Mål
Kursens mål är att de studerande utvecklar grundläggande kunskaper i det tyska språket, om tyskspråkig kultur och litteratur samtidigt som de förbereder sig för en framtida yrkesprofession som språklärare. Ett övergripande mål är också att de studerande utvecklar självständighet i studierna samt förmågan att reflektera över det egna lärandet.
Delkurser
Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:
- interagera muntligt i olika sammanhang
- identifiera grundläggande skillnader mellan svenskt och tyskt uttal och reflektera över dessa
- jämföra de tyskspråkiga ländernas historia, geografi och samhällsliv och relatera till egna erfarenheter samt reflektera över kulturella frågor kopplat till de tyskspråkiga länderna
- genomföra och ge respons på kortare muntliga och skriftliga presentationer av aktuella ämnen och använda olika presentationsmetoder, samt reflektera över arbetet med skriftliga och muntliga presentationer i skolans undervisning
- kommentera och diskutera innehåll och språk i tyskspråkiga filmer och annan media.
Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:
- tillämpa den tyska formläran och väsentliga delar av syntaxen
- kommentera och förklara formlära och syntax i autentiska texter
- reflektera över grammatikens roll i språkundervisningen.
Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:
- diskutera samtida litterära texter och tillämpa grundläggande litterära begrepp
- reflektera över och analysera språk, innehåll och olika genrer i samtida litterära texter
- reflektera över hur man kan arbeta med litterära texter i språkundervisningen på olika nivåer och i olika åldersgrupper.
Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:
- producera olika slags texter
- ur språklig synvinkel kritiskt analysera texter
- demonstrera kunskaper om det tyska språkets struktur och tillämpa dessa på egna och andras texter
- inta ett kontrastivt perspektiv i tyska gentemot svenska
- reflektera över arbetet med skriftlig textproduktion i språkundervisningen.
Delkursen syftar till att ge den studerande en introduktion till språkdidaktik. Delkursen ger en teoretisk grund och kompletterar de övriga delkursernas innehåll som förberedelse för den kommande yrkesrollen.
Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:
- diskutera hur de främmande språkens ställning i skola och samhälle utvecklats historiskt och debatteras idag
- redogöra för centrala språkinlärningsteorier och diskutera deras betydelse för språkundervisningen
- redogöra för skolans styrdokument med särskilt fokus på de moderna språkens kurs- och ämnesplaner
- på svenska diskutera och reflektera över språkdidaktiska frågeställningar som rör urval av undervisningsmaterial och arbetssätt i relation till målgrupp och skolans styrdokument.
Syftet med delkursen är att den studerande befäster och fördjupar sina språkdidaktiska kunskaper och färdigheter samt utvecklar förtrogenhet med språkundervisning i grund- och gymnasieskolan. Delkursen ska även leda till ökad medvetenhet om elevers generella och specifika förutsättningar för språklärande. Ytterligare ett mål är att den studerande utvecklar sin förmåga att relatera sina övriga språkstudier till ett yrkesprofessionellt perspektiv som språklärare.
Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:
- med utgångspunkt i elevers kunskapsbehov och individuella förutsättningar för lärande, diskutera innehåll och arbetssätt för undervisningen med hänsyn till målgrupp, skolans styrdokument och relevant forskning
- diskutera och ta ställning till centrala språkinlärningsteorier utifrån relevant och aktuellt forskning samt egna erfarenheter av språkundervisning
- diskutera och redogöra för relevanta bedömningar av elevers muntliga och skriftliga prestationer med utgångspunkt i olika teorier om bedömning och skolans styrdokument
- diskutera kultur i språkundervisning och använda sig av olika källor samt kritiskt ta ställning till olika tolkningar av kulturbegreppet och interkulturell kompetens.
Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:
- reflektera över elevers syn på och upplevelser av sitt språklärande samt diskutera hur språkundervisningen bör utformas för att gynna elevers språkutveckling med utgångspunkt i teorier och forskning om inlärning av främmande språk
- diskutera bedömning inom språkundervisning med utgångspunkt i skolans styrdokument och teorier om bedömning
- redogöra för bakgrunden till skolans styrdokument med fokus på det europeiska samarbetet och den gemensamma referensramen (GERS)
- diskutera och reflektera över samspelet mellan inre och yttre faktorer som är knutna till eleven, läraren och den konkreta undervisningssituationen och hur dessa kan bemötas genom att välja innehåll och relevanta arbetssätt i språkundervisningen
- analysera och kritiskt granska undervisningsmaterial för undervisning i tyska som främmande språk ur ett språkdidaktiskt perspektiv och i relation till skolans styrdokument
- redogöra för olika former av digitala verktyg och diskutera hur de kan användas i undervisningen för att utveckla ämnets innehåll och undervisningsformer såväl som elevernas lärande, samt praktiskt tillämpa dessa i sitt eget lärande.
Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:
- självständigt välja relevanta innehåll och arbetssätt i planeringen av språkundervisningen i relation till elevers olika förutsättningar och behov och i relation till skolans styrdokument och relevant forskning
- redogöra för den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS) och göra relevanta bedömningar av elevers språkfärdigheter i relation till GERS och till skolans styrdokument
- redogöra för hur digitala verktyg kan användas i språkundervisningen, redogöra för den digitala utvecklingens betydelse för språkundervisningens innehåll och arbetsformer, samt tillämpa digitala verktyg i undervisningen med utgångspunkt i relevant språkdidaktisk forskning
- redogöra för centrala språkdidaktiska forskningsområden och forskningsmetoder
- ställa en relevant forskningsfråga inom ett avgränsat problemområde som är kopplat till språkundervisningen inom grund- och gymnasieskola samt utveckla en metod för att undersöka frågan
- förbereda, leda och utvärdera en diskussion kring ett valt innehåll.
Innehåll
Kursen består av fyra obligatoriska delkurser:
Delkurs 1. Muntlig språkfärdighet med fonetik och kulturkunskap I, 6 hp
Delkurs 2. Tysk grammatik, 6 hp
Delkurs 3. Modern tyskspråkig litteratur, 6 hp
Delkurs 4. Skriftlig språkfärdighet I, 6 hp
Den studerande läser sedan en av de fyra didaktiska delkurserna:
Delkurs 5. Språkdidaktik 1A, 6 hp
Delkurs 6. Språkdidaktik 1B, 6 hp
Delkurs 7. Språkdidaktik 2A, 6 hp
Delkurs 8. Språkdidaktik 2B, 6 hp
Delkurserna Språkdidaktik 1 och Språkdidaktik 2 kan läsas i valfri ordning. De ges i normalfallet en gång per år.
Den studerande som läser tyska som sitt första ämne OCH den studerande som har läst ett annat ämne än språk som första ämne ska läsa delkurs 5, Språkdidaktik 1A eller delkurs 7, Språkdidaktik 2A.
Den studerande som har läst ett annat språk som första ämne ska läsa delkurs 6, Språkdidaktik 1B eller delkurs 8, Språkdidaktik 2B.
Delkurser
Delkursen innehåller en genomgång av elementär fonetik samt av principerna för tyskt uttal ur framför allt ett kontrastivt perspektiv. Den innehåller övningar i att förstå tyskt tal och i att kommunicera på tyska i olika situationer och inom olika ämnesområden. Stor vikt läggs dessutom på att aktivt öva upp ordförråd och fraseologi med anknytning till vardagliga situationer. I delkursen ingår en övergripande introduktion till de tyskspråkiga ländernas historia, geografi och samhällsliv. Genom att undersöka och diskutera aktuella samhällsfrågor får de studerande ytterligare möjlighet till muntlig träning varvid också jämförelser görs med svenska förhållanden.
Delkursen behandlar grundläggande delar av den allmänna och den tyska grammatiken med skriftliga tillämpningsövningar. Satsstruktur, grammatiska konstruktioner och fraseologi analyseras med utgångspunkt i varierande texter. Tillämpningsövningarna innefattar också träning i att förklara grammatiska sammanhang och att upptäcka och korrigera enklare språkliga fel. I delkursen behandlas också frågeställningar som rör skolans grammatikundervisning.
Delkursen omfattar studiet av modern prosa och poesi från de tyskspråkiga länderna. Texterna sätts i sina kulturella sammanhang och behandlas dels ur språklig, dels ur litterär och dels ur litteraturdidaktisk aspekt i syfte att utveckla såväl språkfärdighet som förmåga till litterär analys och litteraturdidaktisk kompetens.
Inom delkursen tränas skriftlig produktion genom övningar i så kallat processkrivande, där grammatisk korrekthet och ett idiomatiskt uttryckssätt eftersträvas liksom anpassning av språket till olika texttyper. De studerande tränar den skriftspråkliga kompetensen genom att analysera idiomatiska uttryck och grammatiska konstruktioner samt förklara och argumentera för hur de har resonerat. Delkursen behandlar även skrivandets roll i undervisning i tyska som främmande språk.
