vardag för många i Dalarna. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska vården ges på lika villkor för hela befolkningen. Ändå avgör bostadsorten i praktiken hur nära vården faktiskt är.

När vården centraliseras till större städer får landsbygdens invånare allt längre till akutmottagning, förlossning och specialistvård. Det urholkar principen om jämlik vård – en av välfärdssamhällets mest grundläggande rättigheter.

Digital vård lyfts ofta fram som framtidens lösning. Och visst finns det hopp. Genom digitala möten kan en barnmorska följa en gravid kvinna på distans, och en läkare kan övervaka provsvar utan att patienten behöver resa. För många på landsbygden kan tekniken vara skillnaden mellan att få vård i tid – eller inte alls.

Men rätten till nära vård är i grunden en rättvisefråga. En kvinna i glesbygd har samma rätt till trygg vård under graviditet och barnafödande som en kvinna i Stockholm. ”Nära vård” handlar inte bara om avstånd. Det handlar också om relationer och sammanhang – att patienten ska känna sig sedd, delaktig och trygg.

För gravida kvinnor med förlossningsrädsla vet vi att om en och samma barnmorska följer kvinnan genom graviditeten och förlossningen gör det stor skillnad. Det skapar trygghet, minskar stress och kan till och med minska risken för komplikationer.

Projektet ”Din Barnmorska Region Dalarna”

Syfte: att skapa en tryggare vård för kvinnor med förlossningsrädsla eller psykisk ohälsa genom kontinuerligt stöd av samma barnmorska – både digitalt och fysiskt.

Omfattning: 292 gravida kvinnor deltog, många bosatta långt från sjukhus.

Genomförande: Kvinnorna hade tillgång till digitala verktyg för kommunikation följdes hela sin graviditet med samma barnmorska.

Resultat: Deltagarna upplevde vården som trygg, tillgänglig och meningsfull. Stressen minskade, självständigheten ökade och tilliten till barnmorskan ökade. Modellen bidrog även till effektivare resursanvändning.

Slutsats: Digitalt stöd kan vara en fungerande lösning för gravida kvinnor i glesbygd – men trygghet skapas i relationen, inte i tekniken.

Forskningsrapporter från tidigare genomförda studier beskriver ofta känslor av otrygghet, stress och att bli bortglömda när vården centraliseras. Kvinnor på landsbygden med oro eller rädsla inför förlossningen har dessutom svårare att få tillgång till modeller som bygger på kontinuitet jämfört med dem som bor i storstäder.

För att möta detta prövade vi en vårdmodell i Dalarna där samma barnmorska gav kontinuerligt stöd – för vissa via digitala möten. Studien omfattade 292 gravida kvinnor, många bosatta långt från sjukhus. Modellen testades mellan 2022 och 2024 inom projektet ”Din Barnmorska Region Dalarna”.
Finansieringen till projektet möjliggjorde också att fyra barnmorskor anställdes för att genomföra all vård i projektet. Till stöd fanns en professor med stor erfarenhet av projekt med fokus på vårdmodeller som bygger på kontinuitet.

Kvinnorna som deltog i studien fick stöd av samma barnmorska under graviditeten via digitala verktyg. De beskrev vården som trygg, tillgänglig och meningsfull. Kvinnorna beskrev också ökad självständighet, minskad stress och större tillit till barnmorskan. Den individuellt anpassade vården, som tog hänsyn till psykisk hälsa och tidigare förlossningsupplevelser, ledde till positiva erfarenheter och bättre resultat.

Vår studie visar att digitalt stöd kan vara en fungerande lösning för kvinnor som bor långt från sjukhus och behöver extra trygghet. Men digital vård får aldrig bli ett svepskäl för att dra sig tillbaka fysiskt. I mötet mellan mig som barnmorska och den blivande mamman är den fysiska kontakten och relationen som uppstår mellan oss ett redskap för att kunna leda henne igenom barnafödandet.

Kroppsspråk, spontana samtal och tystnade leder oss rätt i utmaningen att föda barn. Alla har inte tillgång till stabilt internet, digital kompetens eller en trygg plats att prata om sin hälsa. Nära vård handlar inte bara om teknik – det handlar om relationer, kontinuitet och tillit.

För att säkra rätten till nära vård krävs nationella riktlinjer, samordning och långsiktiga satsningar på landsbygdsmedicin. Vi behöver skapa incitament för personal att arbeta i glesbygd och bygga ut den digitala infrastrukturen. Först då kan vi på allvar säga att vården är nära – för alla, oavsett var man bor.

Ingela Wiklund

  • Jobbar som: Prefekt på Institutionen för Hälsa och Välfärd på Högskolan Dalarna och docent i obstetrik och gynekologi.
  • Till yrket: Barnmorska med många års erfarenhet av barnafödande.
  • Forskar kring just nu: Om hur klipp i underlivet vid en förlossning påverkar kvinnorna under det första sex månaderna efter förlossningen. Vi har i denna studie också undersökt hur barnmorskor fattar beslut om att utföra klipp vid en förlossning.

Publicerad i Falu-Kuriren den 3 december 2025. 

Senast granskad:
Senast granskad: