Betydelsen av byggda miljöer för rehabilitering efter stroke

Högskolan Dalarna har fått 3 miljoner till ett nytt forskningsprojekt, som ska undersöka hur planering, utformning och behov av byggda miljöer kan stödja rehabiliteringen för patienter med stroke – från sjukhuset till hemmet.

Projektet fokuserar på personer som rehabiliteras efter en stroke. Det är en stor grupp i samhället och de har ofta funktionsnedsättningar som påverkar det dagliga livet, delaktighet och livskvalitet.  

– En stroke kräver inte sällan en långvarig rehabilitering. Idag är tiden på sjukhus kort och allt fler personer får fortsätta sin rehabilitering i en hemmiljö. Förhållandevis lite fokus har lagts på vad nära vård innebär för personer med komplexa rehabiliteringsbehov och hur den byggda miljön kan bidra till en god vård, säger Marie Elf, professor i omvårdnad vid Högskolan Dalarna och som tidigare också har forskat om vårdmiljöns betydelse för personer med stroke och äldre personer, samt har ett nära samarbete med Julie Bernhardt, vid The Florey Insititute of Neuroscience and Mental Health i Australien, som är världsledande inom rehabilitering av personer med stroke. 

”God och nära vård” 

Hälso- och sjukvården genomgår en stor förändring världen över där vård, behandling och rehabilitering alltmer kommer att ske i hemmet. I Sverige har regeringen tagit fram en reform om ”God och nära vård”, med innebörden att endast högspecialiserad vård utförs på sjukhus. Det skapar krav och nödvändiga förändringar på byggnadslösningar, att de är utformade för nya sätt att leva och ett stöd till självständigt boende trots funktionshinder.  

– Aktörerna inom hälso-och sjukvården och byggsektorn behöver bli delaktiga tidigare i samhällsplaneringen för att undvika att dyra nya sjukhusprojekt med stora klimatavtryck blir byggda.   Det är av stor vikt för att kunna anpassa olika samhällsfunktioner till att vård och rehabilitering i större utsträckning kommer att ske i patientens närmiljö eller i hemmet, säger Marie Elf. 

Förenad kunskap 

När rehabilitering hemma inte är en lösning, eller inte är möjlig, måste nya idéer som rehabiliteringshotell, mindre återhämtningshem, rehabiliteringsmiljöer i bostadsområdet också undersökas. 

Tidigare forskning visar att rehabiliteringsmiljöer inne på sjukhus passiviserar, skapar en känsla av ensamhet och bidrar till en ineffektiv vård. Det behövs ytterligare kunskap för att kunna utveckla innovativa, effektiva och hållbara miljöer som stödjer god och nära vård. 

– Det som är spännande i det här projektet är att vi sammanför högskolans kunskapsområden för samhällsbyggnadsfrågor både inom omvårdnad, mikrodataanalys och byggteknik, säger Marie Elf.

Projektet finansieras av medel från Formas och kommer att genomföras med olika intressenter med målet att ge mer kunskap till samhällsförändringen som ”God och nära vård” innebär.  

Om projektet

Projekttitel: Byggda miljöer för att stödja rehabilitering för patienter med stroke - Från sjukhuset till hemmet  

Projektledare: Marie Elf, professor vid Högskolan Dalarna. 

Medverkande forskare: Johan Håkansson, professor mikrodataanalys och Tony Svensson, lektor i byggteknik vid Högskolan Dalarna. Övriga deltagare är Helene Pessah-Rasmussen (Lunds universitet), Steven Schmidt (Lunds universitet), Maya Kylén (Högskolan Dalarna och Lunds universitet), Julie Bernhardt (Florey Institute, Melbourne) och Ruby Lipson-Smith (Florey Institute, Melbourne). 

Projekttid: Januari 2022–2025 

Finansiering: 3 miljoner från Formas 

Relaterat projekt: Det nya projektet riktar in sig på miljöer bortom sjukhusmiljöer. Ett liknade projekt pågår som har fokus på rehabiliteringsmiljöer på sjukhus.

Relaterat projekt - rehabiliteringsmiljöer på sjukhus

Kontakt
Marie Elf
Professor omvårdnad
Senast granskad:
Senast granskad: