Alla kroppar hör hemma – även i biologiboken

Forskarkrönika av Hannele Junkala, universitetsadjunkt i naturvetenskap, institutionen för hälsa och välfärd.

Profilbild utomhus Hannele Junkala

Har du funderat över om personen framför dig är en kvinna eller man, en flicka eller pojke? Kanske har du fått lära dig att bebisar föds antingen som flickor eller pojkar?

Det är inte så konstigt. I biologiböcker som jag granskat saknas nämligen ofta information om att det ibland föds bebisar med könsorgan som varierar mellan snippa och snopp i utseende. 

Till den biologiska verkligheten hör att alla personers kroppar ser lite olika ut. En del kroppsliga variationer anses bryta mot normer om kvinnligt eller manligt utseende. Därför har läkarvetenskapen gett en del variationer olika diagnoser. De samlas inom begreppet intersexuella variationer.

Ett kortare namn för intersexuella variationer är intersex. Hit hör mer än 40 olika biologiska variationer. I likhet med snippor och snoppar kan också de inre könsorganen som livmoder, äggstockar och testiklar variera i utseende.

Andra variationer som hör till intersex är att kroppen inte svarar på könshormoner eller att det bildas för mycket hormon. Båda orsakerna bidrar till att kroppen får mer ”typiskt” kvinnliga eller manliga drag.

Hur många bebisar som föds med egenskaper som hör till intersex är svårt att veta eftersom inte alla går att upptäcka vid födseln. En del variationer märks först i puberteten. Antalet personer beror också på vilka variationer vården räknar som intersex. 

Jag har forskat om sexualundervisning inom biologi. Som forskare är jag nyfiken på hur teorier kan användas för att få syn på sådant som ibland tas för givet eller rent av utelämnas, med andra ord osynliggörs.

Ett exempel är queerteori som ifrågasätter uppdelningen i två avgränsade kön och inte ser kön som något fast eller biologiskt givet.  

Jag har undersökt biologiböcker för högstadiet med hjälp av queerteori. I de flesta av biologiböckerna nämns inget om intersex. Även om det är mindre vanligt så är det ett biologiskt faktum att det föds intersexpersoner. Det är ett starkt skäl för att lyfta intersex som en kunskap för alla.

Kunskap om intersex är viktigt eftersom det öppnar upp för hur vi kan uppfattas, förstå och acceptera fler nyanser av varandra med avseende på kvinnligt och manligt.

Det gäller inte bara det biologiska, utan även hur vi uttrycker oss. Med hjälp av kläder, frisyr, smink, håltagning, tatueringar eller kosmetiska ingrepp söker och uttrycker människor en självbild.
Vidare kan exempelvis transpersoner göra övergångar mellan feminina, androgyna och maskulina uttryck genom kroppsspråk, röst, hormoner eller kirurgi (Trans är ett begrepp för personer som inte känner igen sig i det kön de tilldelats vid födseln, eller ser sig som trans).

Varför är de här kunskaperna viktiga? De behövs för att vi ska leva upp till de mänskliga rättigheterna om alla människors lika värde. Enligt Folkhälsomyndigheten utsätts transpersoner oftare för diskriminering, kränkningar och våld i skolan, på arbetet och ute i samhället, med ökad risk för psykisk ohälsa och självmordstankar. Det saknas dock statistik om intersexpersoners hälsa.

Tur som var har synligheten ökat i media när det gäller olika sätt att uttrycka sin kropp och identitet. I exempelvis Melodifestivalen och Eurovision Song Contest uppträder artister med många olika normbrytande uttryck. Vi har numera äntligen också nyhetsuppläsare med mer normbrytande kombinationer av uttryck genom smink, bröst, slips, mörk röst, med mera. På arbetsplatser, i skolor och hem finns personer som utmanar tvåkönsnormen. 

Jag minns hur min egen uppfattning utmanades och vidgades en gång för många år sedan. Det var när en annars tystlåten elev uppriktigt sa att hen inte tänkte på eller behövde veta könet på personer som verkade intressanta eller trevliga. Om du känner osäkerhet i samtal med nya personer så kan öppna frågor som ”Vilket pronomen föredrar du?” och ”Hur ser din familj ut?” vara vägar framåt.

Samhället kan alltså utvecklas och öppnas upp för fler sätt att vara som människa. Ett mål för rättvisa och inkludering är att synliggöra den variation av personer och uttryck som finns. Fler kan då känna igen sig i samtal, i media och i samhället i stort.

Vi kan lära om och se bortom en syn på kön uppdelat i endast två avgränsade kategorier. Hit hör utöver personers könsidentiteter förstås också olika åldrar, hudfärger, funktionsvariationer samt olika sexuella läggningar.

I skolans undervisning inom sexualitet, samtycke och relationer ska både biologiska fakta och frågor om identitet och normer ingå enligt läroplanen. Jag vill återigen betona att intersex är angeläget som fakta i biologiundervisning. Likaså är det angeläget att identiteter breddas, till exempel med olika nyanser av trans. 

Vidare har kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer både naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt innehåll. Skolverket poängterar därför att ansvaret för undervisningen delas mellan flera skolämnen.

Jag vill här framhålla att både intersex och trans kan behandlas inom samhällsvetenskapliga ämnen, exempelvis i samband med undervisning om lagstiftning kring könstillhörighet.

Framför allt finns möjlighet att diskutera viktiga etiska frågor. Ska kosmetiska kirurgiska ingrepp göras på spädbarn utan deras samtycke? Varför? Vem har rätt att bestämma?

Det är dags att vi uppdaterar vår förståelse av kön. Genom ökade kunskaper om intersex och trans skapar vi möjligheter för fler att känna sig sedda, respekterade och trygga – i skolan, i vården och på arbetsplatser. Vi behöver alla vara med och bygga ett inkluderande samhälle där mångfald får blomma och där alla kroppar och identiteter får finnas – på riktigt. 

Hannele Junkala

Publicerad i Falu-Kuriren 9 september 2025.

Senast granskad:
Senast granskad: