Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
I en ny avhandling har Helena Fridberg följt och studerat hur omställningen till en mer personcentrerad vård sker som en del av det vanliga arbetet i Region Dalarna.
Personcentrerad vård innebär att se personen bakom patienten och sträva efter att tillsammans komma överens om hur vården ska planeras och läggas upp utifrån den enskilda personens förutsättningar och önskemål.
Målet är att sträva efter ett meningsfullt liv för varje individ. Att se personen bakom en patient innebär också att se patienter som kompetenta och med expertis om sitt eget liv med sin sjukdom och med förmåga att med anpassat stöd vara mer delaktigt och ta större ansvar för sin vård och behandling. Det innebär många gånger att invanda hierarkier utmanas och att nya sätt för patienter och personal att relatera till varandra behöver utvecklas.
Mer kunskap behövs
De flesta regioner i Sverige förespråkar att personcentrerad vård ska bli en självklar del av hälso- och sjukvården. Men det behövs fortfarande mer kunskap om verksamma strategier för att åstadkomma förändring mot en mer personcentrerad vård.
– Det låter enkelt att ställa om till personcentrerad vård, men det är ofta svårare än man tror. Att föra in nya metoder inom hälso- och sjukvården är i sig ofta komplicerade processer som sker på olika nivåer och drivs vanligtvis av personer som är anställda inom organisationen. Oftast sker det utan stöd eller insyn från forskare, säger Helena Fridberg, doktor i vårdvetenskap.
Kunskapen om hur stöd för förändring sker i en naturlig kontext, det vill säga som en del av det ordinarie utvecklingsarbetet utan inflytande från forskare är bristfällig. Samtidigt är sådan kunskap viktigt för att förstå hur organisationer kan bli mer framgångsrika i att implementera nya metoder och arbetssätt inom hälso- och sjukvården.
– Jag har studerat hur personcentrerad vård implementeras i praktiken i Region Dalarna. I förlängningen hoppas jag att resultaten från avhandlingen som visar på både styrkor och svagheter i implementeringsarbetet kan ligga till grund för fortsatta studier men också som en direkt guide för de som jobbar med detta i regionerna, säger Helena Fridberg.
Lär ut till studenter
Studenter vid Högskolan Dalarnas program för sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och fysioterapeuter har fått ta del av den senaste forskningen på löpande basis genom Helenas undervisning.
– Inom personcentrerad vård pratar man om att bilda ett partnerskap mellan personal och den person som är i behov av vård. I undervisningen har jag tagit upp vikten om att tydliggöra vad personcentrerad vård innebär i praktiken så att det blir tydligt för alla vad de strävar mot. Jag ser också ett behov av att diskutera och problematisera personcentrerad vård och visa på de konflikter som kan uppstå när personal och patient har svårt att komma överens eller om det råder oenighet inom personalgruppen om vad personcentrerad vård ska utmynna i för praktiska handlingar, säger Helena Fridberg.
Hon brukar också prata om svårigheten med att implementera nya arbetssätt i praktiken och att alla inom hälso- och sjukvården behöver ta höjd för att den kunskap som finns idag utmanas och förändras regelbundet i och med att nya forskningsresultat leder till ny evidens och rekommendationer för praktiken.
– Vi behöver se till att patienterna i högre grad blir informerade om förändringen mot mer personcentrerad vård. Det kan handla om vilka rättigheter vi har som patienter men också att vi till exempel kan bli tillfrågade att vara med och fatta beslut och aktivt medverka i vår egen vård, säger Helena Fridberg.
Personcentrering i praktiken
Helenas forskning visar att olika personalgruppers och patienters upplevelser och uppfattningar varierar kraftigt i förhållande till personcentrerad vård. Eftersom personcentrerad vård utgår från ett partnerskap mellan individer, så betyder personcentrering i praktiken olika saker, i olika situationer, för olika individer.
– Det är något vi behöver tänka på när strategier tas fram för att stödja omställningen till mer personcentrerad vård. Om det råder en stor oenighet eller osäkerhet hos personal och patienter inom hälso- och sjukvården om vad personcentrerad vård innebär i praktiken blir det svårt att överhuvudtaget genomföra en förändring. Alla behöver dra åt samma håll eller i alla fall förstå vad förändringen innebär för att lyckas med implementeringen, säger Helena Fridberg.