Modersmål, mångfald och minoriteter – undervisning i en utmanande tid

Konferensen Modersmål, mångfald och minoriteter – undervisning i en utmanande tid planeras äga rum vid Högskolan Dalarna, Falun, måndag och tisdag 27-28 oktober 2025. Konferensen riktar sig till forskare, forskarstuderande, lärarutbildare, verksamma lärare, skolledare och övriga inom skola och förskola med intresse för frågor relaterade till modersmål, minoriteter och mångfald i skolsammanhang. Med denna konferens skapas en mötesplats där aktuella frågor kan ventileras och en diskussion inför framtiden kan föras när det gäller barns, ungdomars och vuxnas rätt och möjligheter att använda och utveckla sina olika språk inom ramen för skolans modersmålsundervisning. Ett speciellt intresse riktas mot Sveriges nationella minoritetsspråk.

Med konferensen skapas en dialog om språkanvändning och språkutveckling av modersmål och minoritetsspråk i skolan i en utmanande tid. Det erbjuds även tillfälle att diskutera flerspråkighet, flerspråkig identitet med fokus på gränsdragningar, rörlighet, föränderlighet och mellanförskap när det gäller tillhörighet, i en kontext där transspråkande och transnationalitet utgör dagliga sociala praktiker.

Vid konferensen kommer tematiska, teoretiska och metodologiska presentationer och diskussioner att genomföras där diskurser om flerspråkighet, revitalisering och identitet i relation till språkbevarande och språkutveckling utmanas och fördjupas. Vidare lyfts olika aspekter av minoritetsfrågor kopplade till språklig och kulturell mångfald, makt, ideologier och identitet.  

Ett viktigt mål med konferensen är att lyfta fram pågående diskussioner och utveckling av tvärvetenskaplig forskning samt att utbyta teoretisk och praktisk kunskap kring modersmål, mångfald och minoriteter i utbildningssammanhang. Efter förra mmm-konferensen publicerade vi antologin Modersmål, minoriteter och mångfald - i förskola och skola (Studentlitteratur 2020) och ett specifikt mål med mmm2025-konferensen är att skapa grund för en ny publikation där aktuell forskning och beprövade erfarenheter om modersmålsundervisning presenteras. 

Konferensens huvudspråk är svenska men presentationer kan även hållas på norska, danska eller engelska.

Plenartalare

Kenneth Hyltenstam, professor emeritus, Stockholms universitet

Kenneth Hyltenstam är professor emeritus i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. Han är internationellt citerad främst för sin forskning inom andraspråksinlärning (intraindividuell variation och utvecklingssekvenser, typologisk markering, individuell variation i startålder och aptitude samt polyglottism), men också för forskning om dementas tvåspråkighet. På den svenska och nordiska arenan är han dessutom uppmärksammad för arbeten omkring politiska och pedagogiska perspektiv på modersmålsundervisning, svenska som andraspråk och nationella minoritetsspråk. På detta område är hans senaste insats en rapport till Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset om försvenskningspolitiken i det meänkielitalande området. Han har även studerat frågor omkring undervisningspolicy i flerspråkiga kontexter i det Globala Syd (Moçambique, Bolivia).

Tvåspråkig undervisning i Sverige – med fokus på det nationella minoritetsspråket finska

I enlighet med den så kallade hemspråksreformen 1977 kunde den långsiktiga undervisningen för elever med annat modersmål än svenska som önskade få undervisning i detta språk organiseras i tre olika modeller, a) svensk klass med modersmålsundervisning under enstaka veckotimmar, b) ”hemspråksklass” och c) ”sammansatt klass”. Medan de två senare modellerna tydligast ligger inom ramen för vad som kan kallas ”tvåspråkig utbildning”, dvs en undervisningsform i vilken två språk används för kunskapsförmedling i olika ämnen, blev modellen med enstaka lektioner i modersmålet den dominerande. Dock kom även de övriga organisationsformerna, särskilt b, att manifesteras i inte obetydlig omfattning. Under 1980-talet, när antalet hemspråksklasser nådde sin kulmen, visade Statistiska Centralbyråns statistik som mest på 600 sådana klasser i landet 1981; 78 % av dessa var finsk-svenska, övriga fördelade sig på svenska i kombination med ett tiotal olika språk. Därefter har denna organisationsform successivt minskat i de kommunala skolorna och är idag med få undantag borta, detta trots att den sedan 1986 och fortfarande enligt gällande skolförordning (Skolförordningen 2011:185, kap 9, §12) tillhör låg-och mellanstadiets ordinarie verksamhet – och trots att tvåspråkig utbildning har de jämförelsevis bästa förutsättningarna att stödja elevers utveckling till kvalificerat tvåspråkiga individer.

I föredraget belyses de historiskt-politiska och ekonomiska förutsättningarna för att tvåspråkig undervisning snabbt ökade under 1970- och 1980-talen samt vilka samhällsstrukturella och språkideologiska skäl som ligger bakom att denna undervisningsform så småningom kom att elimineras från den kommunala skolan. Det förs också ett resonemang om undervisningsformens potential idag för elever ur den finska och de övriga nationella minoriteterna samt även för övriga grupper elever som är berättigade till modersmålsundervisning.

Föredraget bygger på ett forskningssamarbete mellan Kenneth Hyltenstam och Jarmo Lainio. 

Natalia Ganuza, professor, Uppsala universitet

Natalia Ganuza är professor i svenska, med sociolingvistisk inriktning, vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Hon har lång erfarenhet av undervisning och forskning om flerspråkighet och utbildning, svenska som andraspråk och migrationsrelaterad språklig variation. För närvarande är hon tillsammans med Zoe Nikolaidou (Södertörns högskola) och Maria Rydell (Stockholms universitet) verksam i det VR-finansierade projektet ”Minoritetsspråksundervisning i Sverige – policy, praktik och ideologier”.

Förutsättningar för olika former av modersmålsundervisning i ett förändrat politiskt klimat

I internationella sammanhang framstår Sverige ofta som ett föregångsland som erbjuder barn och ungdomar förhållandevis goda förutsättningar att använda och utveckla kunskaper i sina s.k. modersmål, bl.a. genom att erbjuda offentligt finansierad modersmålsundervisning i grundskolan och gymnasiet. Ämnet modersmål ingår i läroplanen och har i likhet med övriga ämnen en kurs-/ämnesplan som anger dess syfte, kunskapsmål och betygskriterier.

På senare tid har dock den offentligt finansierade modersmålsundervisningen allt oftare debatterats och ifrågasatts. Under de senaste 10 åren har den varit föremål för inte mindre än fyra statliga utredningar (SOU 2016:12; SOU 2017:91; SOU 2019:18; SOU 2025:9). Något som tydligt framgår av de två senaste utredningarnas direktiv och innehåll är att man huvudsakligen vill veta om ämnet modersmål stödjer elevers inlärning av svenska, eller skolresultat generellt, snarare än om den bidrar till att eleverna utvecklar kunskaper och färdigheter i och om de s.k. modersmålen. Det vill säga, modersmålsundervisningen tillskrivs främst ett värde om den gynnar andra kunskaper än modersmålen i sin egen rätt (jfr Ganuza & Hedman 2018; Salö et al. 2018; Hedman & Rosén 2020).

