Svenska III, inklusive examensarbete 1 för ämneslärarexamen, gy

Delkurser

Delkursens övergripande mål är att studenten utvecklar kunskaper om villkor för språkförändring över tid, om svenskans uppkomst som en del av den nordgermanska språkgrenen och om dess utveckling från vikingatid till idag som talspråk och skriftspråk.

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:

• redogöra för olika teoretiska perspektiv på språkförändring över tid och språkpolitik
• redogöra för grundläggande drag i det svenska språkets historia
• redogöra översiktligt för språksituationen i Norden idag genom att förklara likheter och skillnader mellan språken i termer av språksläktskap, språkutveckling (novationer, språkkontakt, spridningsmönster) och språkpolitik
• visa förmåga att analysera historiska svenska texter ur ett språkförändringsperspektiv och nutida texter på övriga nordiska språk ur ett komparativt perspektiv samt dra relevanta slutsatser av analysen
• visa förmåga att förstå norska och danska i skrift samt i icke-dialektalt tal och hantera risker för missförstånd samt diskutera möjligheterna till internordisk kommunikation
• reflektera över hur ämneskunskaper i svensk språkhistoria och språken i Norden kan omsättas i praktisk undervisning på gymnasienivå.

Det övergripande målet med delkursen är att studenten utvecklar kunskaper om romankonstens utveckling från 1600-talet till våra dagar, både vad gäller form och innehåll, och dess samspel med det framväxande borgerliga samhället. Väsentligt är också att studenten reflekterar kring hur romanläsning kan användas i skolan.

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:

• redogöra för huvuddragen i romankonstens utveckling från 1600-talet till våra dagar
• tillämpa grundläggande narrativa begrepp och teorier på romangenren
• relatera romanens nya litterära uttryckssätt till förändringar i det framväxande borgerliga samhället
• göra självständiga litterära iakttagelser och kunna argumentera för dessa utifrån vedertagen litteraturvetenskaplig begreppsbildning
• reflektera över romanens didaktiska roll och funktion i svenskundervisningen i ungdomsskolan
• självständigt resonera kring litteraturvetenskapliga problem.

Delkursens övergripande mål är att den studerande ska kunna genomföra en självständig vetenskaplig undersökning av forskningsförberedande karaktär med utgångspunkt i någon av svenskämnets didaktiska frågeställningar (som kan ha antingen språklig eller litterär utgångspunkt).

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:

• visa fördjupade kunskaper om ett avgränsat svenskdidaktiskt område omfattande områdets forskningshistorik, centrala forskningsproblem och aktuella forskningsbehov
• visa förmåga att självständigt och kritiskt systematisera, problematisera och reflektera över tidigare forskningsresultat utifrån vetenskapsteoretiska såväl som didaktiska perspektiv
• utifrån tidigare forskning och egna erfarenheter formulera en svenskdidaktisk problemställning med tillhörande forskningsfrågor
• genomföra ett självständigt vetenskapligt arbete i form av en kritisk analys av tillgänglig kunskap inom ett avgränsat svenskdidaktiskt område
• visa förmåga att i skriftlig och muntlig form presentera och argumentera för egna resultat samt förhålla sig till vetenskaplig kritik på ett professionellt och konstruktivt sätt
• analysera, värdera och diskutera andras vetenskapliga arbeten genom att, i form av tydlig konstruktiv respons, peka på förtjänster såväl som tillkortakommanden.

Delkurser

I delkursen studeras språklig förändring över tid i ett nordiskt perspektiv med särskilt fokus på svenskans utveckling. Delkursen landar i en kartläggning av språksituationen i Norden idag. De övergripande utvecklingslinjerna i svensk språkhistoria illustreras genom analys av svenska texter från vikingatid till nutid med avseende på fonologi, grammatik, ordförråd och genrer. Det svenska språkets särdrag kopplas till olika teorier om språklig förändring genom ett komparativt studium av nutida talade och skrivna texter på övriga nordiska språk. Speciellt intresse ägnas dialekterna, uppkomsten av standardspråk och språkpolitiska ideologier. Avslutningsvis reflekteras kring den språkliga situation som råder i Norden idag vad gäller officiella språk, minoritetsspråk, internordisk språkförståelse och språkliga attityder. Kontinuerligt diskuteras hur kursinnehållet kan omsättas i praktisk undervisning på gymnasienivå.

I delkursen studeras romanens framväxt och utveckling i ett huvudsakligen europeiskt perspektiv. Den nya litteraturformen och dess uttrycksmedel sätts i samband med förändringar i det framväxande borgerliga samhället. Bland annat studeras romanens progression från relativt enkel underhållning med lågt anseende, över dess förmåga att rymma realistiska samhällsskildringar och politisk kritik, och vidare till genrens allt större komplexitet och fördjupade kapacitet att gestalta både yttre och inre liv, och att på ett alltmer avancerat sätt förmedla detsamma till samtidens läsare. Kontinuerligt diskuteras hur kursinnehållet kan omsättas i praktisk undervisning på gymnasienivå.

Examensarbetet har en tydlig ämnesdidaktisk prägel och fokuserar på svenskämnets vad-, hur- och varför-frågor. Examensarbetet innebär dels en fördjupning av de ämneskunskaper som den studerande utvecklat under de inledande två terminerna, dels en förberedelse för den kommande yrkesverksamheten. Detta första examensarbete på grundnivå fungerar också som förberedelse för det avslutande examensarbetet på avancerad nivå. Utifrån en övergripande ämnesdidaktisk problemställning, med tydligt syfte och specifika frågeställningar, genomförs en litteraturstudie där tidigare forskningsresultat undersöks med hjälp av lämpliga metoder. Genom undersökningen identifierar den studerande ett kunskapsbehov inom det ämnesdidaktiska området som kan ligga till grund för det andra examensarbetet. Den studerande försvarar sitt examensarbete och genomför en kritisk granskning av en medstuderandes examensarbete vid ett ventileringsseminarium.

Delkurs 1 examineras genom aktivt deltagande i seminarier och workshops samt genom skriftliga inlämningsuppgifter, muntliga redovisningar och skriftlig hemtentamen.
Delkurs 2 examineras genom aktivt deltagande i seminarier samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och skriftlig hemtentamen.
Delkurs 3 examineras i form av deltagande i handledning och en vetenskaplig uppsats som den studerande presenterar och försvarar vid ett särskilt ventileringsseminarium, vid vilket den studerande också opponerar på en medstuderandes examensarbete. Examensarbetet kan också redovisas som vetenskaplig uppsats (med tillhörande ventileringsseminarium och opposition av medstuderandes examensarbete) i kombination med annan gestaltande form.

Som betygsskala används U–VG.

1. Scandinavia‘s Linguistic History

The overall goal of the module is for the student to develop knowledge and understanding about the conditions that led to language change over time, about the emergence of Swedish as part of the North Germanic language group and about its development from the Viking Age to the present day as a spoken and written language.
After completion of this module, students should be able to:

• describe different theoretical perspectives on language change over time and language policy
• describe the fundamental features of the story of Swedish
• describe in general terms the language situation in the Nordic region today by explaining the similarities and differences between languages in terms of linguistic similarities, language development (innovations, language contact, migration patterns) and language policy
• demonstrate the ability to analyze historical Swedish texts from a language change perspective and contemporary texts in other Nordic languages from a comparative perspective, and draw relevant conclusions from the analysis
• demonstrate the ability to understand Norwegian and Danish in writing and in non-dialectal speech, deal with the risks of misunderstanding and discuss the opportunities for inter-Nordic communication
• reflect on how knowledge of the history of Swedish and languages in the Nordic countries can be put into practice when teaching at upper secondary school.

2. The Emergence of the Novel

The overall objective of this module is for the student to garner knowledge about the development of the novel from the 1600s to the present day in terms of both form and content, and its interplay with emerging bourgeois society. It is also essential that the student reflects on how the reading of novels can be used in school.
After completion of this module, students should be able to:

• describe the main features of the development of the novel as an art form from the 1600s to the present day
• apply basic narrative concepts and theories on the genre of the novel
• relate the new literary expression of the novel to changes in emerging bourgeois society
• make independent literary observations and be able to argue for them based on established literary conceptualization
• reflect on the didactical role and function of the novel when teaching Swedish at upper secondary school
• independently discuss problems in comparative literature.

3. Degree Thesis 1 for Teacher Students, Upper secondary school

The overall goal of this module is for students to be able to conduct an independent scientific investigation that prepares them for research, with a basis in any question about didactics in the subject Swedish (that is either linguistic or literary).
After completion of this module, students should be able to:

• demonstrate in-depth knowledge about a defined area from the field of Swedish didactics that includes research history, central research problems and current research needs
• demonstrate the ability to independently and critically systematize, problematize and reflect on past research from the perspectives of academic theory and didactics
• based on previous research and their own experiences, formulate a question on Swedish didactics with associated research issues
• complete an independent scientific assignment in the form of a critical analysis of available knowledge within a defined area from the field of Swedish didactics
• demonstrate the ability, both in writing and orally, to present and argue for their own results while relating to scientific criticism in a professional and constructive manner
• analyse, evaluate and discuss others‘ scientific work by, in the form of clear constructive feedback, pointing out its strengths as well as its shortcomings.