Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper
och färdigheter, utveckla förmåga att
Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller på grundnivå,
För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.
Kunskap och förståelse
För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten
För ämneslärarexamen ska studenten också
Färdigheter och förmåga
För ämneslärarexamen ska studenten
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För ämneslärarexamen ska studenten
För lärarexamen vid Högskolan Dalarna ska studenten, utöver de mål som anges i examensordningen
2.1 Omfattning enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng.
För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.
För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng och omfatta ämnesstudier i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.
Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.
Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:
Självständigt arbete (examensarbete)
För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort två självständiga arbeten (examensarbeten) om vardera minst 15 högskolepoäng i ett av de ämnen som studeras inom utbildningen.
2.2 Utbildningens struktur
Ämneslärarutbildningen vid Högskolan Dalarna innehåller två integrerade utbildningsområden, ämnesstudier och pedagogiskt arbete. Området pedagogiskt arbete består i sin tur av utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning.
Inom ämneslärarutbildningen för gymnasieskolan integreras de två utbildningsområdena i form av två ämnesblock, ett för varje undervisningsämne.
Ämnesblock 1 omfattar 142,5 högskolepoäng, fördelade på 120 högskolepoäng ämnesstudier inklusive de två examensarbetena, 15 högskolepoäng VFU och 7,5 högskolepoäng utbildningsvetenskaplig kärna.
Ämnesblock 2 omfattar 112,5 högskolepoäng fördelade på 90 hp ämnesstudier, 15 hp VFU och 7,5 hp utbildningsvetenskaplig kärna.
2.3 Partnersamverkan
Ämneslärarutbildningen vid Högskolan Dalarna kännetecknas av en nära samverkan med kommunala och fristående skolor. Redan under utbildningens första termin knyts studenten till en skola som han eller hon tillhör under hela sin studietid. Härigenom ges möjlighet att redan under utbildningen vara delaktig i konkret pedagogisk verksamhet, såväl under den verksamhetsförlagda utbildningen som genom uppgifter som genomförs löpande under utbildningen och andra individuellt planerade kontakter. Skolan/partnerområdet eller kommunen har ett samarbetsavtal med högskolan och de verksamhetsförlagda lärarutbildarna bör ha genomgått handledarutbildning för uppdraget. Samverkande skolor har på så vis ett utbildningsansvar under den verksamhetsförlagda utbildningen och ett fadderansvar under studentens hela utbildning.
Den kontinuerliga partnersamverkan innebär att teori och praktik hela tiden integreras genom att studenten under sina högskoleförlagda studier genomför ett antal fältdagar i skolan, samtidigt som de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen även består av studier och seminarier tillsammans med högskoleförlagda lärarutbildare.
Samverkan sker även genom att examensarbetena kopplas till såväl högskolans forskningsmiljöer som till gymnasieskolors utvecklingsbehov. Examensarbetena utgår från angelägna ämnesdidaktiska utvecklingsområden/frågeställningar och förväntas därigenom kunna bidra till utveckling av skolans verksamhet.
2.4 Internationalisering
Inom programmets kurser ges internationella och globala perspektiv via litteratur, möten med internationella gästlärare och studenter på campus och via nätet samt genom att studenten erbjuds möjlighet att läsa kurser utomlands. Inom programmet ges möjlighet till utlandsstudier inom utbildningens båda områden eftersom programmets kurser kan ersättas med kurser vid något av de utländska lärosäten som Högskolan Dalarna har avtal med. Det finns även möjlighet för studenter att förlägga en del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands, vilken då följs upp av kursens lärare vid högskolan och av ansvariga VFU-lärare vid skolan på samma sätt som vid den ordinarie nätbaserade utbildningen.
3.1 Pedagogiskt arbete
Inom ämneslärarutbildningen vid Högskolan Dalarna svarar området pedagogiskt arbete för de gemensamma kunskaper som alla studenter ska ha för att uppnå målen för ämneslärarlärarexamen. Pedagogiskt arbete som ämne fokuserar den pedagogiska yrkesverksamhetens praktik och teori, vars samband diskuteras och analyseras genom olika ämnesdiscipliners pedagogiska, didaktiska och ämnesdidaktiska perspektiv. Ämnet är således mångvetenskapligt och integrerar teorier och metoder från olika forskningsfält där den pedagogiska yrkesverksamheten står i centrum.
3.1.1 Utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning
Kurserna i pedagogiskt arbete inom ämneslärarprogrammet består av 60 högskolepoäng utbildningsvetenskaplig kärna och 30 högskolepoäng verksamhetsförlagd. Kurserna bygger på varandra vilket innebär en progression och fördjupning såväl beträffande innehåll som krav på förmåga till analys, reflektion, självständighet och pedagogiskt ledarskap. På så vis integreras de utbildningsvetenskapliga kärnkurserna med den verksamhetsförlagda utbildningen.
En väsentlig uppgift inom verksamhetsförlagd utbildning är att studenten, i samarbete med och med stöd av erfarna lärare, ska planera, bedriva och analysera pedagogisk verksamhet inom det aktuella ämnes-/kunskapsområdet. Studenten ska successivt bygga upp en grundläggande didaktisk kunskap, som innebär förmåga att i tanke och handling relatera frågor om val av innehåll och arbetsformer till verksamhetens mål och till elevers förutsättningar och meningsskapande. De två första kurserna med VFU ligger på grundnivå 1, den tredje kursen på grundnivå 2 och den fjärde och avslutande kursen ligger på avancerad nivå. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen finns en tydlig progression där studenten inledningsvis med stöd av verksamma lärare inskolas i den pedagogiska verksamheten. Graden av självständighet ökar successivt och inom den sista kursen med verksamhetsförlagd utbildning, på avancerad nivå, förväntas studenten visa sådana pedagogiska och ämnesdidaktiska kunskaper och färdigheter som krävs för att såväl självständigt som i samarbete med verksamma lärare leda den pedagogiska verksamheten. En viktig förmåga är härvidlag att analysera och reflektera över verksamheten med utgångspunkt i för verksamheten relevant didaktisk och ämnesdidaktisk forskning och teoribildning.
Den verksamhetsförlagda utbildningen är förlagd till skolor/partnerområden som har ett samverkansavtal med Högskolan Dalarna och genomförs inom den åldersgrupp som utbildningen avser. För de kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning, liksom för programmets övriga kurser, finns alltid bedömningskriterier som utgör underlag för den slutgiltiga bedömningen av studentens måluppfyllelse.
3.1.2 Programmets kurser i Pedagogiskt arbete
(Utbildningsvetenskaplig kärna 60 högskolepoäng samt VFU 30 högskolepoäng)
3.2 Ämnesstudier och ämnesblock
Ämnesstudierna vid Högskolan Dalarnas ämneslärarutbildning mot gymnasieskolan utgörs av sammanlagt 210/240 högskolepoäng vilka integreras med 30 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning och 15 högskolepoäng utbildningsvetenskaplig kärna i form två sammanhållna ämnesblock vilka utgör en helhet med en inbyggd progression. Kurserna inom inriktningsblocken är yrkesförberedande i den meningen att såväl innehåll som arbetsformer förbereder för pedagogisk verksamhet inom gymnasieskolan. Det innebär att kurserna genomsyras av reflektion kring ämnesinnehåll, centrala begrepp samt ungdomars och elevers lärande och utveckling. Genom dessa kurser tillägnar sig studenten så kvalificerade kunskaper att han eller hon självständigt kan bedöma läroplanernas och kursplanernas krav, välja innehåll i verksamheten och analysera olika läromedels innehåll och struktur.
Ämnesblocken integrerar ämnesstudierna med såväl den verksamhetsförlagda utbildningen som två av kärnkurserna till sammanhållna helheter där utbildningsområdena varvas.
Ämnesblock 1, 142,5 högskolepoäng
Ämnesstudier, ämne 1, 120 hp (inkl. examensarbeten 30 hp)
Didaktik och ledarskap för ämneslärare, 15 hp, varav 7,5 hp VFU i ämne 1
VFU i ämne 1, 7,5 hp
Ämnesblock 2, 112,5 högskolepoäng
Ämnesstudier, ämne 2, 90 hp
Utveckling och lärande i gymnasieskolan 15 hp, varav 7,5 hp VFU i ämne 2
VFU i ämne 2, 7,5 hp
3.2.1 Ämneskunskaper och ämnesdidaktik
Vid Högskolan Dalarna består ämnesstudierna av påbyggbara akademiska kurser som nivåmässigt är likställda de fristående kurserna. Detta betyder att de examinerade ämneslärare som vill fördjupa sig inom något av sina akademiska professionsämnen ska kunna bygga vidare på sina ämnesstudier på grund-, avancerad eller forskarnivå. Denna påbyggbarhet och ekvilerbarhet förhindras inte av det faktum att ämnesstudierna har en tydlig ämnesdidaktiskt prägel. Tvärtom så fördjupas, befästes och perspektiveras ämneskunskaperna genom att studenten i de ämnesdidaktiska momenten hela tiden uppmanas att reflektera över såväl den akademiska disciplinens som undervisningsämnets vetenskapliga grund och självförståelse, samt vilket ämnesinnehåll som bör väljas ut för elevers lärande. På så vis karaktäriseras ämnesstudierna av en ständig metareflektion där ämnesdidaktiken bildar ett eget kunskapsfält inom vilket studenten gradvis utvecklar sin förmåga att göra medvetna didaktiska val av ämnesinnehåll och undervisningsformer inom samtliga i examen ingående undervisningsämnen.
3.2.2 Examensarbeten
I ämneslärarutbildningen med inriktning mot gymnasieskolan fullgör studenten två självständiga ämnesdidaktiska examensarbeten om vardera 15 högskolepoäng inom sitt förstaämne. Examensarbetena introduceras tidigt i studierna men avslutas och redovisas mot slutet av utbildningen. Det första arbetet skrivs under utbildningens åttonde termin och ligger på grundnivå 2, medan det andra arbetet färdigställs under den nionde och näst sista terminen och ligger på avancerad nivå. Syftet med examensarbetena är att stärka den blivande lärarens yrkeskompetens, där självständighet och förmåga till kritisk analys är centrala värden.
Vid Högskolan Dalarna ses examensarbetena som en angelägenhet för hela lärarutbildningen och inte enbart de specifika examensarbetskurserna. Förmågan till vetenskapligt tänkande och skrivande utvecklas successivt under utbildningen, men fokuseras i kärnkursen Vetenskapsteori och utbildningsvetenskaplig forskning som läses under termin sex innan den studerande går vidare till sina fördjupningsstudier och de två examensarbetena. Under denna kurs behandlas vissa generella vetenskapsteoretiska, forskningsetiska och forskningsmetodiska frågor samt forsknings- och analysverktyg som studenten behöver för sina kommande examensarbeten.
Lärarstudenterna genomför sina examensarbeten inom de ämnesdidaktiska områden som byggs upp dels av den forsknings- och handledarkompetens som finns vid högskolan, dels utifrån de kunskaps- och utvecklingsbehov som finns hos högskolans partnerskolor och partnerområden. De studerande möter representanter för de ämnesdidaktiska områdena tidigt i utbildningen för att informeras om aktuell och pågående forskning, och får då möjlighet att diskutera idéer relaterade till examensarbetet som uppkommit under såväl ämnesstudierna som den verksamhetsförlagda utbildningen. I ämneslärarutbildningen, som innefattar två examensarbeten, fungerar det första som forskningsförberedande och inriktas i första hand mot analyser av tidigare forskning utifrån en väl avgränsad ämnesdidaktisk frågeställning. Därigenom läggs en vetenskaplig grund för det andra examensarbetet där de studerande genom en empirisk studie förväntas bidra med ny kunskap inom ett avgränsat område som kan bidra till det kollektiva lärandet inom akademin såväl som till utvecklingen av skolans ämnesundervisning.
Studerande som med godkänt resultat genomgått programmets kurser och i övrigt uppfyller målen för utbildningen, erhåller, efter ansökan, examensbevis för Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattande 300/330 högskolepoäng (Master of Arts in Secondary Education – Upper Secondary School, 300/330 Credits). Examen avläggs på avancerad nivå.
Betyg sätts på del av kurs och på fullständig kurs på sätt som framgår av kursplanen. Inom programmet används graderade betyg, d.v.s. Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.