Vi lever i en tid där den offentligt finansierade modersmålsundervisningen riskerar att kraftigt kringskäras eller läggas ned. Vilka alternativ till ämnet modersmål finns för att stödja barn och ungdomars inlärning, användning och utveckling av de s.k. modersmålen i Sverige? I föredraget kommer jag att presentera resultat från ett pågående forskningsprojekt om modersmålsundervisning i s.k. komplementära skolor, som anordnas av intresseföreningar utanför det nationella utbildningssystemet (”Minoritetsspråksundervisning i Sverige – policy, praktik och ideologier”, Nikolaidou, Ganuza & Rydell). Jag kommer att belysa villkoren för och möjligheterna och begränsningarna med komplementära skolor i jämförelse med den offentligt finansierade modersmålsundervisningen, utifrån analyser av institutionella villkor, styrdokument, observationer av undervisning och intervjuer med lärare, elever, föräldrar och andra intressenter.

Hilde Sollid, professor, UiT Norges arktiske universitet

Hilde Sollid er professor i nordisk språkvitenskap ved Institutt for språk og kultur ved UiT Norges arktiske universitet. Hun har lang erfaring med undervisning i norskfaget i lærerutdanningene. Sollid forsker om nordlig flerspråklighet i og utenfor klasserommet, med vekt på språkideologier og språkutdanningspolitikk. Hun leder forskningsprosjektet Multilingualism in Transition (2021–2026, finansiert av Norges forskningsråd). Hilde Sollid er medredaktør på boka Indigenising Education and Citizenship: Perspectives on Policies and Practices from Sápmi and beyond (Scandinavian University Press, 2022) og hun er medforfatter på boka Samisk i norskfaget – fra plan til praksis (Fagbokforlaget, 2023).

Samisk i norsk skole

I Norge er språkutdanningspolitikken for de samiske språkene knytta til et overordna mål om å ta tilbake og styrke samisk språk og kultur. Denne målsettinga har vokst fram over tid. Særlig siden 1950-tallet har det pågått et arbeid for å bryte med den offisielle fornorskingspolitikken som hadde vært virksom siden 1850-tallet. Dagens språkutdanningspolitikk er forankra i nasjonale og internasjonale lover, forskrifter og konvensjoner, og den er ivaretatt gjennom et differensiert tilbud om opplæring på, i og om samisk i utdanningsløpet. I skolen er opplæringa forankra i to parallelle læreplanverk – et for den samiske og et for den norske skolen. Dette differensierte tilbudet skal bidra til å snu fornorskingspolitikkens virkninger og det er tilpassa et heterogent samisk samfunn. Noen steder og i noen familier har samisk en mer eller mindre uavbrutt overlevering av samisk fra en generasjon til den neste. Andre steder førte politikken til språkskifter mellom generasjoner der samisk ble erstatta av norsk.

I dag bor mange elever med samisk bakgrunn i fornorska områder og de går i norsk skole. Det er stadig flere som ønsker å ta tilbake det samiske språket som har vært brukt i deres familier. Dette foredraget handler om denne elevgruppa og jeg se nærmere på den norske skolens rolle i opplæring i og om samisk språk og kultur. Den norske Sannhets- og forsoningskommisjonens rapport (2023) peker på et gap mellom vedtatt politikk og praksis, også i språkutdanningspolitikken. Et spørsmål er dermed hvordan dette implementeringsgapet oppleves av elevene. Dette spørsmålet skal jeg belyse gjennom elevers erfaringer med opplæring i samisk som andrespråk (Kosner, 2024; Sollid, 2023). Deretter skal jeg reflektere over hvilken rolle skolens største fag – norskfaget – har i prosessen med å ta tilbake samisk språk og identitet, og i neste omgang videreutvikle et

Memet Aktürk Drake, lektor, Uppsala universitet

Memet Aktürk Drake har en doktorstitel i tvåspråkighet från Stockholms universitet och arbetar sedan 2019 som universitetslektor i svenska som andraspråk på Uppsala universitet. I sin forskning har han fokuserat på fyra huvudområden: lånordsfonologi, tvåspråkighet i den turkiska diasporan, språkpolitik och historisk sociolingvistik. Han avslutade nyligen sin del i projektet ”The Integration of the European Second Generation” där han jämförde flerspråkiga profiler hos andra generationens turkar i Sverige och i tre andra västeuropeiska länder med olika integrationspolitiska approacher. För närvarande forskar han om modersmålsämnet som språkpolitiskt instrument inom projektet "Nya perspektiv på måluppfyllelse i Sveriges mångkulturella språkpolitik" finansierat av Erik Wellanders Fond.

