Jag har följt och forskat om Ungern under lång tid, både som historiker och samtidsbetraktare. Därför har jag också svårt att se utvecklingen och det kommande valet som något som bara angår ungrarna. Det som nu står på spel rör även oss i Sverige: våra skattepengar, vår statssäkerhet och våra demokratiska värderingar.
Sedan 2010 har Ungerns premiärminister Viktor Orbán steg för steg stärkt sitt grepp om staten. Utrymmet för oberoende medier har krympt, kontrollinstitutioner har försvagats och staten har blivit alltmer beroende av politisk lojalitet. Orbán har själv kallat modellen för en illiberal demokrati.
Det borde oroa alla inom EU. Sverige fortsätter att samarbeta tätt med ett land som rör sig bort från grundläggande demokratiska spelregler.
En del av den skatt vi betalar i Sverige går till EU:s budget och därifrån vidare till medlemsländerna som stöd till bland annat jordbruk, regional utveckling och infrastruktur.
Därmed är kopplingen mellan Falun och Orbáns Ungern kortare än den kan verka. Svenska skattemedel ingår i ett system där stora summor fortsatt når ett land vars demokratiska institutioner länge har försvagats.
I det systemet har Orbáns barndomsvän Mészáros blivit en symbol för hur politisk närhet kan omsättas i ekonomisk makt genom offentliga upphandlingar, ofta i projekt med EU-finansiering. Sedan Orbán återkom till makten 2010 har Mészáros gått från att vara gasmontör till att bli Ungerns rikaste man.
Frågan angår därför också svenska medborgare: Vad händer med våra gemensamma pengar när kontrollen brister? Att EU samtidigt har hållit inne betydande medel till Ungern på grund av rättsstatsproblem understryker hur allvarligt läget är.
Samma mönster syns i kontrasten mellan elitens livsstil och vanliga ungrares vardag. Medan oppositionen pekar på lyxegendomar, prestigeprojekt och ett nätverk av lojala vinnare brottas många ungrare med problem inom sjukvård och skola, men även med att få mat i magen.
Nu senast har en dokumentär släppts som visar ett omfattande system av korruption där ombud för Orbáns parti Fidesz köper röster från de mest utsatta, inklusive romer, för pengar, mat och droger.
Just den kontrasten har blivit politiskt sprängstoff. Den säger också något större om hur makt fungerar: När staten och det styrande partiet växer samman riskerar offentliga resurser att användas för att befästa lojalitet och status i stället för att lösa samhällsproblem.
För Sverige blev Ungerns roll tydlig under Nato-processen 2024. När Ungern drog ut på godkännandet av det svenska medlemskapet blev relationen till Budapest plötsligt en säkerhetspolitisk fråga. I min egen forskning om denna period ser jag hur den svenska kritiken mot utvecklingen i Ungern delvis hamnade i skymundan när Sveriges säkerhetsintressen stod i centrum.
Orbán kunde använda sin strategiska position för att öka sitt handlingsutrymme, något som också gynnade ryska säkerhetsintressen och skapade oro i Sverige. Det visar hur demokrati, pengar och säkerhet hänger ihop.
Den 12 april 2026 går Ungern till val. Orbáns långa maktinnehav utmanas nu på allvar. Oppositionspartiet Tisza, med Péter Magyar i spetsen, leder i flera oberoende mätningar. Prognoserna pekar på att Orbán kan förlora valet, men jag har sett Orbán vända svåra lägen tidigare, just när han verkat uträknad. Han driver, som så många gånger tidigare, en kampanj byggd på rädsla, där en röst på oppositionspartiet Tisza utmålas som ett stöd för Ukraina och EU – och som ett steg mot att dra in Ungern i kriget mot Ryssland.
Det som nu står på spel är inte bara Ungerns politiska kurs, utan också förtroendet mellan medlemsstaterna inom EU. Uppgifterna om nära ungerska kontakter med Moskva och regeringens återkommande kollisioner med EU:s Ukraina-politik har stärkt bilden av Budapest som en osäker partner i ett säkerhetspolitiskt skarpt läge. I det perspektivet blir valet i Ungern också en fråga om hur ryskt inflytande kan vinna mark mitt inne i EU och Nato.
Péter Magyar har å sin sida byggt sitt stöd bland unga, i Budapest och bland väljare som tröttnat på korruption och bristande resurser. Han går till val på att stoppa korruptionen, beskatta de rikaste, återupprätta rättsstaten och förtroendet för Ungern.
Det kommande valet är därför inte bara en nationell angelägenhet. Om Orbán sitter kvar fortsätter sannolikt samma modell: hård maktkoncentration hemma med social orättvisa, konflikt med EU, blockeringar i Ukrainafrågan och ett taktiskt användande av Ungerns plats i västliga institutioner.
Om oppositionen lyckas bryta hans grepp kan det öppna för en annan relation till både EU, Nato och omvärlden. Oavsett utgång kommer valet att få konsekvenser långt utanför Ungerns gränser. För ungrarna skulle det kunna innebära ett systemskifte på samma nivå som när kommunismen föll.
Det är därför Ungern angår oss. Inte för att Sverige ska lägga sig i varje ungersk konflikt, utan för att vi redan är en del av samma politiska och ekonomiska gemenskap. När ett medlemsland tar emot gemensamma pengar, urholkar rättsstaten och samtidigt använder sin vetorätt för att pressa andra i frågor som rör Europas säkerhet, då är det inte längre bara deras problem, utan också vårt. Valet i Ungern är därför inte bara ett ödesval för ungrarna. Det är ett vägval för Europa – och därmed också för Sverige och för dig i Dalarna.
Publicerad i Falu-Kuriren den 8 april 2026