Migration, klimat och ångest i engelskspråkig litteratur

• problematisera begreppen migration och miljö inom samtida litteratur- och kulturteori kopplade till riskteori, affektteori, transkulturalitet, kosmopolitanism och klimatförändring
• självständigt analysera och tolka ett urval engelskspråkiga litterära verk om migration och miljö
• kommunicera och argumentera i tal och skrift för sina egna tolkningar och kritiska bedömningar av de litterära verken såväl som av litteraturkritiska och teoretiska texter på en ändamålsenlig och övertygande akademisk engelska
• kritiskt reflektera och ge respons på andra studenters skriftliga arbeten genom att ge konstruktiv kritik i skriftliga och muntliga diskussioner.

Kursen fokuserar på hur litteratur på engelska från 1989 till idag har behandlat migration och klimatförändring som två av de bakomliggande faktorerna för den så kallade samtida “age of anxiety“. Kursen belyser och diskuterar hur Berlinmurens fall 1989 ofta betraktas som tidpunkten då den nuvarande globaliseringsepoken började, såväl som tiden när klimatoro övergick från hotet om kärnvapenkrig till den omedelbara risken för en miljökatastrof. Den transnationella mobilitetens globala ökning och accelererande takt vad gäller människor, idéer och varor har identifierats som orsak till olika ifrågasättanden av nationalstatens giltighet och suveränitet. De senaste utmaningarna orsakade av klimatförändringar och påtvingad migration har inom politiska och mediadiskurser besvarats på sätt som har främjat negativa affekter såsom ilska, frustration, rädsla och oro. Dessa individuella känslor upplevs kollektivt och har orsakat “affektiva ekonomier“ som gör att människor engagerar sig politiskt på olika sätt och gör att individer allierar sig med eller mot andra. Kursen lägger fokus på en fördjupad analys av ett antal litterära verk på engelska som syftar till att definiera olika erfarenheter rörande migration och klimatförändringar som globala hot. Kursen utgår ifrån teorier om transkulturalitet, kosmopolitanism, ekokritik, riskteori och affektteori.

Som betygsskala används U–VG.