Politiska förutsättningar för modersmålets utveckling i minoritetsställning

Inom svensk flerspråkighetsforskning är det vanligaste att man undersöker minoritetsspråkspolitik med metoder och perspektiv som är hämtade från humaniora. Närmare bestämt använder en stor del av den språkpolitiska forskning som finns om modersmål i minoritetsställning i Sverige kvalitativa sociolingvistiska metoder (t.ex. kritisk diskursanalys) och tillämpar ett poststrukturalistiskt perspektiv på ämnet. I detta föredrag vill jag erbjuda ett alternativ angreppssätt som bygger på kvantitativa metoder och använder sig av samhällsvetenskapliga teorier ur sociologi, statsvetenskap samt internationell migration och etniska relationer (IMER). På så sätt vill jag lyfta fram de politiska förutsättningarna för modersmålets utveckling i minoritetsställning genom att placera det makropolitiska i minoritetsspråkspolitiken i centrum. Jag kommer bland annat att beröra två forskningsprojekt där jag har varit inblandad. Det första är The Integration of the European Second Generation (TIES), där jag har jämfört flerspråkiga profiler hos vuxna andragenerationens turkar i Sverige och tre andra västeuropeiska länder som har haft olika integrationspolitiska approacher. Inom ramen för det andra projektet, Nya perspektiv på måluppfyllelse i Sveriges mångkulturella språkpolitik, har jag tittat på hur modersmålsämnets syfte och funktioner har motiverats i styrdokument sedan 1974 och hur skiftande dominanta politiska ideologier kan skönjas i styrdokumenten över tid. Således hoppas jag att kunna illustrera att både rådande politiska ideologier och konkreta policyer som berör invandrarminoriteter har en tydlig påverkan på modersmålets utveckling i minoritetsställning.

Anmälan

Early Bird 15 augusti till 1 september

• 2500 SEK utan moms (för statligt anställda i Sverige)
• 3125 SEK inklusive moms (för övriga)

Ordinarie pris 2 september till 1 oktober

• 2800 SEK utan moms (för statligt anställda i Sverige)
• 3500 SEK inklusive moms (för övriga)

Betalning av konferensavgiften

Betalning sker via faktura som skickas ut efter anmälan.

Konferensavgiften inkluderar alla sessioner, konferensmaterial, en lunch, kafferaster och middag måndag 27 oktober. 

Avbokning mot full återbetalning måste ske senast 10 oktober. Därefter ingen återbetalning.

Viktiga datum

Program

Konferensen börjar den 27 oktober kl. 9.40 med öppningsceremoni och avslutas den 28 oktober kl. 12.15. Konferensens program publiceras efter att anmälan har stängts vecka 40.

Organisationskommitté

Konferensen organiseras av ämnet Svenska som andraspråk vid Institutionen för språk, litteratur och lärande vid Högskolan Dalarna i samarbete med Umeå universitet och forskningsprojektet MMS, som är finansierat av Skolforskningsinstitutet: Modersmål, minoriteter och språklig heterogenitet (skolfi.se)

Organisationskommittén består av Boglárka Straszer (ordf.), Annika Norlund Shaswar, Sofia Lindén, Åsa Wedin och Carla Jonsson (Umeå universitet).

Boende

Hotell Scandic Lugnet ligger närmast Högskolan Dalarnas Campus Falun.

Boka rum på Hotell Scandic Lugnets webbsida

Följande hotell ligger i centrum och nära järnvägsstationen. Det tar cirka 20 minuter att gå från centrum till Campus Falun.

• Quality Hotel Grand
• Home Hotel Bergmästaren
• Hotel Falun