Betygsätta läsning eller utveckla elevers läslust?

Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

Vad händer med svensklärares läsundervisning och elevers kunskaper, när läsningen sker i ett sammanhang där den ska bedömas, examineras, mätas och betygsättas? Det har Maria Larsson undersökt i sin doktorsavhandling.
Bilden föreställer Maria Larsson som har disputerat i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.
Maria Larsson disputerade i ämnet pedagogiskt arbete den 22 oktober vid Högskolan Dalarna.

Maria Larsson disputerade i ämnet pedagogiskt arbete den 22 oktober vid Högskolan Dalarna. Hon har undersökt vad svensklärare anser vara viktigt att eleverna lär sig i relation till läsning i svenskämnet. Maria har även undersökt vilka pedagogiska utmaningar lärarna möter när de ska välja innehåll till sin undervisning, eftersom det finns motstridiga policyer att förhålla sig till.

– När policyerna skiljer sig från varandra, måste lärare prioritera mellan sina olika uppdrag och det leder till att lärare att göra olika. Vad som prioriteras beror dels på lärarens tolkning av vad som är viktigast i uppdraget, dels på vilka förutsättningar läraren har att faktiskt genomföra alla delar av sitt uppdrag, säger Maria Larsson, doktorand i pedagogiskt arbete. 

Maria Larsson är legitimerad gymnasielärare i svenska och engelska, doktorand i pedagogiskt arbete och undervisar inom lärarutbildningen vid Högskolan Dalarna. Hennes avhandling bygger på intervjuer med gymnasielärare under ett läsår och lärarnas underlag för undervisningen. Lärarna som medverkar i studien talar om en stor utmaning i läsundervisningen, med ett växande motstånd och brist på uthållighet i läsningen hos gymnasieeleverna.

– Min studie visar att gymnasielärare i svenska anser att de inte har fått med sig verktygen för att stötta elever att utveckla sin läskompetens, trots att de ska bedöma, testa och betygsätta elevers läsförståelse i ett nationellt läsförståelseprov, säger Maria Larsson.

En slutsats i studien att det är viktigt att lärare får fördjupade ämnesdidaktiska kunskaper och att skolans huvudmän och lärarutbildningarna behöver satsa på lärares kompetensutveckling, till exempel genom att svensklärare på gymnasiet får goda kunskaper om hur man stöttar och utvecklar äldre elevers läskompetens.

– Det är viktigt att vi på allvar börjar diskutera hur lärares tid ska prioriteras och vad som ska stå i förgrunden i svensk skola, att mäta, betygsätta och redovisa elevers kunskaper eller att stötta och utveckla elevers kunskaper? säger Maria Larsson.

Hennes ambition är att fortsätta forska om läsning, bedömning, skolpolicy och svenskämnet i skolan samt undervisa vid Högskolan Dalarna och på gymnasiet.

– Som lärare och forskare blir man aldrig fullärd och att forska innebär möjligheten att få gå på djupet med något som är angeläget att få mer kunskap om. Det är viktigt att få vara med att ta fram mer kunskap om något som kan hjälpa till att förbättra en praktik och som kan få betydelse för många andra människor, avslutar Maria Larsson.

Läs avhandlingen: Viktig läsning? Svensklärare i gymnasiet om läsundervisning i en performativ kontext, Högskolan Dalarna, 2021 

Kontakt
Senast granskad:
Senast granskad: