Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Forskarna har studerat sambandet mellan smärta, rökning och död genom att följa 18 000 personer upp till drygt åtta år efter att de drabbats av en hjärtinfarkt.
Omkring 45 procent av patienterna i studien angav att de har måttlig eller svår smärta ett år efter hjärtinfarkten.
– Vi fann att risken att dö under studieperioden var större för de personer som angav att de hade smärta ett år efter sin hjärtinfarkt jämfört med de som inte hade smärta, säger Linda Vixner, docent i medicinsk vetenskap vid Högskolan Dalarna.
Studien visar också att de med svår smärta dör tidigare jämfört med de som röker.
– Risken att dö under studieperioden var dubbelt så hög för de som hade svår smärta jämfört med de som inte hade smärta. För de som hade måttlig smärta var risken 35 procent högre, säger Björn Äng, forsknings- och utbildningsdirektör vid Region Dalarna och professor i medicinsk vetenskap, Högskolan Dalarna.
Smärta som en viktig riskfaktor
Rökning är idag en välkänd riskfaktor, men det är det få som känner till att smärta har påverkan efter en hjärtinfarkt. Omkring 20–40 procent av Sveriges befolkningen lider idag av långvarig smärta. Tidigare har det varit till stora delar varit okänt hur smärta kan ses som en egen riskfaktor för att utveckla andra sjukdomar och för tidig död. Långvarig smärta har därför setts som ett symtom på annan sjukdom eller skada. Sedan 2019 har världshälsoorganisationen (WHO) fastställt att långvarig smärta är ett eget sjukdomstillstånd.
– Vi behöver i större utsträckning än tidigare betrakta långvarig smärta som en egen riskfaktor för att utveckla andra sjukdomar eller för tidig död. Vår studie ökar förståelsen för smärta som en viktig riskfaktor och bekräftar att det är en underskattad riskfaktor för död de närmaste åren efter en hjärtinfarkt, säger Linda Vixner, docent i medicinsk vetenskap vid Högskolan Dalarna.
Forskning om smärta – med syfte att förbättra vården
– Resultaten ger ny kunskap för vårdpersonal som arbetar med rehabilitering av patienter med hjärtsjukdom, eftersom de visar att smärta är en viktig faktor att ta hänsyn till och överväga för varje individ efter hjärtinfarkt, säger Kristina Hambraeus, överläkare och verksamhetschef vid kardiologkliniken, Falu Lasarett, Region Dalarna.
Forskargruppen vid Högskolan Dalarna driver ett flertal större forskningsprojekt som inkluderar såväl labbstudier, registerbaserade studier som kliniska studier om långvarig smärta och smärtrehabilitering.
– Vår forskning är till nytta i sjukvården, den innehåller kunskap för den kliniska vardagen och kan i förlängningen förbättra vården för patienter med smärta, säger Linda Vixner, ledare för forskargruppen.
Studien finansierats av bland annat Svenska Försäkringsföreningen och har genomförts i samarbete med Uppsala universitet och med data från kvalitetsregistret SWEDEHEART.
– Det finns ett stort värde i våra stora svenska kvalitetsregister, bland annat SWEDEHEART, där vårdpersonal lägger ner värdefullt registreringsarbete i det tysta för att internationellt uppmärksammad forskning ska kunna genomföras i Sverige, säger Lars Berglund och adjungerad professor i medicinsk vetenskap vid Högskolan Dalarna och associerad till Uppsala Universitet.
Studien är publicerad i Journal of the American Heart Association
Fakta: Diagnosen primär långvarig smärta
Om smärtan efter en skada inte går över på tre till sex månader säger man att den har övergått till långvarig smärta (kronisk). Primär långvarig smärta är ett helt eget sjukdomstillstånd. Det betyder att smärtan inte behöver komma från någon skada eller annan sjukdom. Förutom att man har smärta påverkar det i hög grad också dagliga aktiviteter och personens emotionella hälsa. Vid sekundär långvarig smärta är smärtan ett symtom på ett annat sjukdomstillstånd, som till exempel reumatoid artrit, artros eller cancer.
