Du besöker just nu vår digitala utställning
Du besöker just nu Högskolan Dalarnas digitala utställning som uppmärksammar 150-årsfirandet av lärarutbildningen i Falun.
Biologi – åskådliggörande och naturupplevelser
Text: Johanne Maad, lektor i biologi vid Högskolan Dalarna.
Åskådlighet förespråkades i folkskolans normalplan från år 1900 och bilder på djur och växter blev vanligt förekommande på skolplanscher och i läromedel för folkskolan. Uppstoppade djur och levande växter kunde konkretisera innehållet ytterligare. Flera av de uppstoppade djuren finns kvar i Högskolan Dalarnas samlingar och används fortfarande i undervisningen.
Bildtext: På bilden ses seminaristerna, de blivande folkskollärarna, teckna växter och djur på svarta tavlan i kritteckningsrummet. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Bildtext: Undervisning i biologi för blivande lärarinnor omkring hundra år sedan. Många av de uppstoppade djur och torkade växter som användes i biologiundervisningen för hundra år sedan finns fortfarande i högskolans ägo. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Bildtext: I seminariets biologilaboratorium fanns mikroskop. För att kunna åskådliggöra biologins mindre beståndsdelar fick de blivande lärarna mikroskopera celler och vävnader och teckna av det de såg. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Nutidens exkursioner
Numera är exkursioner viktiga erfarenheter av biologisk mångfald och ekologi. Exkursionerna ger även lärarstudenterna möjlighet att utveckla en relation till naturen. Tillgång till ny teknik ger nya möjligheter att visualisera och dokumentera växter och djur, till exempel med digitala mikroskop, mobiltelefoner och surfplattor. Digitala appar kan användas som hjälp vid artbestämning.
Foto: Lena Skoglund.
Fysik – modeller och kroppsligt lärande
Text: Johanne Maad, lektor i biologi vid Högskolan Dalarna.
Här använder läraren fysiska modeller av en glob i kombination med tvådimensionell ritning av parallellcirklar på svarta tavlan. Användandet av modeller och representationer i undervisningen skulle göra den tidens naturlära mer åskådlig – även fysikens abstrakta fenomen.
Bildtext: En bild från undervisningen i seminariets fysiksal. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Bildtext: I Högskolan Dalarnas undervisning i fysik för blivande lärare ingår vardagliga upplevelser av naturvetenskapliga fenomen. Här genomför studenter aktiviteter på en lekplats för att känna krafter och rörelser i kroppen. Foto: Terje Hedström.
Kemi – laborativt lärande
Text: Johanne Maad, lektor i biologi vid Högskolan Dalarna.
Laboratoriet fick ökad betydelse i naturvetenskapsundervisningen under 1900-talet med trenden att göra naturvetenskapen åskådlig genom erfarande av vetenskapliga metoder – i linje med reformpedagogiska ideal. Laboratorieskickligheten var viktig – dock var säkerhetsåtgärderna begränsade och frätande kemikalier används utan skyddsutrustning.
Bildtext: På bilden ses en kemilaboration från tidigt 1900-tal. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Bildtext: En del av de material som användes i dåtidens kemiundervisning finns fortfarande bevarat. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Laborationen är fortfarande en central del av naturvetenskapsundervisningen inom lärarutbildningen. I dag har kemilaborationerna ett mer vardagsnära fokus och många hälsofarliga kemikalier har ersatts med ämnen och material som lärarstudenter känner igen från sin egen vardag. Detta är i linje med dagens läroplaner, som betonar vikten av en naturvetenskaplig undervisning som förbereder elever på att förstå och ta ställning i frågor med koppling till vardagslivet och samhället.
Bildtext: Innehållet i skåpet "Vardagskemi". Foto: Susanne Römsing.
Matematik - från räknekonst till digitala verktyg
Text: Magnus Fahlström, fil. dr och universitetsadjunkt i matematikdidaktik vid Högskolan Dalarna.
Matematik är ett av skolans äldsta ämnen. När den svenska folkskolan inrättades, fastslogs också att blivande folkskollärare behövde behärska "räknekonst och geometri". Medan alla folkskolans elever förutsattes lära sig de fyra räknesätten, kom dock geometri ända fram till 1919 bara att vara obligatoriskt för pojkar.
Bildtext: Fram till 1919 fanns olika instruktioner för vilken matematik som pojkar och flickor förväntades få möta i folkskolan. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Bildtext: Blivande lärarinnor löser uppgifter i geometri med passare och linjal. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
I samband med 1920-talets skolreformer kom undervisningen i det som i folkskolan nu samlat benämndes "geometri och räkning" att reformeras på en rad områden. Förändringen blev också tydlig i lärarutbildningen i Falun. I de blivande lärarinnornas examensprov argumenteras exempelvis återkommande om vikten av att använda klossar, kulor och andra hjälpmedel för att göra undervisningen mer åskådlig och praktiskt användbar.
Nutidens matematikutbildning
Bildtext: Idag är digitala verktyg en viktig del i undervisningen. Bild: Högskolan Dalarna.
Idag utbildas blivande lärare för elever i förskoleklass till och med gymnasiet på lärarutbildningen i Falun. Ämnet matematik ingår för alla blivande lärare upp till skolår 6. För inriktning mot äldre elever finns ingång matematik på ämneslärarprogrammet för grundskolan årskurs 7–9 samt gymnasiet. I undervisningen läggs mycket vikt vid olika representationer av samt kommunikation kring det matematiska innehållet. I bilden ovan används ett digitalt verktyg i detta syfte.