Nytt forskningsprojekt om demokratins förutsättningar i Östeuropa

Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

Östersjöstiftelsen har beviljat tre forskare vid Högskolan Dalarna 5,6 miljoner för att studera hur försvagad presidentmakt i Ukraina, Georgien och Armenien påverkar de politiska partiernas roll.
Thomas Sedelius står i ljusgården på Campus Falun, Högskolan Dalarna.
Thomas Sedelius, projektets ledare och professor i statsvetenskap vid Högskolan Dalarna. Erik Bäckvall

– Det här forskningsprojektet är centralt för att skapa förståelse för demokratins förutsättningar i Östeuropa. Det är särskilt viktigt sedan Rysslands invasion i Ukraina och det spända säkerhetspolitiska läget i hela regionen, säger Thomas Sedelius, projektets ledare och professor i statsvetenskap vid Högskolan Dalarna.

I det treåriga projektet som bedrivs via Södertörns högskola ska tre forskare från Högskolan Dalarna undersöka hur konstitutionella förändringar från stark till svagare presidentmakt har påverkat de politiska partiernas roll i de postsovjetiska länderna.

– Vi kommer särskilt att undersöka tre länder som under senare år valt att försvaga presidentens ställning: Ukraina, Armenien och Georgien. Vi vill undersöka om dessa tidigare sovjetrepubliker följer liknande mönster som mer etablerade demokratier i Europa, det vill säga att partierna och parlamenten får en starkare ställning när presidentens makt begränsas såsom blivit fallet i exempelvis Finland, Kroatien och Polen, säger Thomas Sedelius.

I tidigare sovjetrepubliker har presidenter länge haft en stark informell och formell makt, partisystemen är svaga och det finns ett stort avstånd mellan medborgarna och deras partiföreträdare.

– Det är särskilt angeläget att förstå i vilken utsträckning de politiska partierna verkligen gynnas av att presidentmakten försvagas i den postsovjetiska regionen. De relativt korta perioder där presidentmakten försvagats i exempelvis Ukraina antyder att det faktiskt har varit gynnsamt för partierna och parlamentet, men vår forskning vill undersöka i vad mån effekterna är mer bestående, säger Thomas Sedelius.

Projektet finansieras av Östersjöstiftelsen och kommer att bygga på såväl statistiska undersökningar om formell presidentmakt, partiernas utveckling, regeringsstabilitet och demokratinivå, och intervjuer med den politiska eliten i Ukraina, Georgien och Armenien. Intervjuer kommer att genomföras på plats eller online beroende på vad som är möjligt utifrån det aktuella säkerhetsläget.

Om projektet 

Projekttitel: Semi-Presidential Shifts in the Shadow of Russia: Executive Power and Party Behavior in Armenia, Georgia, and Ukraine

Medverkande forskare: Thomas Sedelius, professor i statsvetenskap, Kjetil Duvold, lektor och docent i statsvetenskap och Jenny Åberg, lektor och fil dr i statsvetenskap. Samtliga vid Högskolan Dalarna.

Projekttid: 1 jan 2023–31 dec 2025

Finansiering:  5,64 miljoner kronor via Östersjöstiftelsen. Anslagsförvaltare är Södertörns högskola.

Kontakt
Thomas Sedelius
Professor statsvetenskap
Senast granskad:
Senast granskad: