Lärandemål
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
- med grund i aktuella styrdokument, litteratur och undervisningsmaterial planera för och motivera undervisning i förskoleklassen och årskurserna 1–3 som allsidigt utvecklar elevers matematiska kompetenser och möter individers och elevgruppers olikheter
- utifrån matematikdidaktiska ramverk, teorier och perspektiv analysera och problematisera undervisning i matematik som utvecklar elevers matematiska kompetenser och möter individers och elevgruppers olikheter
- med grund i aktuella styrdokument analysera, bedöma elevers matematiska prestationer samt använda bedömningen resultat för att utveckla undervisningen och kommunicera med elever kring ett fortsatt lärande
- förklara grundläggande begrepp, modeller och metoder, med hjälp av olika uttrycksformer, inom områdena tal, geometri, samband och förändring, algebra samt sannolikhet och statistik som utgör baskunskaper för undervisning i förskoleklassen och årskurserna 1 - 3
- använda och argumentera för valet av modeller och metoder för att lösa uppgifter inom områdena tal, geometri, samband och förändring, algebra samt sannolikhet och statistik samt använda grundläggande begrepp och matematisk notation för att redogöra för lösningar
- föra och följa matematiskt grundat resonemang i förhållande till kursens innehåll och uppgifter samt bearbeta och uttrycka matematiskt innehåll med hjälp av olika digitala verktyg.
Innehåll
I kursen behandlas forskning och beprövad kunskap om hur elever i förskoleklassen och årskurserna 1 – 3 utvecklar sina matematiska förmågor och hur undervisning som bidrar till denna utveckling kan planeras, genomföras, varieras, anpassas och följas upp på ett sätt som möter individers och elevgruppers olikheter. Kursen behandlar även forskning om bedömning av elevers kunskaper, förmågor och prestationer i matematik samt relationen mellan bedömningen, undervisningen och styrdokumenten inklusive nationella kartläggningsmaterial.
Kursen
behandlar de matematiska områdena tal, geometri, samband och förändring,
algebra samt sannolikhet och statistik. Tonvikt läggs under kursen på den
studerandes egna matematiska förmågor och kunskaper inom dessa områden samt utvecklandet
av ett matematiskt språk och en matematisk notation.
Examinationsformer
Arbetsformer
Kursens
arbetsformer är föreläsningar, seminarier, workshops samt fältstudier.
Föreläsningarna
är av tre typer: didaktiska föreläsningar (som behandlar forskning och beprövad
kunskap inom fältet matematikdidaktik), metodikföreläsningar (som behandlar
strategier och metoder för att undervisa om ett specifikt matematiskt innehåll)
samt matematiska föreläsningar (som behandlar ett matematiskt innehåll). Till
de didaktiska föreläsningarna knyts seminarier för att diskutera och fördjupa
förståelsen. Till metodikföreläsningarna knyts workshops där studenterna
utvecklar sin förmåga att i undervisningsliknande situationer leda aktiviteter
som syftar till lärande kring ett specifikt matematikinnehåll. Till
matematikföreläsningarna knyts tillfällen för matematisk problemlösning i små grupper
med redovisningar i större grupper. Fältstudier syftar till att ge studenterna
möjlighet att undersöka olika didaktiska praktiker.
Betyg
Som betygsskala används U–VG.
Betygsrapportering:
- Salstentamen, skriftliga inlämningsuppgifter, seminarier, redovisningar, 15 hp.
Förkunskapskrav
- Grundläggande behörighet. För uppdragsutbildning gäller dock undantag från kravet om grundläggande behörighet, SFS 2002:760, enligt vilken det är uppdragsgivare som utser kursdeltagare.