Utbildningsplan

Magisterprogram i Afrikanska studier60 högskolepoäng

Programkod
HAFSA
Programansvarig
Lars Berge
Fastställd
Fastställd i Områdesnämnden Humaniora och språk 2014-11-20.
Gäller fr.o.m. HT 2015.

1. Programmets mål

1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 9 §:

Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

1.2 Examensmål enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2:

Kunskap och förståelse
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet
såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa
delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
och
– visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga
– visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
– visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
– visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. (SFS 2006:1053)

1.3 Utbildningsprogrammets mål

Efter avslutad utbildning ska den studerande kunna:
· visa djup kunskap samt teoretisk och kritisk förståelse av politiska, sociala och ekonomiska funktioner i afrikanska samhällen från början av artonhundratalet till idag
· självständigt analysera samspelet mellan religion och politik i afrikanska samhällen söder om Sahara och tillämpa och utvärdera resultaten av analyser av vissa afrikanska länder och regioner

  • visa en avancerad teoretisk medvetenhet i förhållandet mellan utbildning och social förändring i afrikanska samhällen
  • visa en teoretisk och kritisk medvetenhet vid analysen av betydelsen av genusrelaterade frågor i afrikanska samhällen
  • visa teoretisk och kritisk medvetenhet vid analys av samspelet mellan lokala faktorer, till exempel sociala, ekonomiska, politiska eller religiösa sfärer, och globala influenser
  • visa en djup kunskap om den historiska utvecklingen i studiet av Afrika, och en teoretisk och kritisk medvetenhet om hur begreppsramar har förändrats fram till nutida vetenskapliga debatter
  • visa en fördjupad förmåga att analysera frågor om kontinuitet och förändring i afrikanska samhällen
  • visa en kritisk förmåga att värdera olika typer av källor och en förmåga att analysera ett allmänt forskningsproblem som är relevant för flera länder för att på så sätt, med en hög grad av självständighet, formulera ett forskningsproblem och kommunicera detta muntligt och skriftligt i form av en uppsats.

2. Huvudsaklig uppläggning

Magisterprogrammet i Afrikanska studier består av obligatoriska kurser samt ett antal valbara kurser. Programmet är mångvetenskapligt och baserat på humanistiska ämnen, där den historiska dimensionen för förståelsen av nutidens afrikanska förhållanden är viktig. De vetenskapliga discipliner som bär upp programmet är historia, religionsvetenskap och utbildningsvetenskap. Under den första terminen läser de studerande Afrikanska samhällen i förändring och innehåller två obligatoriska seminarieserier: den ena om Afrikansk historiografi och den andra om metod- och teorifrågor vilken är avsedd att förbereda för andra terminens examensarbete. Religion och politik i afrikanska samhällen ges under terminens första del med obligatoriska teoriseminarier som behandlar samspelet mellan religioner, samhälle och stat, huvudsakligen i Afrika söder om Sahara. Utbildning och förändring i afrikanska samhällen ges under terminens senare del. Kursen Forskningsprojektets planering innehåller en självständig skrivuppgift som förbereder inför den andra terminens studier och det kommande examensarbetet.

Under den andra terminen läser de studerande två valbara kurser som möjliggör specialisering och ytterligare fördjupning av ämnen som behandlats under den första terminen. Antalet valbara kurser vid varje termin varierar. Kursen Den vidareutvecklade forskningsplanen innehåller en mindre skrivuppgift som syftar till att definiera parametrarna inför det kommande uppsatsarbetet. Inom ramen för den avslutande kursen Magisterexamensarbete i Afrikanska studier ges en obligatorisk seminarieserie med tillämpade uppgifter i metod- och teori som direkt relaterar till det individuella arbetet med uppsatsen. Terminen avslutas med examensarbetets ventilering.

Genom hela programmet sker en progression kunskapsmässigt från den första terminens mer orienterande och övergripande kurser, till den andra terminens specialiseringar i de valbara kurserna, och, slutligen, till examensarbetets väldefinierade problemområde och självständigt författade uppsats. Även vad gäller metod och teori sker en tydlig progression genom hela programmet. Teori- och metodövningarna blir alltmer avancerade och tydligt inriktade på det avslutande Magisterexamensarbetet. Programmet ges på engelska

3. Programmets kurser

3.1 Obligatoriska kurser

1. Afrikanska samhällen i förändring (Afrikanska studier) 12 hp
Kursen innehåller synkrona och diakrona perspektiv i afrikanska samhällen från tidigt 1800-tal fram till nutiden. Viktiga frågor som behandlas rör strukturer i afrikanska ekonomiska system, principer för politisk organisering, förhållandena mellan individuellt och allmänt samt produktion och reproduktion av materiell kultur i olika afrikanska samhällen.

2. Religion och politik i afrikanska samhällen (Afrikanska studier) 9 hp
Studenten genomför ett fördjupat studium av ett urval av Afrikas religioner. Kristendomens olika riktningar liksom islam och grunddragen i afrikansk religion studeras i förhållande till de ekonomiska, politiska och sociala miljöer där de uppstått och förekommer. Viktiga frågor handlar om hur religioner kan påverka olika samhällens politiska utveckling, hur religionsmöten och religionskonflikter uppstår och kan hanteras samt vilken roll religion spelar i organiserandet av det sociala, ekonomiska och politiska livet.

