Utbildningsplan

Magisterprogram i religionsvetenskap - Den heliga människan: religiositet i samtiden60 högskolepoäng

Programkod
HRVPA
Programansvarig
Torsten Hylén
Fastställd
Fastställd i Områdesnämnden Humaniora och språk 2014-11-20.
Gäller fr.o.m. HT 2015.
Nedlagd
2021-10-28

1. Programmets mål

1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 9 §:

Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

1.2 Examensmål enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2:

Kunskap och förståelse
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet
såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa
delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
och
– visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga
– visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
– visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
– visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. (SFS 2006:1053)

1.3 Utbildningsprogrammets mål

Efter avslutad utbildning skall studenten kunna
· visa god förtrogenhet med religionsvetenskapens identitet i relation till några av humanioras olika vetenskapsteoretiska och vetenskapshistoriska kontexter
· visa specialiserade teoretiska och metodiska kunskaper om delar av det samtida religionsvetenskapliga forskningsområdets framkant
· analysera och diskutera de komplexa processer och mekanismer som är verksamma i pluralistiska samhällen präglade av alltmer fragmentiserade meningssystem
· visa förståelse för de mångdimensionella villkoren för identitetsformering i ett senmodernt och medialiserat samhälle
· visa förståelse för förhållanden mellan majoritets- och minoritetsreligioner i relation till makt, tradition, auktoritet och kön
· självständigt analysera processer och mekanismer verksamma i förhållandet mellan religion och andra samhälleliga faktorer i ett givet område med hjälp av relevanta religionsvetenskapliga och angränsande akademiska discipliners teorier
· integrera komplexa kunskapskällor samt kritiskt och självständigt förhålla sig till en mångfald av teorier och metoder
· kritiskt värdera och kommunicera teorier och kunskap i det samtida religionsvetenskapliga forskningsområdet samt resultatet av sådana analyser som de ovan angivna i både tal och skrift
· självständigt planera och genomföra en vetenskaplig undersökning relaterad till ämnesområdet och presentera denna i skriftlig form
· artikulera konstruktiv systematisk kritik på vetenskapliga texter samt förhålla sig lyhört till kritik och vetenskapligt bearbeta sina egna texter utifrån den givna kritiken
· reflektera över och utvärdera den egna lärandeprocessen.

2. Huvudsaklig uppläggning

I programmet studerar studenten processer och mekanismer (av t.ex. sociologisk, psykologisk, politisk och ekonomisk art) i samtida former av religiositet, religiösa rörelser och grupper och deras relation till omgivande kultur och samhälle.

I programmet ingår fyra obligatoriska kurser: ”Religionsvetenskaplig vetenskapshistoria, teori och metod” (15 hp), ”Religion i samtiden: gränser, teman, begrepp” (7,5 hp) och ” Existentiell mening och medialisering: religiositet i populärkulturell kontext” (7,5 hp). Programmet avslutas med ett examensarbete (15 hp).

I programmets första kurs behandlas olika humanistiska vetenskapsteoretiska och vetenskapshistoriska inriktningar och metoder med relevans för religionsvetenskapliga perspektiv. I kursen skaffar sig studenten också förtrogenhet med viss samtida religionsvetenskaplig forskning.

I de två följande kurserna ges den studerande möjlighet att tillämpa och fördjupa delar av de teoretiska och metodiska kunskaper som har erövrats under den första kursen. Så presenteras i kursen ”Religion i samtiden” samtida forskning kring nyreligiositet, vardagsreligiositet och ”andlighet” utifrån olika akademiska perspektiv. Termer, begrepp och innehåll diskuteras, liksom samtida tendenser, metoder och teorier.

I kursen ”Existentiell mening och medialisering” belyses och analyseras villkoren för människors kulturella identitet som påverkas av en ökande närvaro av medier i samhället. I kursen behandlas och diskuteras konsumtion av fiktion samt det senmoderna samhällets avtraditionalisering och alltmer individualiserade meningssystem. Kursen diskuterar nya villkor för existentiellt meningsskapande genom visuella symboliska representationer. Kursen behandlar olika former av religionsinnehåll och dess närvaro i populärkulturella gestaltningar. Kursen lyfter också fram religionsvetenskapliga tolkningar och perspektiv om kulturens återförtrollning (re-enchantment) genom en ökad närvaro av religiösa symboler i medialiserad form, inbäddade i vardagen som vernakulär praktik.

Programmet avslutas med ett examensarbete, där ett forskningsproblem inom ramen för processer och mekanismer verksamma i förhållandet mellan samtida religioner och övriga aspekter av den kultur de verkar i, utvecklas och bearbetas vetenskapligt.
Utöver dessa obligatoriska kurser ges möjlighet att välja mellan huvudområdets samtliga kurser på avancerad nivå.

3. Programmets kurser

Samtliga kurser ingår i huvudområdet religionsvetenskap.

Religionsvetenskaplig vetenskapshistoria, teori och metod, 15 hp
Religion i samtiden: gränser, teman, begrepp, 7,5 hp
Existentiell mening och medialisering: religiositet i populärkulturell kontext, 7,5 hp
Examensarbete för magisterexamen i religionsvetenskap, 15 hp


4. Examensbenämning

Filosofie magisterexamen, huvudområde: Religionsvetenskap (Degree of Master of Arts (60 credits), Main Field of Study: Religious Studies).

5. Behörighetskrav

  • Teologie kandidatexamen eller lärarexamen om minst 180 hp med minst 90 hp i religionsvetenskap eller kandidatexamen med huvudområdet religionsvetenskap

6. Summary in English

After completion of the programme, the student should be able to demonstrate familiarity with the history and identity of the discipline of religious studies in relation to various other theoretical and methodological contexts of the humanities. Furthermore, the student should be able to analyse and discuss the complex processes and mechanisms involved in pluralistic societies marked by increasingly fragmented systems of meaning, as well as demonstrate an understanding of the multidimensional conditions of identity formation in late modern and mediatized society as well as the relationship between majority and minority religions in relation to power, tradition, authority, and gender. The student should also demonstrate capability to integrate complex information sources and critically and independently relate to a variety of theories and methods. Finally, after completion of the programme, the student should be able to independently plan and conduct a scientific investigation related to the areas studies in the programme, and present it in the form of a written thesis.