Beskrivning
Det finns en debatt om huruvida svenska företag och affärsmän kunde sko sig ekonomiskt på judarnas bekostnad under andra världskriget. Nazityskland pressade svenska företag att enbart samarbeta med ariska, det vill säga icke-judiska, företag och att ersätta sina judiska medarbetare med arier, i en process som kallas arisering.
En statlig utredning från 1999 konstaterade att det inte finns något som tyder på att ”svenska näringsidkare medvetet strävade efter att sko sig på ariseringen” (SOU 1999:20, s. 258). I skarp kontrast har Göran Blomberg och Sven Nordlund hävdat motsatsen. Nordlund (2009) menar att ”en del enskilda svenska företagare grep chansen att skaffa sig fördelar, deltog i plundringen av judiska tillgångar och såg till att judar förlorade sina anställningar i såväl dotterbolag som i icke-judiska svenska företag” (2006, s. 71). Han menar att det krävs mer forskning för att kunna dra några generella slutsatser om huruvida judarna drabbades generellt eller om det endast rörde vissa enstaka fall.
Forskare har visat att reaktionen mot judar under andra världskriget varierade från stöd till uttalad antisemitism. Det fanns en tradition av antisemitism i Sverige, särskilt inom det ekonomiska området. Ett flertal kampanjer mot judiska företag genomfördes med avsikt att minska judarnas ekonomiska andel under 1930-talet och andra världskriget.
Därutöver satte nazisternas maktövertagande 1933 ett ökat tryck på svenska företag under krigsåren. Sverige var i beroendeställning gentemot Tyskland inom handelsområdet. Tyskland drev också en kampanj för att kräva så kallade arierbevis – något som svenska myndigheter kom att utfärda. Den samlade målsättningen – från både svenska antisemiter och nazistiskt håll – var att undergräva judarnas ekonomiska situation.
Den övergripande frågan är om den ekonomiska antisemitismen ökade under andra världskriget generellt, det vill säga om judarna drabbades ekonomiskt. För att besvara denna fråga undersöks tre delfrågor:
- Vilka antisemitiska kampanjer och bojkotter genomfördes inom handelsområdet i Stockholm, Malmö och Göteborg, det vill säga de städer där flest judiska företag fanns?
- Hur drabbades de judiska handelsföretagen ekonomiskt av dessa kampanjer och bojkotter – minskade deras omsättning eller vinst?
- Drabbades judar privatekonomiskt, och hur utvecklades deras taxerade inkomst i jämförelse med den allmänna prisutvecklingen?
Finansiärer