3. Utbildning och förändring i afrikanska samhällen (Afrikanska studier) 8 hp
Kursen behandlar utbildningspolitik samt utbildningens roll för utvecklingen av afrikanska samhällen. Fokus i kursen är på relationen mellan utbildning och social förändring. Inhemska system för kunskap och lärande relateras till formella och strukturerade utbildningssystem. Utbildningsbiståndets roll för utveckling i afrikanska samhällen diskuteras. Frågor knutna till yrkesetik samt till officiella läroplaners roll behandlas.

4. Magisterprojektets planering (Afrikanska studier) 1 hp
Den studerande arbetar med ett första utkast till forskningsprojektets planering. Detta innefattar en preliminär definition av en problemställning, en generell översikt över forskningsläget samt det planerade magister/forskningsprojektets preliminära mål, frågeställningar och disposition.

5. Den vidareutvecklade uppsatsplanen(Afrikanska studier) 1 hp
Den studerande arbetar med att vidareutveckla ett tidigare godkänt utkast till forskningsprojektets planering. Detta innefattar en forskningsplan med en definition av en problemställning, en översikt över det aktuella forskningsläget samt det planerade magister/forskningsprojektets preliminära mål, frågeställningar och disposition.

6. Magisterexamensarbete i Afrikanska studier (Afrikanska studier) 15 hp
Kursen inleds med seminarier för genomgång av forskningsprocessen som innefattar ämnesval, problemställning, metod- och teorianknytning, litteratursökning samt skrivprocessen. Studenten genomför sedan en självständig forskningsuppgift inom
ett avgränsat område med anknytning till Afrikanska studier. Studien presenteras i form av en självständigt författad magisteruppsats om 10,000 till 15,000 ord. I kursen ingår även att skriftligt presentera och försvara egna resultat och argument såväl som analysera andras arbeten.


3.2 Valbara kurser

1. Bistånd och utveckling i Afrika söder om Sahara (Afrikanska studier) 7 hp

2. Litteratur och politik i det samtida Afrika (Afrikanska studier) 7 hp

3. Ekonomisk utveckling i Afrika, en introduktion (Afrikanska studier) 7 hp

4. Egypten och medierna (Arabiska) 7 hp

5. Egyptisk–sudanesiska relationer: Vattenresursernas geopolitik (Statsvetenskap) 7 hp

6. Mänskliga rättigheter och demokrati i Afrika söder om Sahara (Afrikanska studier) 7 hp

7. Internationell hälsa med fokus på nutrition i ett genus- och ekonomiskt perspektiv (Afrikanska studier) 7hp

8. Den nordafrikanska novellen (Arabiska) 7 hp

9. Islam och muslimska samhällen i Afrika (Afrikanska studier) 7 hp

10. Språk och nationalitet i afrikanska flerspråkliga länder (Afrikanska studier) 7 hp

11. Södra Afrikas moderna historia (Afrikanska studier) 7 hp

12. Afrikas horn (Afrikanska studier) 7 hp

13. Fred och konflikt i Afrika: Internationell institutionell lag (Statsvetenskap) 7 hp

14. Det urbana rummet och urbaniseringspolitik i Afrika söder om Sahara (Afrikanska studier) 7 hp

15. Västafrika sedan 1800-talet (Historia) 7 hp

4. Examensbenämning

Filosofie magisterexamen, huvudområde Afrikanska studier. (Degree of Master of Arts (60 credits) Main Field of Study: African Studies)

5. Behörighetskrav

  • Kandidatexamen motsvarande 180 hp inom humaniora, samhällsvetenskap eller utbildningsvetenskap och Engelska B/6 från gymnasiet eller motsvarande kunskaper. Dispens beviljas från kravet på svenska för grundläggande behörighet.

6. Summary in English

The Master’s (60 credits) Programme in African studies is made up of six obligatory courses and a number of optional courses. Students are free to choose any two of the optional courses. The number of optional courses given at any semester will vary. All of these courses deal mainly with Africa south of the Sahara. The Programme is given in English. The specific objectives of this education programme are that the students’ should:

  • have developed and demonstrated a deep knowledge as well as a theoretical and critical understanding of political, social and economic features of African societies from the beginning of the nineteenth century to the present
  • independently be able to analyse the interplay between religion and politics in African societies south of the Sahara and apply and evaluate the results when analysing specific African countries and regions
  • be able to demonstrate an advanced theoretical awareness when relating education to social change in African Societies
  • be able to demonstrate a theoretical and critical awareness when analysing the importance of gender in African societies
  • be able to demonstrate a theoretical and critical awareness when analysing the interplay of local factors and social, economic, political or religious spheres in relation to global influences
  • be able to demonstrate a deep knowledge about the historiographical study of Africa and a theoretical and critical awareness about how conceptual frameworks have changed up until today’s epistemological debates on Africa
  • have a deepened capacity to analyse issues of continuity and change in African societies, a critical ability to evaluate different types of sources and a capacity to analyse a general research problem relevant for several countries to thereby, with a high degree of independence, formulate a research problem and communicate it orally and in writing in the form of a thesis on an advanced level.

7. Övrigt

Programmet ges på engelska.