Du besöker just nu vår digitala utställning
Du besöker just nu Högskolan Dalarnas digitala utställning som uppmärksammar 150-årsfirandet av lärarutbildningen i Falun.
Svenskämnet – färdigheter, bildning och demokrati
Text: Solveig Malmsten, lektor i svenska språket vid Högskolan Dalarna.
Skolans svenskämne, eller modersmålsämnet som det länge kallades, har genom historien skiftat karaktär i fråga om både innehåll, arbetssätt och syfte. Lärarutbildningen i Falun har varit och är en aktiv medspelare i utvecklingen.
Bildtext: Utdrag från Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Valborg Olander vid seminariet i Falun var en föregångare i att införa elevaktiva, multimodala arbetssätt och att ta utgångspunkt i elevernas intresse och erfarenheter, vilket tydligt framträder i hennes gärning som läromedelsförfattare.
Bildtext: Till vänster ses en lärobok i uppsatsskrivning författad av bland andra Valborg Olander. Till höger ses en skoltidning gjord av seminarister vid seminariet i Falun år 1898. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
I Olanders material kombineras gärna språkliga och skönlitterära teman med andra kunskapsområden. Svenskämnets potential för ämnesöverskridande undervisning illustreras vackert i ett foto från ett seminarieklassrum i Falun, där lärarkandidaten sammanlänkar språkhistoria (på tavlan står exempel från urnordiska och fornisländska) med litteraturhistoria (Heimskringla) och geografi.
Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Syftet med svenskundervisningen var för Olander bildning och medborgarfostran, medan träning av läs- och skrivfärdigheter endast utgjorde ett led i strävan mot detta mål. Nu som då är idéströmningarna i samhället motsägelsefulla: Samtidigt som 2025 års läroplan för gymnasieskolan lyft in bildning och kreativitet som nyckelord tenderar nya statliga utredningar åter att fokusera på färdighetsträning och faktakunskaper.
På förekommen anledning är en central fråga inom svenskämnesdidaktisk forskning och Högskolan Dalarnas lärarutbildningar idag hur svenskämnets språk- respektive litteraturundervisning kan bidra till att utveckla elevers demokratiska kompetens.
Historieämnet – från kungar och krig till lokala arkiv och historiebruk
Text: Anders Persson, docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Högskolan Dalarna.
Folkskolans historieundervisning har ofta förknippats med kungar och krig. Vid seminariet i Falun tycks dock historieämnet tidigt fått en delvis annan inriktning. När blivande lärarinnor under 1920-talet skrev sina pedagogiska examensuppsatser, ifrågasattes den traditionella så kallade. ”krigshistorien”. Tydligt påverkade av tidens reformpedagogiska strömningar riktade de snarare sitt intresse mot frågan om hur skolämnet historia skulle kunna göras angeläget och begripligt för eleven.
Bildtext: Uppslag i Grimbergs klassiska lärobok för historieundervisning i folkskolan. Foto: Anders Persson.
Bildtext: Blivande lärarinnor i seminarieklassrum. Texten på tavlan visar att bilden är tagen i april 1924. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
När lärarutbildningen blev en del av akademin, kom blivande lärare också att möta ett mer vetenskapligt historieämne. I samband med att ämneslärarutbildningen etablerades i Falun under 1990-talet, rekryterades i stor utsträckning historiker från Uppsala och Stockholms universitet som lärarutbildare. Nu fick studenterna inte bara möta aktuell historisk forskning och forskande historiker; de fick även besöka lokala arkiv, arbeta med källor och själva bidra med att skriva historia.
Bildtext: Blivande historielärare arbetar med historiska källor på Arkivcentrum Dalarna. Foto: Peter Reinholdsson.
Om det unga folkskoleseminariets utbildningar präglades av nationalism och vördnad inför kungamakt och kyrka, har historieundervisningen inom lärarutbildningen med tiden fått helt andra innebörder. Dagens lärarstudenter i Falun möter inte ett enda, på förhand givet, perspektiv på det förflutna. I breda globalhistoriska kurser - likväl som i fördjupande delkurser om nationella minoriteter, historiebruk, ungdomskultur och Förintelsen - öppnas berättelser om det som varit upp för tolkning, samtal och reflektion. Historia handlar inte bara om det förflutna. Det är också ett skolämne som hjälper oss att förstå vår samtid och orientera oss mot framtiden.
