Äldre hjälper högskolans forskare – nya digitala lösningar skapas i samarbete

Högskolan Dalarna ingår i ett stort internationellt projekt där uppgiften är att forma digitala lösningar för äldre att fatta beslut om sitt boende. Tillsammans med de tänkta användarna har högskolan under en intensiv vecka samskapat digitala lösningar.
Äldre kvinna sittandes vid laptop

Äldres hälsa ska främjas genom ny teknik

– Vi ska forma digitala lösningar för äldre som ska kunna ta beslut om sitt boende. Man kanske behöver flytta till en annan bostad, eller göra ändringar i den befintliga bostaden, säger Marie Elf, professor i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, som leder projekt Coordinate, som har underrubriken “Technology to support decision making about aging at home”.

Syftet är att undersöka hur äldre personers hälsa och välbefinnande kan stödjas och främjas genom användande av teknik, utformning av miljö och möjligheter för lärande.

Den veckolånga designsprinten, en gemensam utvecklingsfas, är ett nytt sätt för forskningen att utveckla på.

– Vi kallar det för samskapande process,”codesign”, där vi har arbetat tillsammans med äldre och personal från hemtjänst och boenden. Dessutom deltog representanter för it-företag, Science Park, Demensförbundet och Hjälpmedelscenter. Dagarna faciliterades av en representant för företaget Compare, säger Marie Elf.

Alltsammans skedde online.

Nätbaserade verktyg en utmaning för ovana

Gunilla Barkar är en av användarna som konsulterats i projektet. Hon sitter i styrelsen för SPF, och deltog i den veckolånga designsprinten. Sedan ett par år tillbaka har hon deltagit i högskolans referensgrupp.

– Det var fascinerande att vara med hela veckan. Jag är 77 år, man har inte det här med datorer och internet i ryggmärgen. Det är något vi tagit del av på äldre dagar, så det kommer sig inte naturligt för oss, säger Gunilla Barkar.

Precis som övriga deltog hon på distans. Tanken var från början att ses fysiskt, men på grund av covid blev hela designsprinten digital.

Många äldre saknar smarta telefoner och bank-id

– I min grupp funderade vi på en app med alla boendeformer i Dalarnas kommuner inlagda. Det känns roligt att ha fått vara med, vi är ju användarna, och de kommande användarna för den delen också. Forskarna sade att det nog lärt sig mer av oss än vi av dem, säger Gunilla Barkar och skrattar.

Hon ser stor nytta med projektet, och pekar på vilka skillnader det finns i digitala kunskaper hos äldre.

– När vi skulle bli vaccinerade så skulle vi beställa med bank-id, men det är ganska många som inte har det. Det finns en väldig skillnad där, jag känner flera som inte alls sysslar med datorer, som inte har smartphone, som inte har råd med en telefon för tusentals kronor och som sen också ska vara motiverade att lära sig använda tekniken. Bor man på landet behövs wifi, router. Jag tycker inte vi ska bara ropa hej vad bra det är med digitalt på en gång, men för generationen under oss kommer det nog att fungera bättre, tror Gunilla Barkar.

Projekt som detta är bra för att de uppmärksammar forskare och företag på hur äldre faktiskt använder och tillgängliggör sig den nya tekniken. Direkt kan man testa idéer på de berörda, som själva kan komma med förslag på lösningar.

Gunilla satt med surfplattan hemma, och dagarna bröts för pauser och kafferaster.

– Det var ett mycket trevligt upplägg, säger hon.

Skarpt test av medborgarforskning

Arton personer deltog totalt i dagarna, som skedde online.

– Vi tänkte ha en samskapande process i verkliga livet, men det gick ju inte tyvärr. Vi använde Zoom för mötena. Vi var lite oroliga för alla var inte självklart bekväma med tekniklösningarna, men det funkade så himla bra under veckan, säger Marie Elf. Det var mycket aktivitet i grupperna, som tog fram fyra bra prototyper som vi testade på äldre.

Medborgarforskning är relativt nytt och oprövat, men Elf tycker att veckan blev en framgång.

– Det är faktiskt lite över förväntan. Jag tycker att det här projektet visar hur man kan samskapa. Men jag tror att det här inte hade inte varit möjligt innan pandemin. Den har bidragit till alla använder teknik mer, och jag tror att det har underlättat, säger hon.

Prototyper ska utvärderas av referensgruppen 

De olika prototyperna ska nu utvärderas. Högskolan har en referensgrupp av äldre, och samtliga deltagare ska intervjuas i efterhand.

– Vi får se vad vi kan gå vidare med. Kanske finns det något företag som vill ta det till nästa steg, säger Marie Elf.

Gunilla Barkar är också nöjd. Hon ringde barnbarnen efteråt och skröt lite om veckan.

– Jag sade till dem att jag är riktigt stolt över det här, säger hon glatt.

Förutom Marie Elf ingår också Susanna Nordin, post doc, Kevin McKee och Lena Dahlberg på Högskolan Dalarna. Sverige, Nederländerna och Kanada deltar i projektet som pågår 2022 ut.

Kontakt
Marie Elf
Professor omvårdnad