Material och ytkarakterisering

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Beskriva de viktigaste metoderna och teknikerna som används vid karakterisering och provning av material.
• Visa fördjupad teoretisk och praktisk kunskap avseende möjligheter och begränsningar vid användandet av olika materialkarakteriseringstekniker.
• Motivera valet av analysmetod baserat på metodens egenskaper samt bedöma relevansen av framtagna resultat för att lösa ett materialvetenskapligt eller materialtekniskt problem.
• Tillämpa analysmetoder praktiskt, tolka resultaten samt kunna utföra grundläggande laboratoriearbete för att karakterisera mikrostruktur och mekaniska egenskaper hos material.

I kursen behandlas olika mekaniska provningsmetoder, ytavbildande och ytanalysmetoder teoretiskt. De mekaniska provningsmetoder som omfattas är drag- och slagprovning samt hårdhetsmätning. Grunderna i ytavbildande tekniker såsom ljusoptisk mikroskopi, svepelektronmikroskopi (SEM), interferensprofilometri etc. avhandlas. De ytanalysmetoder som gås igenom är energidispersiv röntgenanalys (EDS), bakåtspridd elektrondiffraktion (EBSD), Augerelektronspektroskopi (AES), röntgenfotoelektronspektroskopi (XPS), löptidsmasspektrometri (ToF-SIMS), Fouriertransform infraröd spektroskopi (FTIR) och röntgendiffraktion (XRD). I kursen ingår dessutom laborativa moment i karakterisering av ytbeläggningar, metallers mikrostruktur och mekaniska egenskaper.

Skriftlig salstentamen (5 hp)
Skriftlig inlämningsuppgift (1 hp)
Laboration och laborationsrapport (1,5 hp)

Föreläsningar, inlämningsuppgift och laboration.
Inlämningsuppgiften och laborationen är obligatorisk.

Som betygsskala används U, 3, 4, 5.

På laboration och inlämningsuppgift U, G

Den skriftliga salstentamen styr slutbetyget på kursen.

Ersätter MP3016.