Religionsämnet – från katekes och kristendomsundervisning till religionsundervisning i en komplex omvärld
Text: Gull Törnegren, tidigare lektor i religionsvetenskap vid Högskolan Dalarna.
När folkskolan inrättades var banden till kyrkan starka, både organisatoriskt och innehållsligt. Kristendomsämnet fick därmed även en stor tyngd i folkskollärarutbildningen. Men vad skulle utgöra ämnets innehåll? Om denna fråga har det stått strid både bland politiker och bland kyrkans egna företrädare. Från början gällde katekesläsning, men i och med den nya undervisningsplanen för folkskolan (U19), ser vi hur tidens nya pedagogiska tendenser kom att utmana det gamla vid folkskollärarseminariet i Falun. Så här skriver en blivande lärarinna i en examensuppsats: ”Särskilt under kristendomslektionerna bör det ju icke endast bli fråga om att ge barnen ett visst mått av kunskaper. Det är barnens personligheter som skola hjälpas till liv och utveckling.”
Bildtext: Lärarutbildare och blivande lärarinnor på besök vid Torsångs kyrka. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Bildtext: Elever knäpper sina händer till bön. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Högskolan Dalarna erhöll i slutet av 1990-talet rätten att utbilda gymnasielärare i religionskunskap. Vid granskningen framhölls att det måste finnas kompetens i religionshistoria och etik, vilket sedan dess utgjort ämnets två ben. Religionskunskap är i dagens läroplaner ett ämne med stora ambitioner att skola elever till kompetenta medborgare i en omvärld präglad av existentiell mångfald. För religionsämnet i Falun har möjligheten till att uppleva möten med andra perspektiv genom film, studieresor och student- och lärarutbyten varit en del av ämnets livsnerv. Mellan 1992–96 bedrevs ett student- och lärarutbyte med utbildning om mänskliga rättigheter med två sydafrikanska universitet. På 2020-talet har det erbjudits kurser med studieresor ur ämnesdidaktiska perspektiv; två gånger en Jerusalemkurs, där möten med platsen, människor och deras konflikterande berättelser utgjorde fokus för studiet och två gånger erbjöds kursen ”Levd religion” med fältstudieresa till Indien.
Bildtext: Västra muren i Jerusalem, även känd som Klagomuren. I bakgrunden syns Klippdomens gyllene kupol. Foto: Mikael Berg Hedström.
Nätbaserad språkundervisning i lärarutbildningarna
Text: Anneli Fjordevik, universitetslektor i tyska vid Högskolan Dalarna.
Högskolan Dalarna blev tidigt känd för sin profilering mot nätbaserade kurser och här var språken tidigt ute. Redan 2003 började ämnet italienska erbjuda distanskurser, tätt följt av franska och tyska året därpå. Bara några år senare fanns samtliga tolv språkämnen på distans. Flera av dessa ämnen återfinns som ingångar i ämneslärarprogrammet - engelska, franska, kinesiska, spanska, svenska, tyska - och även som centrala delar av grundlärarprogrammet. I flera andra språk utbildas modersmålslärare.
Språkundervisning 2003–2008
Bildtext: Språken som lagts till i Högskolan Dalarnas nätbaserade utbud mellan 2003 och 2008 – från italienska till arabiska, ryska och portugisiska. Bild: Högskolan Dalarna.
På andra lärosäten innebar ”distanskurser” år 2003 brevkurser. Här ville man istället utveckla nätbaserade kurser med interaktivitet, mycket student-student-kontakt och varierande uppgifter.
2003-2004 när de första digitala språkkurserna sjösattes kunde det ta flera minuter eller till och med timmar att ladda ner filer. Det fanns ännu inga tekniska verktyg för att se och prata med varandra utan lärare och studenter skrev till varandra i olika chattprogram. För många studenter var det första gången de chattade. Muntlig undervisning skedde genom att studenterna spelade in sig själva och sitt uttal på kassettband och skickade per post till läraren. Höstterminen 2005 kom både lärplattformen Fronter och programmet Marratech där man kunde prata med varandra – dock med fördröjning.
Bildtext: Skärmklipp från chattprogram som användes i språkundervisningen. Bild: Högskolan Dalarna.
Bildtext: Muntlig undervisning skedde genom att studenterna spelade in sig själva och sitt uttal på kassettband och skickade per post till läraren. Foto: BRRT/Pixabay.