Ett samarbete med målet att miljöcertifieras

Hållbarhetsarbete och miljöcertifiering blir allt viktigare för näringslivet. För IT-företaget TH1NG blev lösningen att vända sig till Högskolan Dalarna för att ta ett mer rejält grepp om miljöledningsarbetet.
Grupp personer inomhus kontor.
Cecilia Cedlöf projektledare tillsammans med Hans Ersson akademisk coach, Marit Söderqvist processledare, Linda Tufvesson akademisk coach och Johnny Aspman försäljningschef TH1NG. Peter Trones

Högskolan Dalarna samverkar med omvärlden på flera olika sätt. De verksamheter som samverkar med högskolan får tillgång till vetenskapligt baserad kunskap och resurser samtidigt som högskolans forskare och studenter erbjuds möjlighet till värdefull kunskap och erfarenheter från samverkanspartners. Samverkan blir därför något som förstärker och utvecklar alla involverade parter.

Med målet att miljöcertifieras

Det har blivit ett konkurrensmedel och ofta ett villkor för att hävda sig på marknaden. IT-företaget TH1NG (uttalas som engelskans ”thing”) ville förbättra och skapa en mer strukturerad miljöledning och hitta nyckeltalen för allt som behövde förbättras, till exempel resor och elförbrukning.

– Målet var att bli miljöcertifierat och vi fick mer än vad vi hoppades på: handlingsplan, mål och en struktur för arbetet. Nu har vi ett antal punkter att utgå ifrån för det fortsatta arbetet framåt, säger Johnny Aspman på TH1NG som har 30-tal anställda i Borlänge och Stockholm.

Företaget arbetar med stadsnät, smarta städer och IoT – ”internet of things”, som löser verksamhetsbevakning utan att vara på plats, exempelvis genom sensorer över webben med en kundkrets inom främst kommuner och andra större organisationer.

Uppdrag att identifiera miljösituationen

Enligt samverkansmodellen för KTP blev Cecilia Cedlöf, i egenskap av nyutexaminerad akademiker, projektledare för projektet. Hennes uppdrag var att ta fram grunddata för att företaget senare skulle kunna bli miljöcertifierat enligt ISO 14001:2015.

– Det var jättekul att tillföra kunskap och starta deras arbete med miljöcertifiering. En ISO-standard är ett viktigt verktyg för att identifiera företagets miljösituation, berättar Cecilia Cedlöf som alltså gick från den akademiska världen rakt in i verkligheten på ett företag. Hon har en master i management vid Lunds universitet, en kandidatexamen i mänskliga rättigheter och tidigare erfarenhet av projektledning och social hållbarhet.

– Jag var nog rätt bra rustad från managementprogrammet där vi både hade verktyg och exempel för att kunna jobba konkret. Sedan fick jag väldigt bra stöd från mina coacher och vi hade en väldigt bra projektgrupp. Det var högt i tak och man kunde ställa de frågor man ville, säger Cecilia Cedlöf.

Coacher från Högskolan Dalarna

Cecilia har haft stöd av två akademiska coacher från Högskolan Dalarna, Linda Tufvesson, lektor i energiteknik med inriktning hållbar utveckling och Hans Ersson, verksamhetsutvecklare i energiteknik.

– Det har varit jätteroligt att se Cecilias yrkesutveckling. Hennes lärkurva har verkligen gått brant uppåt. Cecilia har som projektledare varit väldigt duktigt på att driva och ta egna initiativ och har kommit betydligt längre än vad jag trodde från början, säger Linda Tufvesson. 

Hållbarhetsarbetet omfattar hela näringslivet. Miljöcertifiering nämns främst i industri, tillverkningsindustri och transporter, men det kommer alltmer i andra branscher, även hos IT-företag.

– Projekten är viktiga för det lokala näringslivet, för högskolan och såklart för den nybakade akademikern som kommer ut i karriären. Små lärosäten har ofta lättare att samarbeta med mindre företag. KTP kan leda till ren forskning där ett företag kan få stor nytta av rönen, säger Hans Ersson som även arbetar med samverkan genom Energikompetenscentrum på Högskolan Dalarna.

Lagt grunden för hållbarhetsarbete

Projektet pågick bara i sex månader, vilket var betydligt kortare tid än normalt. Så arbetet var intensivt, koncentrerat och tidspressat. Men ändå har TH1NG fått grunden för att kunna gå vidare i hållbarhetsarbetet. Miljöcertifiering har blivit ett konkurrensmedel där företag kräver av varandra att ha ett bra hållbarhetsarbete för att göra affärer. Det blir ringar på vattnet.

– Vi hade kunnat göra projektet själva, men i mycket mindre skala. Nu fick vi stöd av en kvalificerad person som Cecilia, liksom hennes coacher och hela högskolan. Vi fick upp medvetandet internt att miljöfrågor är viktiga och hur vi kan agera. För affärerna är det bra och jag kan mycket väl tänka mig att fortsätta med andra KTP-projekt, säger Johnny Aspman, försäljningschef på TH1NG.

Om samarbetsmodellen KTP

Knowledge Transfer Partnership (KTP) är ett samarbete mellan näringsliv och akademi för att tillsammans utvecklas på bästa sätt. En nyutexaminerad akademiker genomför ett skarpt utvecklingsprojekt hos ett företag under ett år. I projekteten finns minst en akademisk coach, för att bidra med senior kompetens men också för att utveckla innehållet i högskolans utbildning och forskning. Modellen innebär att företaget betalar halva lönen för en nyutexaminerad projektledare, medan Högskolan betalar den andra halvan med pengar från EU:s regionala utvecklingsfond.

Senast granskad:
Senast granskad: