Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Den nya behandlingsmetoden bygger på frivillighet och belöning, något som är ovanligt för missbruksvård i Sverige. Målet med projektet har varit att skapa, utveckla och implementera en modell som utmanar den traditionella missbruksvården.
– Våra handledare arbetar utifrån motiverande samtal och kognitiva tillvägagångssätt i behandlingen, med fokus att skapa en så stor grad av normalitet som möjligt i den ungas liv. Den som genomgår programmet behöver själv vilja delta och att jobba med belöning är ett sätt att stärka motivationen att fortsätta kontakten, säger Shelia Jones, som är psykolog och projektledare, Högskolan Dalarna.
Metoden fokuserar på bakomliggande problem, även om personen inte visar att den har för avsikt att bli drogfri. Den nya modellen har provats under ett års tid i ett pilotprojekt som har genomförts med Falu kommun där tolv ungdomar med drogproblematik har medverkat.
– Vi såg ett stort behov av att utveckla arbetet kring barn och ungas risk- och missbruk. Kunskap om effekterna av socialtjänstens arbete är eftersatt i Sverige. Därför var det intressant för oss att ge oss in i projektet tillsammans med alla inblandade eftersom modellen har tagits fram utifrån den senaste forskningen och bygger på evidensbaserade metoder, berättar Magnus Nordahl, sektionschef på socialtjänsten i Falu kommun.
Ungdomarna i pilotprojektet har gått igenom modellens olika steg. Det har inte funnits något krav att de måste hålla sig drogfria för att delta.
– Ofta ser ungdomarna inte konsekvenserna av sitt missbruk och då är de heller inte beredd att sluta. Att kräva att de slutar med droger får snarare motsatt effekt och för dem längre bort från drogfrihet och nykterhet, säger Ulf Kassfelt, som är adjunkt i socialt arbete på Högskolan Dalarna.
Det har visat sig vara en framgångsrik metod för att arbeta med ungdomars missbruk efter den nya modellen och att den adresserar andra utmaningar än missbruket i sig. Skolgång, psykisk hälsa, sociala relationer och konflikter inom familjen är lika mycket viktiga delar. Även om droganvändningen inte har varit det primära målet har många av ungdomarna blivit drogfria under behandlingen och att de ha känt sig väl bemötta och att de genom den uppnått en förbättrad psykisk hälsa.
Projektgruppen arbetar nu med en vetenskaplig artikel som beskriver resultatet av forskningen och som sedan ska granskas av experter inom samma ämnesområde före publicering.
Bildtext: Representanter från projektet. I mitten Sheila Jones, KTP-projektledare och Magnus Nordahl, sektionschef på Socialtjänsten.
Om samarbetsprojektet
Projektet har genomförts inom ramen för KTP - Knowledge Transfer Partnerships, som är en samverkansform där akademi och näringsliv tillsammans genomför ett utvecklingsprojekt KTP. Tillsammans med representanter från Falu kommun och Abila öppenvård i Falun har fyra deltagare från Högskolan Dalarna ingått i projektgruppen.
Deltagare från Högskolan Dalarna
- Shelia Jones, projektledare med bakgrund som psykolog. Hon har under tio år arbetat på Center för alkohol och drogforskning i Århus och mycket kunskap är hämtat därifrån som den nya modellen utvecklats.
- Marit Söderqvist, processledare från avdelningen för stöd i utbildning och forskning.
- Ulla-Karin Schön, gästprofessor i socialt arbete och Ulf Kassfelt, adjunkt i socialt arbete på Högskolan Dalarna och med en bakgrund inom missbruksvård har fungerat som akademiska coacher.
