FEKIS 2026: Närhet och helhet – företagsekonomins kompetens idag och i framtiden

• Doktoranddagen
• FEKIS styrelsemöte
• FEKIS Föreningsrådsmöte

Förmiddag

• Välkomsttal
• AI: Disruption, Transformation, or Salvation — How Should We Prepare Students for What's Coming? (plenumsession)
• Närhet och helhet: Högskolornas betydelse för regional utveckling (paneldiskussion)

Eftermiddag

• Parallella sessioner

Kväll

• Konferensmiddag på Quality Hotel Galaxen: Quality Hotel Galaxen Borlänge

Förmiddag

• Varför är personalägda företag överlägsna vad gäller produktivitet, innovation och arbetsvillkor (plenumsession)
• FEKIS årsstämma

Eftermiddag

• Parallella sessioner
• Konferensavslutning

Sessionsledare:

• Andreas Werr, Handelshögskolan i Stockholm
• Virpi Havila, Uppsala Universitet
• Jeaneth Johansson, Luleå Tekniska Universitet
• Flemming Poulfelt, Copenhagen Business School

During the session, the winner of the Oscar Sillén award for the "Thesis of the Year in Business Administration" will present their thesis and the jury will give their reflections on the 2025 theses in business administration. Space is given for questions and conversations.

Sessionsledare:

• Lars Engwall, Uppsala universitet

Paneldeltagare:

• Stefan Arora-Jonsson, Uppsala universitet, FEKIS ordförande
• Anna Jonsson, Stockholms universitet, FEKIS vice ordförande
• Tom S. Karlsson, Göteborgs universitet, redaktör för Organisation & Samhälle
• Christina Öberg, Linnéuniversitetet, Ordförande i FEKIS föreningsråd

Trots att Sverige har mycket förmånliga villkor för forskarstudier har många ämnen svårt att locka svenska studenter till forskarutbildningen. Företagsekonomi är inte något undantag. I den situationen rekryteras många internationella studenter till svensk forskarutbildning. Dessa doktorander är i allmänhet framgångsrika i sina studier men en huvuddel av dem lämnar landet efter några år antingen på grund av att de vill verka i andra länder eller för att de inte får uppehållstillstånd. Tillsammans innebär de här omständigheterna att vi bör känna oro för den framtida kompetensförsörjningen. Även dagens aktiva forskare och lärare kommer inom överskådlig tid att gå i pension. En viktig fråga inför framtiden är därför hur vi ska säkra återväxten.

Sessionsledare:

• Fredrik Svärdsten, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet
• Ingrid Gustafsson Nordin, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)

Paneldeltagare:

• Kerstin Eriksson, Lunds universitet
• Jennifer Hobbins, Försvarshögskolan
• Veronica Strandh, Umeå universitet
• Andreas Sundström, Stockholms universitet
• Niklas Wällstedt, Örebro universitet

Tidskriften Organisation och Samhälle kommer i dagarna ut med ett temanummer om civilt försvar och beredskap. I numret diskuteras beredskap i olika samhällssektorer som stat, region och civilsamhälle och belyser beredskapsarbete från olika perspektiv.

När politiken och retoriken kring civilt försvar ska omsättas i praktisk handling blir det i stor utsträckning en fråga om hur verksamheter organiseras och vi ser hur frågor om styrning, ansvarsfördelning, samordning och mandatfördelning – vem har rätt att göra vad, när och hur – aktualiseras. I det här temanumret av Organisation och Samhälle samlas bidrag som belyser hur civilt försvar och beredskap organiseras i praktiken, och vilka organisatoriska utmaningar som uppstår när beredskap ska byggas upp under förhållanden präglade av osäkerhet och förändring. Beredskapsarbetet utmanar ibland grundläggande antaganden i styrning och organisering, och i den här sessionen ska vi reflektera kring dessa utmaningar.

Sessionsledare:

• Ola Håkansson, förläggare Studentlitteratur AB Inger Esperi, universitetsadjunkt, Handelshögskolan vid Karlstads universitet
• Charlotte Hemmingson, universitetsadjunkt, Handelshögskolan vid Karlstads universitet

Studenterna ska läsa kurslitteraturen (eller i varje fall kunna den), dels för att läsande är en av grundpelarna i akademiska studier, dels för att klara kursens lärandemål.

Ändå verkar det som att läsandet minskat, men inte genomströmningen. Hur går det ihop? Eller gör det inte det? Hur ser studenterna på läsandet av kurslitteratur? Hur kan akademin och lärarna betona vikten av läsande och uppmuntra studenterna att läsa mycket under sin studietid – gärna på svenska och inte digitalt?

Deltagare

• Ekon Dr Lena Lid Falkman, lektor vid Handelshögskolan vid Karlstad Universitet och affilierad vid Handelshögskolan i Stockholm

Studenter behöver lära sig inte bara sakkunskap, utan också förmågan att kommunicera om och på olika sätt framföra sin kunskap! Hur kan vi i företagsekonomiska utbildningar också lära ut professionell kommunikation som förberedelse för yrkeslivet? Och hur kan muntlig presentation användas för att säkerställa att studenter erhållit kunskap, när våra sedvanliga textbaserade sättet att testa, som i uppsatsskrivande, blir svårare att bedöma i tider av AI.

Med denna presentation vill vi bidra till diskussionen om kommunikationens plats i högre utbildning. Vi argumenterar för att en genomtänkt kombination av teori, praktisk träning och reflektion kan stärka studenters kommunikativa kompetens på ett sätt som är både mätbart och meningsfullt både inom akademin och inom ett kommande yrkesliv (Woolley m fl, 2008). Avslutningsvis föreslår vi att kurser med denna inriktning bör betraktas som en naturlig och ämnesövergripande del av högre utbildning, snarare än som ett komplement eller tillval.

Efter presentationen vill vi bjuda in till diskussion och erfarenhetsbaserat utbyte kring hur vi kan få in muntliga presentation och andra kommunikationsformer i våra utbildningar.

Deltagare

• Karin Berglund, Örebro universitet
• Hanna Jansson, Karolinska institutet
• Helen Stockhult, Örebro universitet
• Niklas Vallström, Örebro Universitet
• Anna Wettermark, Stockholms universitet

Utifrån pågående forskningsprojekt studerar vi hur olika vårdprofessioner samskapar nya praktiker när avancerad vård i allt större utsträckning flyttas närmare patienten – ofta till hemmet. Vi betraktar omställningen till nära vård som en pågående innovationsprocess, där professionernas entreprenöriella förmåga att utforska, omförhandla och utveckla arbetssätt är central. Särskild uppmärksamhet riktas mot hur möjligheter med ny teknologi integreras i praktiken, samt vilka organisatoriska och relationella konsekvenser detta får för såväl personal som patienter och anhöriga.

Empiriskt visar vi hur närhet inte enbart handlar om geografisk eller fysisk närhet, utan också om relationell, organisatorisk och kunskapsmässig närhet. Samtidigt synliggör vi spänningar där ökad närhet i vissa avseenden kan leda till fragmentering i andra, vilket problematiserar antagandet att nära vård per automatik skapar en större helhet för patienten

Prof. Dr. Thomas Rachfall (Hochschule Merseburg, Germany) and Participants: Prof. Dr. Dirk Förster-Trallo (Hochschule Zwickau). Our proposed session aims to explore the role of artificial intelligence in the transformation of learning, particularly how AI-supported learning environments influence engagement and interaction between students, content and teachers. We would like to steer the discussion towards the question of whether and how traditional examination formats, particularly oral examinations, can serve to strengthen the sense of connection within the learning process and promote genuine, dialogic educational interactions in digital contexts.

Deltagare:

• Annika Schilling, Högskolan i Borås
• Tore Johansson, Högskolan i Borås
• Peter Andersson Lilja, Högskolan i Borås/Högskolan Dalarna

Under sessionen kommer vi presentera hur vi jobbat med att lyfta feedback som förmåga hos studenter i en grundkurs i Organisering och ledning. Genom att lägga till en ”feedbacktenta” där studenterna givits individuell feedback, delvis genererad av AI, har vi gett våra studenter tillfälle att träna och reflektera över sin förmåga att använda feedback i sin akademiska utveckling. I ett samarbete över disciplingränserna företagsekonomi och pedagogik har vi också använt denna feedbacktenta som ett tillfälle att studera våra studenters mottaglighet för och inställning till feedback formulerad av lärare kontra generativ AI. Under sessionen hoppas vi inspirera till diskussioner om: 1) feedbackens roll i lärande och undervisning, och 2) hur generativ AI kan användas som stöd för oss lärare att ge feedback samt för studenter att söka feedback

Belen Casales Morici  och Kent Thorén Högskolan Dalarna, Lars Bengtsson Högskolan i Gävle

Begreppet impact innovation används alltmer frekvent av praktiker, finansiärer och policyaktörer – men sällan med samma innebörd.

I den här workshopen utforskar vi begreppet tillsammans i tre steg. Först bjuds deltagarna in att reflektera över hur impact innovation är viktigt samt vilka samhälleliga och organisatoriska drivkrafter gör att begreppet har fått genomslag just nu? Därefter genomförs en sam-definitionsövning där deltagarnas erfarenheter och förståelse av begreppet kartläggs och syntetiseras. Slutligen diskuteras öppna frågor som pekar på vad som skulle kunna vara viktigt att titta närmare på. Tex: Var saknas teori? Var råder begreppslig förvirring? Var finns skillnader mellan akademisk och praktisk förståelse?

Nellie Gertsson och Lisa Källström Högskolan Kristianstad, Ulf Ramberg Lunds universitet

Ett arbetsliv i snabb förändring, med ökade krav på omställningsförmåga och helhetssyn, ställer nya krav på våra utbildningar. Ekonomprogram har länge varit uppbyggda kring enskilda kurser utan större integration mellan olika delområden. Även om studenternas examensarbete ofta ses som den avslutande kronan på verket, utmanas dess roll i en tid där AI-verktyg förändrar förutsättningarna för lärande och examination.
Under sessionen utforskar vi behovet av moment i ekonomutbildningen som kan stödja studenter i att identifiera sina kärnkunskaper och förmågor samt se sin utbildning ur ett helhetsperspektiv.

Vi presenterar exempel på programexaminationer från ekonomutbildningarna på Högskolan Kristianstad och Lunds universitet. Hur kan programexaminationer utformas? Och hur kan den typen av moment komplettera examensarbetet genom att vara mer praktiskt orienterade, tillämpade och självreflekterande?

• Anna Jansson Stockholms Universitet
• Sara Hjelm Lidholm Linnéuniversitetet
• Karin Fernler Stockholm SE
• Jenny Helin Uppsala Universitet
• Klas Sundberg, Högskolan Dalarna

I fokus för det här panelsamtalet är relationen och progressionen mellan ekonomutbildning på gymnasieskolan och den utbildning som ges på universitet och högskola. Vi ställer frågor om vilken kunskap förmedlas och lärs ut, hur skiljer sig kurslitteraturen åt, och vilka är våra förväntade förkunskaper – och kanske okunskaper om synen på företagsekonomi?

Dan Frost  Umeå universitet

Ekonomutbildning med företagsekonomi som huvudämne finns på många lärosäten, erbjuds som väldigt olika program och med många olika examina. Givet utbildningens storlek så kan det finnas ett värde i att diskutera vad vi kan vänta oss av en utbildningsutvärdering. Till exempel i vilka examensmål som utvärderingen kan komma att fokusera på, hur kan vi förbereda oss, vilka möjligheter att påverka har vi i stadiet förstudie och planering av utvärderingen, hur förbereder vi arbetet med våra respektive självvärderingar

Anna Kremel och Andreas Nilsson, Örebro universitet

Företagsekonomi är ett ämne där vi ofta undervisar stora studentgrupper. Med återkommande minskade resurser till undervisning är utsikterna små att trenden mot allt större grupper ska vända. De stora studentgrupperna skapar olika pedagogiska utmaningar men också en risk att enskilda studenter osynliggörs. Detta osynliggörande kan i sin tur kan bidra till minskad motivation hos studenterna (se till exempel Englund et al. 2023).

En sådan upplevelse av anonymitet och bristande tillhörighet återkommer också i våra studier där vi pratat med studenter som fuskat. Vi menar att studenter som fuskar ofta upplever en distans till andra studenter och inte minst till lärare (Kremel och Nilsson, 2026). Välkommen till en session där du får möjlighet att dela tankar och erfarenheter med andra i samtal i mindre grupper och förhoppningsvis får du med dig nya förslag på hur du kan göra på hemmaplan för att dina studenter ska blir sedda och få en känsla av närhet.

Malin Näsholm och Dan Frost  Umeå universitet. 

Att komma in som nyanställd lärare vid ett lärosäte kan vara utmanande oavsett om man har tidigare erfarenhet av undervisning eller inte. Varje institution har sina program och kurser, kvalitetssystem, arbetssätt, processer, ämnesdidaktik, traditioner och system man behöver sätta sig in i
Några av de frågeställningar vi tänker oss för rundabordssamtalet är: Vem ansvarar för introduktionen till undervisningen? Vilken roll har lärarlag, kollegor, kursansvarig lärare, mentor eller handledare? Vilken typ av information eller förståelse behöver man, och när?

• Jenny Helin och Matilda Dahl Uppsala Universitet
• Anna Jonsson, Carolina Frände och Maria Grafström Stockholms Universitet

Geopolitiska förändringar i vår omvärld gör att internationalisering inte ser ut som den brukade. Digitalisering och AI gör att vårt arbete förändras i grunden. Dessa förändringar aktualiserar frågor om närhet – mellan akademi och samhälle – och om helhet, i betydelsen hur olika kunskapsformer och aktörer hänger samman. Det väcker frågor om den företagsekonomiska forskningens särart: Hur utvecklas kunskap, hur skiljer vi mellan olika kunskapsanspråk, och vad får gehör? Vad betyder det för akademins roll och villkor att alltfler aktörer samverkar, och som också har kunskapsanspråk och söker uppmärksamhet? Vem kan man lita på, och vilket ansvar har vi forskare?

Pia Ulvenblad, Olga Rauhut Kompaniets, Christa Amnell, Ludvig Lindlöf och Johannes Berglind Söderqvist, Högskolan i Halmstad

Tidigare forskning har visat ett intresse för kompetensramverk för hållbarhet inom högre utbildning. De identifierade kompetenserna inkluderar framtidstänkande, strategiskt tänkande, systemtänkande och värderingstänkande. Vidare lyfts intrapersonella och interpersonella kompetenser fram. Kompetensramverken kan anpassas till olika discipliner.

Studenter behöver också mjuka färdigheter som kan relateras till både intrapersonella och interpersonella färdigheter.  Syftet med denna workshop är att introducera och diskutera ytterligare kompetenser relaterat till utvecklingen av cirkularitet och hållbarhet i klassrummet för företagsekonomiska studenter.

• Sofia Isberg, Umeå universitet
• Anna Fyrberg Yngfalk, Mälardalens universitet

Trots en omvärld präglad av digitalisering, hållbarhetskrav och förändrade marknader tycks utvecklingen inom ämnet, och särskilt inom marknadsföring, vara mer begränsad än vad man skulle kunna förvänta sig.
Syftet med sessionen är att gemensamt diskutera ämnesförnyelse inom marknadsföring och företagsekonomi, samt att problematisera vilka konsekvenser av nuvarande undervisningstraditioner. Sessionen syftar också till att skapa erfarenhetsutbyte kring alternativa pedagogiska och innehållsliga arbetssätt.

Eva Lindell och Anna Uhlin, Mälardalens universitet, Lenka Klimpová Högskolan Dalarna

Hybridutbildning – där campus- och distansstudenter deltar parallellt i samma undervisning – har blivit ett varaktigt inslag i högre utbildning.

Sessionen tar sin utgångspunkt i hybridutbildning som praktik snarare än teknisk lösning. Med hjälp av undervisningsscenarier från hybrida sammanhang synliggörs centrala dilemman och val som lärare ställs inför när undervisning ska fungera samtidigt för campus- och distansstudenter.

Matilda Dahl och Jenny Helin Uppsala universitet, Sara Persson och Helena Fornstedt  Mälardalens universitet,  Johannes Berglind Söderqvist Högskolan i Halmstad

Många av oss som forskar och undervisar inom företagsekonomi i dag är uppvuxna i en era då BNP-tillväxt, tillväxtkurvor, vinstmaximering och globala företag sågs som eftersträvansvärda ideal inom vårt ämne.
Sociala grundade företag och en mångfald av ägarformer etableras såväl i Sverige som internationellt. Dessa får dock sällan utrymme, då alternativa berättelser om framgång tycks utebli från media och litteratur.
Hur gör vi för att inte stanna i de gamla idéerna om framgång? Hur kan vi göra för att föra in nya tankar och ny kunskap kring vad ett gott företagande kan vara? Och hur gör vi för att skapa hopp, som föds ur handling, om en ljusare framtid?

Helén Holmgren Högskolan Väst, Cecilia Gillgren Högskolan i Skövde, Karin Svensson, Högskolan i Borås.

Röster från lärarkollegiet runt om i Sverige skanderar ”studenterna kommer inte på min undervisning!”. På campus ekar salarna tomma då studenterna väljer att inte delta i ej obligatoriska läraktiviteter. Vid denna workshop kommer vi diskutera varför studenterna väljer att inte delta i undervisningen och framförallt hur kan vi lärare förhålla oss till studentfrånvaron och finns det något quick fix.

Stefan Arora-Jonsson Uppsala Universitet, Mattias Sandgren Jönköping IBS, Ulla Zetterqvist Göteborgs Universitet, Joakim Björkdahl Chalmers TH

Doktorandutbildningen är den plats där vi som ämne reproducerar oss själva – och därmed också där våra svar på vad företagsekonomi är och ska kunna blir konkreta.

...frågan är om den nuvarande blandningen ger den helhet ämnet behöver – och den närhet doktoranderna behöver. Spänningen mellan ambitiösa krav på publicering, ökade förväntningar på "impact" och samverkan, samt en arbetsmarknad där allt fler doktorer hamnar utanför akademin gör frågan ännu viktigare. I linje med konferensens tema vill panelen diskutera hur närhet (till handledare, seminariekultur och praktik) och helhet (en gemensam kärna och jämförbar kvalitet) kan – och bör – kombineras i framtidens doktorandutbildning.

Helen Stockhult, Örebro universitet

I den här föreslagna sessionen är syftet att universitetslärare i företagsekonomi tillsammans diskuterar och reflekterar utifrån sina egna erfarenheter och tankar om betydelsen om närvarande studenter i företagsekonomisk undervisning samt specifikt om några utvalda.

Hur skapar vi företagsekonomisk undervisning som studenter upplever som meningsfull, begriplig och nödvändig för deras lärande och därmed inte vill avstå från att delta i?

• Lenka Klimplová Dalarna University
• Eva Lindell Mälardalen University
• Arend Hintze, Professor in Microdata Analysis/AI, Dalarna University
• Ari Iso-Rautio, Chief Transformation Officer, ex-vice-president of Egremont Group
• Jan Sundqvist, Labour Market Analyst, Svamac

This panel explores how artificial intelligence may redefine work, with a particular focus on business administration and management and its implications for education, research, and organisational practice. It brings together perspectives from AI research, HR and organisational research, labour market analysis, and managerial and transformation practice.

Erik Melin, Hanna Astner, Richard Ferguson, Josefina Jonsson och Henrik Dellestrand, Sveriges Lantbruksuniversitet

Sessionen fokuserar på att debattera och belysa olika perspektiv på metaforen ”entreprenöriella ekosystem” i en landsbygdskontext, genom att diskutera för- och nackdelar med dess användning ur ett empiriskt och teoretiskt perspektiv.

Den centrala diskussionen blir huruvida ekosystemmetaforen i rurala sammanhang enbart beskriver landsbygdsentreprenörskap eller om den tillför något distinkt analytiskt för teoretiserande och en bättre förståelse av empiriska fenomen. Vidare kan det diskuteras om metaforen över huvud taget behövs eller om det finns andra synsätt som redan erbjuder samma sak.

Malin Gawell Södertörns högskola, Jeaneth Johansson Högskolan i Halmstad och Luleå tekniska universitet, Anna Fyrberg Yngfalk Mälardalens universitet

 
Swedish Network for Advanced Business Studies (SNABS) would like to invite you to broader discussions about:

• Opportunities and challenges in Swedish research education in FEK?
• How we can collaborate in the best way?
• What we can do to improve the conditions for our future research education?

Nils Brunsson, Uppsala Universitet

Studenterna i företagsekonomi behöver mer handfasta och historiskt förankrade beskrivningar av ämnets mest centrala begrepp än dem som  nuvarande läroböcker kan erbjuda. Också företagsekonomisk forskning skulle må väl av en bättre förståelse av organisationsbegreppet.

• Nils Brunsson, Uppsala Universitet
• Bengt Kristensson, Uggla Åbo Akademi

Risken för korruption kan föreligga på alla nivåer i högskolan och både inom forskningen och utbildningen. På detta seminarium inventerar vi tillsammans med deltagarna vilka korruptionsrisker som finns och diskuterar vad vi kan göra för att undvika dem.

• Ravi Dar, Högskolan Dalarna
• Michal Jirasak Masaryk, University Brno

We gather around specific events and situations in the real world of business and management to offer our nisched competencies to add to our shared knowledge of our shared subject.

• 09.30: Welcome & Fika (Peter Hultén, Högskolan Dalarna)
• 9.45 – 11.00: Workshop on intercultural communication (Sarah Ramsay, Högskolan Dalarna)
• 11.10 – 12.00: Thrown to the lions: Survival tips for balancing a PhD with teaching (Peter Hultén, Högskolan Dalarna)
• Lunch
• 13.00 – 14.00: Early career: Building a future in research: On postdocs and research funding (Christina Öberg, Linnéuniversitet)
• 14.00 – 15.00: Crossing borders in academia: A personal story of interdisciplinary collaboration and finding one’s research group (Anna-Carin Nordvall, Uppsala universitet)
• 15.00: Fika
• 15.30 – 16.30: Navigating the early career stage: On the job market for fresh PhDs (Josef Pallas, Uppsala universitet)
• 16.30 – 16.45: Summing up and key takeaways (Peter Hultén, Högskolan Dalarna)
• 19.30: Evening networking session (details will be published later)

• Deltagare: 3 000 SEK*
• Doktorand: 1 000 SEK

* Deltagaravgiften inkluderar en avgift på 500 SEK till FEKIS, vilken har beslutats av föreningen.
Moms på 25 % tillkommer på konferensavgiften för deltagare som inte är statligt anställda.

Konferensavgiften faktureras till den organisation (lärosäte) som anges i anmälningsformuläret