Utbildningsplan

Musik- och ljudproduktionsprogrammet180 högskolepoäng

Programkod
KMUSG
Programansvarig
Henrik Carlsson
Erika Iljero-Winnberg
Fastställd
Fastställd av Utbildnings- och Forskningsnämnden 2025-01-15.
Gäller fr.o.m. HT 2024.

1. Programmets mål

1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 8 §:

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

1.2 Examensmål enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2:

Kunskap och förståelse
 
För kandidatexamen skall studenten: 
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
 
Färdighet och förmåga
 
För kandidatexamen skall studenten:
- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, 
- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, 
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.
 
Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen skall studenten:
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

1.3 Utbildningsprogrammets mål

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen skall studenten:
- kunna redogöra för hur musik skapas, produceras och distribueras, samt för musikproducentskap och dess olika produktionsprocesser och villkor,
- kunna redogöra för ljudets fysikaliska egenskaper och relation till olika akustiska miljöer samt reflektera över lyssnandets funktioner.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen skall studenten:
- visa förmåga att gestalta med både ljud och musik och tillämpa dem som narrativa funktioner i en medieproduktion.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen ska studenten:
- utvecklad förmåga att göra kreativa val.

2. Huvudsaklig uppläggning

Programmet kombinerar praktiskt och skapande arbete med teori och teknikförståelse. I detta program ligger profilen mot produktion av musik och ljud i olika former och de teorier och arbetssätt som är viktiga inom det kunskapsområdet. Dessa kurser finns övervägande inom den första halvan av programmet. Många av kurserna läses dock gemensamt med övriga program inom huvudområdet Medieproduktion, så kallade programgemensamma kurser. Samläsning och samarbete med andra programstudenter leder till en fördjupad förståelse för olika kunskapsområden och yrkesroller, liksom för vikten av nätverkande för att skapa flera vägar till en aktiv framtid inom mediebranschen. 
Inom de programgemensamma kurserna under utbildningens första läsår ges en grundläggande introduktion till medieproduktion som kunskapsområde och arbetsfält. Dessa kunskaper prövas genom tillämpning i produktionsövningar och analyserande och reflekterande skrivuppgifter. Ett vetenskapligt arbete inom huvudområdet genomförs.
I de programspecifika kurserna (som enbart ges för detta program) behandlas musikproduktion i studiomiljö, med integrerade praktiska och teoretiska aspekter. Därefter sker en fördjupning inom audioteknologi och relaterad ljudteori med fokus på psykoakustik, spatialitet och immersivt ljud.
Under det andra årets programgemensamma kurser undersöks relationen mellan samhälle och medier samt entreprenörskap och projekthantering inom medieproduktion. I dessa kurser studeras också projektutveckling och finansieringsformer för medieproduktion. Dessa kunskaper tillämpas i projektbaserade kurser som inkluderar externa beställare och medproducenter. Här ska beställares behov gällande format, genre och målgrupp vägas mot etiska och praktiska hänsyn. I dessa kurser utvecklas även en förståelse för olika audiovisuella plattformar, produktionsförutsättningar och uttrycksformer inom medieproduktion och dess aktuella strukturer och aktörer. Därutöver problematiseras mediers demokratiska funktion i samhället, inklusive en fördjupning i de juridiska och etiska ramverk som reglerar mediers verksamhet i Sverige. Utifrån dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet introduceras hållbar medieproduktion.
Under detta läsår ges tre programspecifika kurser. I dessa behandlas de verktyg och metoder som tillämpas inom olika former av liveljud vilket resulterar i ett liveljudsprojekt. Här studeras också komposition och musikproduktion genom analys av befintliga verk, samt egen musikproduktion. Under detta år fördjupas även förståelsen för de narrativa möjligheter ljudet ger inom medieproduktion. För den som vill genomföra utbytesstudier vid ett annat lärosäte, förslagsvis internationellt, rekommenderas termin fyra för detta.
Det tredje läsåret samläses helt med studenter från övriga utbildningsprogram inom Medieproduktion, eftersom samtliga kurser omfattar generiska kunskaper inom huvudområdet där samarbete mellan studenter från olika program är gynnsamt för det egna lärandet och de gemensamma resultaten. På så vis utvecklas den personliga gestaltningsförmågan genom utforskande av traditionella och alternativa konventioner inom audiovisuellt berättande. Här tillämpas förvärvade kunskaper genom ett examensarbete och ett gestaltande arbete som ska initieras, planeras och genomföras självständigt. Inför dessa arbeten läses teori- och metodkurser som ligger till grund för vetenskapliga och konstnärliga vägval. Under sista terminen sammanfattas helhetsförståelsen för hållbar medieproduktion genom att studenten tar ansvar för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i genomförande av projekt, samt värderar hur dessa hållbarhetsdimensioner beaktas i branschkontext vid verksamhetsförlagd utbildning. Denna verksamhetsförlagda utbildning avslutar utbildningsprogrammet.

3. Programmets kurser

Samtliga kurser ges på° grundnivå° av ämnet Medieproduktion, varav en del är programgemensamma och samläses med andra utbildningsprogram. Kurser som är unika för detta program är markerade med (†). De kurser som krävs för kandidatexamen inom huvudområdet Medieproduktion är markerade med (*).
År 1
Audioteknologi och -teori, 15 hp (†)
Audiovisuella perspektiv, 7,5 hp (*)
Introduktion till medieproduktion, 15hp (*)
Musikproduktion i studio, 15 hp (†)
Uppsats i medieproduktion, 7,5 hp (*)

År 2
Entreprenörskap för medieproducenter, 7,5 hp (*)
Komposition och musikskapande, 15 hp (†)
Liveljud, 7,5 hp (†)
Ljudnarration, 7,5hp (†)
Medieproduktion som projektarbete, 15 hp (*)
Medier och samhälle, 7,5 hp (*)

År 3
Alternativa gestaltningsformer, 7,5 hp (*)
Exponeringsprojekt inom medieproduktion, 15 hp
Kandidatexamensarbete i Medieproduktion, 15 hp (*)
Verksamhetsförlagd utbildning inom medieproduktion, 15 hp
Vetenskapsteori och metod i Medieproduktion, 7,5 hp (*)

4. Examensbenämning

Filosofie kandidatexamen, huvudområde Medieproduktion

5. Behörighet

  • Grundläggande behörighet

6. Summary in English

7. Övrigt

Programnamnet kan på begäran redovisas i examensbeviset om den studerande med godkänt resultat har genomfört samtliga programmets kurser.
Vissa kurser kan komma att ges på engelska.