Äldre som använder hjälpmedel är mer oroliga än andra med hemtjänst

En ny studie om äldre personer visar att hjälpmedelsanvändare känner sig mer otrygga i hemmet och upplever sig sämre bemötta av hemtjänsten än de som inte använder hjälpmedel. Hemtjänsten behöver ta större hänsyn till hjälpmedelsanvändares åsikter och önskemål.
Äldre person håller i en stressboll, en annan person sitter bredvid.
Matthias Zomer, Pexels

Svenskar lever allt längre och allt fler får demens. Många av dem vill bo kvar i sina hem, vilket är möjligt tack vara bland annat hemtjänst och hjälpmedel som till exempel hörapparater, kommunikationstavlor, rollatorer, toalettförhöjare och hjälpmedel för minnesstöd. Trots att många äldre personer använder hjälpmedel har användning av och nyttan med hjälpmedel bland hemtjänstbrukare inte studerats i någon större utsträckning.

– I vår studie har vi jämfört val, användning och nyttan av hjälpmedel mellan hemtjänstbrukare med och utan demens i Sverige. Vi har också undersökt sambanden mellan användning av hjälpmedel bland hemtjänstbrukare och deras upplevelser av hemtjänsten, ensamhet och trygghet, säger Johan Borg, lektor i medicinsk vetenskap vid Högskolan Dalarna.

Forskarna vid Högskolan Dalarna har analyserat data från Socialstyrelsens rikstäckande enkätundersökning av äldre personers uppfattning om kvaliteten i hemtjänsten från 2017. Totalt analyserades data från 89 811 personer som är 65 år eller äldre. För att identifiera hemtjänstbrukare med demens användes patientregistret och läkemedelsregistret.

Bland hemtjänstbrukarna i studien hade 8,9 procent demens och 88,2 procent använde minst ett förskrivet hjälpmedel. Hemtjänstbrukare med demens var mindre delaktiga i valet av hjälpmedel och hade mindre nytta av dem. Användare av hjälpmedel oavsett demensdiagnos var mer besvärade av ängslan, oro eller ångest samt ensamhet. De kände sig mer otrygga att bo hemma med stöd av hemtjänsten och upplevde i större utsträckning att hemtjänstpersonalen inte tog hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras. De upplevde också att de blev sämre bemötta av hemtjänstpersonalen.

– Det är viktigt att öka äldre personers delaktighet i val av hjälpmedel för att öka nyttan med dem. Det är också viktigt att undersöka hur man kan dämpa deras oro och minska upplevd ensamhet. Hemtjänsten behöver säkerställa att de tar hänsyn till hjälpmedelsanvändares åsikter och önskemål i samma utsträckning som andra hemtjänstbrukares samt bemöter alla på ett likvärdigt sätt, säger Johan Borg.

Resultaten väcker farhågor om att behoven av hjälpmedel bland hemtjänstbrukare med demens inte är tillräckligt tillgodosedda, framför allt vad gäller syn och förflyttning.

– Eftersom demenssjukdom ökar risken för att äldre personer faller och skadar sig i hemmet är det betydelsefullt att de har de hjälpmedel de behöver för att se bra och röra sig säkert, säger Johan Borg.

Resultaten pekar också på ett behov av att stärka ett personcentrerat förhållningssätt vid utredning av hjälpmedels- och hemtjänstbehov liksom vid utförande av hemtjänstinsatser hos hjälpmedelsanvändare.

Referens

Borg, Johan, Alam, Moudud, Boström, Anne-Marie, Marmstål Hammar, Lena. Experiences of Assistive Products and Home Care among Older Clients with and without Dementia in Sweden, International Journal of Environmental Research and Public Health, 2022, Vol. 19, No. 19. Artikel : refereegranskat. 

Kontakt
Johan Borg
Universitetslektor medicinsk vetenskap
Senast granskad:
Senast granskad: