Hur kan lärare låta elever vara med och påverka, men ändå hålla ordning och trygghet i klassrummet? I sin avhandling vid Högskolan Dalarna har Anna Henriksson Persson undersökt hur lärare i årskurs 4–6 resonerar om elevers inflytande som en del av skolans demokratiska uppdrag.
Vetenskapsrådet har beslutat att bevilja drygt 10 miljoner kronor till två forskningsprojekt vid Högskolan Dalarna inom utbildningsvetenskap. Projekten handlar om hur skolans resurser påverkar elever med och utan adhd samt om hur kön och ämneskunskap formade de tidiga lärarutbildningarna i Sverige.
När barn berättar om våld i hemmet är det långt ifrån självklart att deras erfarenheter leder till skydd eller stöd. I sin avhandling vid Högskolan Dalarna visar Sara Quarles van Ufford, socionom och jurist, att barns röster ofta marginaliseras i socialtjänstens utredningar.
Vad får förskolepersonal att trivas och må bra i sitt viktiga arbete, även i mötet med barn i behov av särskilt stöd? Veronica Semelius Granevalds avhandling vid Högskolan Dalarna visar att en stark känsla av sammanhang har stor betydelse för välbefinnandet.
Ungdomar lever i ett ständigt bildflöde där de aktivt skapar, delar och tolkar visuella uttryck. Dessa formar deras självbild och världsuppfattning. Trots detta visar forskning att elevers erfarenheter och inflytande ges begränsat utrymme i bildundervisningen.
Att hitta rätt boende är en av de svåraste frågor äldre personer ställs inför. En ny studie vid Högskolan Dalarna visar hur digitala verktyg kan hjälpa äldre att planera sitt boende i tid – innan en kris uppstår.
Barn som växer upp i flyktingläger i Somalia löper stor risk för undernäring, med allvarliga konsekvenser för deras hälsa och utveckling. Kortsiktiga insatser som pengar eller enbart kostrådgivning är inte tillräckliga.
Varför kan vissa arter snabbt anpassa sig till förändringar i sin miljö medan andra inte gör det? Forskning vid Högskolan Dalarna ger nya svar – och resultaten kan i framtiden bidra till bättre mediciner, nya sätt att bekämpa sjukdomar och smartare AI-teknik.
Att omvandla forskning till innovation som gör skillnad i människors liv är en utmaning för många forskare. För Fatumo Osman vid Högskolan Dalarna blev det verklighet. Hennes Ladnaan-metod är ett praktiskt verktyg som hjälper kommuner nå och stötta svårnådda familjer.
Långvarig smärta ett år efter en hjärtinfarkt är kopplad till en kraftigt ökad risk för död, i nivå med effekterna av rökning och diabetes. Det visar en ny studie med närmare 100 000 patienter, ledd av forskare vid Högskolan Dalarna, Region Dalarna, Karolinska Institutet och Uppsala universitet.
Högskolan Dalarna etablerar en forskningsmiljö för framtidens hållbara industriella processer i nära samverkan med regionens företag och med fokus på hållbarhet, digitalisering och innovation.
Personer med samtidig psykisk ohälsa och beroendeproblematik kan behöva stöd från både vården och socialtjänsten. En ny avhandling från Högskolan Dalarna visar hur brukardelaktighet kan underlättas i sammanhang där individer möter personal från både socialtjänst och vården.
En ny avhandling av Therese Friberg vid Högskolan Dalarna ger en fördjupad förståelse för hur elevers olikheter konstrueras och förstås i skolan, särskilt genom talet om elever som ”svaga” och ”starka”.
Energimyndigheten har tilldelat Högskolan Dalarna 7,1 miljoner kronor till två forskningsprojekt om energipositiva stadsdelar (PED) och klimatneutrala städer.
Rasism inom hälso- och sjukvården är ett allvarligt hinder för jämlik vård och hälsa. Nu startar forskare en studie för att synliggöra detta problem inom mödra- och förlossningsvården.
Högskolan Dalarna har under 40 år varit en ledande aktör inom forskning och utbildning inom hållbar energi, med särskilt fokus på solenergi och dess tillämpningar. Forskningen har bidragit till utvecklingen av innovativa energilösningar och utbildat nästa generation av energiforskare och ingenjörer.
Sofia Lindén har arbetat som universitetsadjunkt i svenska som andraspråk vid Högskolan Dalarna sedan 2008. I november disputerade hon på sin avhandling där hon undersöker interaktion i studiehandledning i svensk grundskola. Fokus ligger på flerspråkig stöttning för språk- och kunskapsutveckling.
Högskolan Dalarna har beviljats 4,6 miljoner kronor från forskningsrådet Forte för ett treårigt projekt som syftar till att motverka arbetslivskriminalitet inom bygg- och omsorgssektorn.
En ny avhandling från Högskolan Dalarna belyser hur digital teknologi och miljömässig hållbarhet uppfattas och används i idrottslärarutbildningar och i undervisningen i ämnet idrott och hälsa.
Åsa Grek, doktorand i mikrodataanalys vid Högskolan Dalarna, har i sin avhandling undersökt hur företag påverkas av olika faktorer och policys. Hon har analyserat effekten av korttidspermitteringsstödet, en åtgärd som infördes under pandemin för att stötta företag, och hur väl stödet fungerade.
Nyhet
På du.se använder vi kakor (cookies) för att ge dig en bra upplevelse på vår webbplats. Med hjälp av webbanalys kan vi anpassa webbplatsen ytterligare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.
