När ambitioner möter verkligheten i kommunal planering

Inom forskarskolan Future-Proof Cities kombinerar doktorander forskning med arbete i kommuner och organisationer. Ett exempel är Sara Svensson, som i sin avhandling studerat hur den kommunala samhällsplanerarens roll formas i praktiken.
Kvinna sitter inomhus håller bok
Sara Svensson försvarade sin avhandling arbetslivsvetenskap den 6 mars.

Som utbildad samhällsplanerare har Sara Svensson arbetat både i kommunal verksamhet och som konsult. Samtidigt har tanken på att forska funnits med.

– Jag har länge funderat på att doktorera, men jag ville inte ta steget hela vägen in i akademin. Det var viktigt för mig att vara nära praktiken, säger hon.

När möjligheten att bli doktorand inom forskarskolan Future-Proof Cities dök upp kändes den helt rätt. Upplägget innebar en kombination av forskning och arbete i Borlänge kommun, en modell där akademi och praktik möts.

Planerarens roll i organisationen

I avhandlingen undersöker hon hur den kommunala samhällsplanerarens roll formas av organisatoriska strukturer, styrning och förväntningar. Genom en etnografisk fallstudie av Borlänge kommun har hon följt arbetet inifrån under flera år.

– Det kan tyckas självklart i planeringsteorin och enligt politiska mål att du som kommunal samhällsplanerare ska arbeta med en hållbarhetsfråga som minskad urban segregation. Men i praktiken är det inte alltid lika tydligt att organisationen är utformad för att möjliggöra det.

Ett centralt resultat är att det inte finns en entydig bild av vad en samhällsplanerare förväntas vara eller göra. I stället finns parallella och ibland motstridiga förväntningar, både hos planerarna själva och på organisatorisk nivå, mellan ett mer administrativt och uppdragsorienterat förhållningssätt och ett mer integrerat och holistiskt förhållningssätt. När komplexa frågor, som till exempel urban segregation och social hållbarhet, ska hanteras blir dessa spänningar särskilt tydliga och ett integrerat och holistiskt förhållningssätt tenderar att marginaliseras.

Ett inifrånperspektiv

Det som Sara Svensson själv lyfter fram som avhandlingens viktigaste bidrag är inifrånperspektivet.

– Jag har velat visa hur det faktiskt ser ut i vardagen, hur diskussionerna går och vilka avvägningar som görs.

Studien ger en mer nyanserad bild av planerarrollen och synliggör hur organisatoriska strukturer både möjliggör och begränsar arbetet. Hon hoppas att resultaten kan bidra till en fördjupad diskussion både inom yrkeskåren och bland politiker och beslutsfattare.

– Många ambitioner formuleras på en övergripande nivå. Men till slut är det någon som ska göra avvägningarna och översätta ambitionerna till fysisk planering i en översiktsplan eller detaljplan. Jag vill sätta ljus på den arbetssituationen.

Forskning mellan akademi och praktik

Inom forskarskolan Future-Proof Cities har Sara Svensson under flera år rört sig mellan akademi och kommunal verksamhet.

– Man står verkligen med foten i två läger ibland, mellan akademin och den kommunala praktiken. Men jag tror också att det är där man kan göra mest nytta, att fungera som en brygga mellan olika perspektiv.

Hon fortsätter nu som samhällsplanerare i Borlänge kommun, med fokus på översiktsplanering och verksamhetsutveckling.

Fakta

Namn: Sara Svensson
Disputerade: 6 mars 2025, Högskolan Dalarna
Ämne: Arbetslivsvetenskap (Mälardalens universitet)
Avhandling: Organisational Conditions Shaping Spatial Planning Practice: An Ethnographic Study of Planners’ Work with Urban Segregation
Forskarutbildning: Forskarskolan Future-Proof Cities. En forskarskola om hållbar stadsutveckling som är ett samarbete mellan Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle och Mälardalens universitet.

Sara Svensson
Industridoktorand arbetslivsvetenskap
Forskarskolan Future-Proof Cities
Senast granskad:
Senast granskad: