Skolväsendets historia och samhällsuppdrag - ämneslärare

Kursens övergripande mål är att den studerande ska utveckla en grundläggande förståelse för grundskolans och gymnasieskolans framväxt och position i samhället ur ett utbildningspolitiskt, utbildningsfilosofiskt och läroplansteoretiskt perspektiv. Ett mål är också att den studerande ska utveckla en förståelse för lärarutbildningens framväxt i ett samhälleligt sammanhang. Vidare ska den studerande utveckla förståelse för innebörden i och värdet av ett vetenskapligt förhållningssätt i läraryrket samt grundläggande förmåga att betrakta utbildningsväsendets samhällsuppdrag ur olika perspektiv.

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

• redogöra för framväxten av grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen samt ange utbildningspolitiska och utbildningsfilosofiska argument som kan förklara denna framväxt
• visa kunskap om aktuell politisk styrning och organisation av dagens skolväsende, med särskild tonvikt på grundskolans senare år och gymnasieskolan
• reflektera över verksamhetens styrdokument i relation till utbildningspolitiska, läroplansteoretiska och utbildningsfilosofiska begrepp
• genomföra en undersökning av skola och läraryrket som problemområde samt reflektera över vetenskapliga aspektera av denna
• visa kännedom om den egna lärarutbildningen som en politisk konstruktion
• jämföra den svenska skolans samhällsuppdrag med några andra länders motsvarande uppdrag
• visa förmåga att inta ett vetenskapligt förhållningssätt gentemot verksamheten i skolan
• visa förmåga att använda estetiska uttrycksformer
• visa förmåga att i hantera digitala verktyg i samband med studierna
• visa kunskaper i vetenskapligt skrivande
• visa förmåga att samverka med medstuderande
• visa förmåga att kommunicera på svenska i tal och skrift

Med utgångspunkt i kursens övergripande mål behandlas frågeställningen Vad är skola och varför har vi den? Den svenska skolans samhällsuppdrag studeras utifrån ett historiskt och internationellt perspektiv. Utbildningspolitiska och utbildningsfilosofiska ståndpunkter och tolkningar betraktas i förhållande till olika samhälleliga kontexter. Ämneslärarutbildningens innehåll och ambitioner belyses på motsvarande sätt. Vidare studeras grundskolans och gymnasieskolans organisation och aktuella styrdokument. Demokratibegreppet behandlas och relateras till styrningen av den svenska skolan med särskilt beaktande av idén om en likvärdig skola. Med stöd av vetenskapliga begrepp hämtade från kunskapsområden som genus, etnicitet och klass bearbetas några av de grundläggande värden som uttrycks i skolans läroplaner samt i FN:s barnkonvention. Genom en undersökande uppgift i skolmiljö praktiseras innebörden av ett vetenskapligt förhållningssätt i läraryrket samt förmågan till vetenskapligt skrivande.

Kursen examineras i två moment om vardera 7,5 hp

Moment 1. Samhällsuppdraget i aktuellt och internationellt perspektiv

Examination av undersökning sker i form av ventilering av skriftlig rapport vid seminarium. Via en digitalt gestaltande produktion examineras det internationella perspektivet. Utöver dessa specifika examinationer examineras den studerande genom aktivt deltagande i seminarier.

Moment 2. Skolans framväxt, uppdrag och styrning

Momentet examineras med en skriftlig hemtentamen. Utöver den specifika examinationen examineras den studerande genom aktivt deltagande i seminarier.

Arbetsformer är seminarier, föreläsningar, fältdagar, studiegruppsarbete och arbete i kursens kursrum i lärplattformen. Seminarier, fältdagar och arbete i studiegrupper är obligatoriska.

Som betygsskala används U–VG.

För nätbaserad kurs krävs närvaro på campus under maximalt tre dagar.

Kursen innehåller tre fältdagar vid en partnerskola.

För kursen krävs att den studerande har möjlighet att kommunicera med ljud och bild via en dator eller motsvarande.

The overall goal is for students to develop a basic understanding of the primary and secondary school, the emergence and position in society from an educational policy, educational philosophy and curriculum theory. Another goal is for students to develop an understanding of teacher education emergence in a social context. Furthermore, students should develop an understanding of the meaning and value of a scientific approach in the teaching profession and the basic ability to consider the civic mission of educational reform from different perspectives.

After completing the course, students should be able to:

• demonstrate knowledge of current political governance and organization of today‘s education system, with particular emphasis on secondary school and upper secondary school
• reflect on the policy documents to educational policy, curriculum theory and educational philosophical concepts
• conduct a survey of schools and the teaching profession as a problem area, and reflect on scientific aspects of this
• demonstrate knowledge of their teacher education as a political construction
• compare the Swedish school‘s civic mission with some other countries‘ corresponding assignment
• demonstrate the ability to take a scientific approach towards the teaching profession
• demonstrate the ability to use aesthetic expression
• demonstrate an ability to manage digital tools related to his or her studies
• demonstrate proficiency in academic writing
• demonstrate the ability to interact with fellow students
• demonstrate the ability to communicate in Swedish in speech and writing