Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Rastlösa och ofokuserade elever är ett område som tar stora resurser i anspråk, både för lärare, lärarutbildare och forskare med syftet att hitta former för att hantera överaktivitet, brist på impulskontroll och koncentrationssvårigheter. En ny studie från Högskolan Dalarna, Uppsala universitet och Karolinska Institutet väcker frågor om elever med ADHD, deras förutsättningar och skolans undervisning.
– Vi har identifierat vilka objektiva förutsättningar som finns för diagnostisering av ADHD. Studiens centrala budskap är att låg socioekonomiskt status är en starkt bidragande orsak till att en individ får diagnosen ADHD, men ADHD är i sig inte en orsak till lågt socioekonomiskt status, inklusive låg skolprestation. Intelligens förefaller inte vara någon orsak till eller verkan av en ADHD-diagnos. Socioekonomisk bakgrund handlar bland annat om inkomst och utbildningsnivå, säger Madeleine Michaëlsson, universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna
Uppmärksamhetssvårigheter, hyperaktivitet och bristande impulskontroll utgör grunden för de centrala delarna i ADHD (Attention-deficit hyperactivity disorder). Tidigare forskning har visat samband mellan ADHD och lägre socioekonomisk status samt ADHD och intelligensnivå. Syftet med den här studien har varit att undersöka riktningen och styrkan i dessa samband.
– Den här forskningen är viktig eftersom den bidrar med kunskap om elevernas förutsättningar, eller mer specifikt, att det inte är fel på elever med koncentrationssvårigheter och att det finns möjligheter att ge dem verktyg för att ta till sig det som skolan har att erbjuda, Madeleine Michaëlsson.
Studien visar att förutsättningarna för en ADHD-diagnos har en stark koppling till socioekonomiska faktorer, oberoende av intelligensnivå. Men ADHD tycks mer sällan resultera i mer än måttligt minskad socioekonomisk status. Låg intelligens tycks heller inte vara en orsak till eller konsekvens av ADHD.
– Alltsedan antiken har förmågan till behärskning och koncentration betraktats som åtråvärda egenskaper, inte minst i utbildningssammanhang. Vi behöver reflektera om hur elevers förutsättningar och uttryck tolkas i undervisningssammanhang och hur normer och värden förhåller sig till undervisning och pedagogiska ideal idag, säger Madeleine Michaëlsson.
Såväl diagnosticering som behandling av ADHD har vuxit i omfattning de senaste två decennierna, men med avsevärda regionala variationer, både inom och mellan länder. Det finns också betydande skillnader mellan andelen diagnostiserade barn och vuxna.
– Vi behöver undersöka varför socioekonomisk bakgrund är en starkt kopplad orsak till diagnossättning vid ADHD och den medicinering som ofta följer diagnosen. Resultaten från studien leder till vidare reflektioner, om det är eleven som ska omformas eller skolundervisningen, säger Madeleine Michaëlsson.
