Vad får förskolepersonal att trivas och må bra i sitt viktiga arbete, även i mötet med barn i behov av särskilt stöd? Veronica Semelius Granevalds avhandling vid Högskolan Dalarna visar att en stark känsla av sammanhang har stor betydelse för välbefinnandet.
Ungdomar lever i ett ständigt bildflöde där de aktivt skapar, delar och tolkar visuella uttryck. Dessa formar deras självbild och världsuppfattning. Trots detta visar forskning att elevers erfarenheter och inflytande ges begränsat utrymme i bildundervisningen.
Att hitta rätt boende är en av de svåraste frågor äldre personer ställs inför. En ny studie vid Högskolan Dalarna visar hur digitala verktyg kan hjälpa äldre att planera sitt boende i tid – innan en kris uppstår.
Barn som växer upp i flyktingläger i Somalia löper stor risk för undernäring, med allvarliga konsekvenser för deras hälsa och utveckling. Kortsiktiga insatser som pengar eller enbart kostrådgivning är inte tillräckliga.
Varför kan vissa arter snabbt anpassa sig till förändringar i sin miljö medan andra inte gör det? Forskning vid Högskolan Dalarna ger nya svar – och resultaten kan i framtiden bidra till bättre mediciner, nya sätt att bekämpa sjukdomar och smartare AI-teknik.
Att omvandla forskning till innovation som gör skillnad i människors liv är en utmaning för många forskare. För Fatumo Osman vid Högskolan Dalarna blev det verklighet. Hennes Ladnaan-metod är ett praktiskt verktyg som hjälper kommuner nå och stötta svårnådda familjer.
Långvarig smärta ett år efter en hjärtinfarkt är kopplad till en kraftigt ökad risk för död, i nivå med effekterna av rökning och diabetes. Det visar en ny studie med närmare 100 000 patienter, ledd av forskare vid Högskolan Dalarna, Region Dalarna, Karolinska Institutet och Uppsala universitet.
Högskolan Dalarna etablerar en forskningsmiljö för framtidens hållbara industriella processer i nära samverkan med regionens företag och med fokus på hållbarhet, digitalisering och innovation.
Personer med samtidig psykisk ohälsa och beroendeproblematik kan behöva stöd från både vården och socialtjänsten. En ny avhandling från Högskolan Dalarna visar hur brukardelaktighet kan underlättas i sammanhang där individer möter personal från både socialtjänst och vården.
En ny avhandling av Therese Friberg vid Högskolan Dalarna ger en fördjupad förståelse för hur elevers olikheter konstrueras och förstås i skolan, särskilt genom talet om elever som ”svaga” och ”starka”.
Energimyndigheten har tilldelat Högskolan Dalarna 7,1 miljoner kronor till två forskningsprojekt om energipositiva stadsdelar (PED) och klimatneutrala städer.
Rasism inom hälso- och sjukvården är ett allvarligt hinder för jämlik vård och hälsa. Nu startar forskare en studie för att synliggöra detta problem inom mödra- och förlossningsvården.
Högskolan Dalarna har under 40 år varit en ledande aktör inom forskning och utbildning inom hållbar energi, med särskilt fokus på solenergi och dess tillämpningar. Forskningen har bidragit till utvecklingen av innovativa energilösningar och utbildat nästa generation av energiforskare och ingenjörer.
Sofia Lindén har arbetat som universitetsadjunkt i svenska som andraspråk vid Högskolan Dalarna sedan 2008. I november disputerade hon på sin avhandling där hon undersöker interaktion i studiehandledning i svensk grundskola. Fokus ligger på flerspråkig stöttning för språk- och kunskapsutveckling.
Högskolan Dalarna har beviljats 4,6 miljoner kronor från forskningsrådet Forte för ett treårigt projekt som syftar till att motverka arbetslivskriminalitet inom bygg- och omsorgssektorn.
En ny avhandling från Högskolan Dalarna belyser hur digital teknologi och miljömässig hållbarhet uppfattas och används i idrottslärarutbildningar och i undervisningen i ämnet idrott och hälsa.
Åsa Grek, doktorand i mikrodataanalys vid Högskolan Dalarna, har i sin avhandling undersökt hur företag påverkas av olika faktorer och policys. Hon har analyserat effekten av korttidspermitteringsstödet, en åtgärd som infördes under pandemin för att stötta företag, och hur väl stödet fungerade.
En ny avhandling vid Högskolan Dalarna undersöker hur elever i årskurs nio ser på kontroversiella frågor i skolan och hur de hanteras i klassrummet. Studien visar på en klyfta mellan vad eleverna vill diskutera och lärarnas benägenhet att ta upp svåra ämnen.
En ny avhandling från Högskolan Dalarna undersöker maktstrukturer inom skolförbättringsprogrammet ”Samverkan för bästa skola” (SBS). Studien visar på riskerna med att både beskriva de lokala skolorna som problemet och samtidigt ge dem ansvaret för att lösa det.
Nyhet
På du.se använder vi kakor (cookies) för att ge dig en bra upplevelse på vår webbplats. Med hjälp av webbanalys kan vi anpassa webbplatsen ytterligare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.