Delkursen utgör en introduktion till språkdidaktik och till de centrala frågor som rör språkundervisningens innehåll och utformning i relation till elevers olika förutsättningar för språkinlärning och skolans styrdokument. De främmande språkens roll och utveckling i svensk skola behandlas i en historisk tillbakablick. Centrala inslag är dels ett grundläggande studium av teorier kring språklärande, dels diskussioner kring språkdidaktiska frågeställningar. Genom att också studera aktuella styrdokument i form av läroplan, kurs- och ämnesplan för moderna språk behandlas relationen mellan teorierna och skolämnets innehåll. På så sätt kopplas de övriga delkursernas innehåll till det framtida yrket och den konkreta undervisningssituationen liksom till de krav som ställs på språkläraren i skolan.
Delkursen innebär ett fördjupat studium av språkdidaktiska teorier knutna till olika aspekter av språkinlärning och språkundervisning och en diskussion av dessa teoriers relevans för språkundervisningen. Den studerande jämför olika teorier om och modeller för språkinlärning och får inblick i nationell och internationell forskning om flerspråkighet. Genom praktiska övningar uppövas den studerandes vetenskapliga förhållningssätt samt förmåga att självständigt värdera olika teorier. Den studerande fördjupar sig i skolans styrdokument och olika teorier om bedömning och tränar på att använda olika bedömningsmodeller som används inom språkundervisning. Genom praktiska övningar uppövas förmågan att undervisa om kulturella företeelser och att tillämpa teoretiska kunskaper om kulturens roll i språkundervisningen.
Delkursen innehåller studier av olika aspekter av språklärande där diskussion och reflektion kring de didaktiska frågorna står i centrum. Elevers språkliga medvetande och hur de uppfattar sin situation som språkinlärare behandlas. Delkursen inbjuder till reflektion och diskussion om medvetenhet om studentens egen språkinlärning samt hur dessa kunskaper kan användas i språkundervisningen. Olika aspekter av bedömning och betygsättning i språk utgör ett annat viktigt inslag i delkursen. Den gemensamma europeiska referensramen (GERS) behandlas och sätts i relation till svenska skolans ämnesplaner i moderna språk. I delkursen ingår också studier av hur digitala verktyg kan användas i språkundervisningen liksom att granska andra typer av undervisningsmaterial. Delkursens innehåll kopplas till de övriga studierna i tyskämnet och till den framtida yrkesrollen.
Delkursen innebär ett fördjupat studium av språkdidaktiska teorier och forskning med särskilt fokus på de nya mediernas betydelse för språkundervisningen, för såväl ämnets innehåll som dess undervisningsformer. Delkursen ger verktyg för att självständigt planera, genomföra och utvärdera språkundervisningen samt att använda och kritiskt ta ställning till digitala verktyg som resurs för elevers lärande. Den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS) studeras i ett bedömningsperspektiv, och den studerande får även praktisk övning i hur den kan användas i bedömningen av elevers kunskaper och färdigheter i relation till skolans styrdokument. Delkursen introducerar centrala forskningsområden och forskningsmetoder inom språkdidaktik och de studerande tränar förmågan att formulera en relevant forskningsfråga inom ett avgränsat område samt att beskriva en relevant metod för att besvara frågan.
Examinationsformer
- Aktivt deltagande i seminarier
- Skriftliga inlämningsuppgifter
- Muntliga inlämningsuppgifter
- Skriftliga presentationer
- Muntliga presentationer
Betyg
Som betygsskala på hel kurs används U–VG.
För att få betyget väl godkänt på hela kursen krävs väl godkänt på minst 18 hp.
Betyg rapporteras enligt följande:
- Muntlig språkfärdighet - 2 hp | U–VG
- Fonetik - 2 hp | U–VG
- Kulturkunskap - 2 hp | U–VG
- Tysk grammatik - 6 hp | U–VG
- Modern tyskspråkig litteratur - 6 hp | U–VG
- Processkrivande - 3 hp | U–VG
- Språkanvändning - 3 hp | U–VG
- Språkdidaktik 1A - 6 hp | U–VG
- Språkdidaktik 1B - 6 hp | U–VG
- Språkdidaktik 2A - 6 hp | U–VG
- Språkdidaktik 2B - 6 hp | U–VG
Behörighet
- Grundläggande behörighet samt Engelska 6, Samhällskunskap 1b alt 1a1+1a2, Tyska 3
Övrigt
Kursen överlappar tidigare kurskoder GTY2W4 och GTY2GN.
Om den nätbaserade kursen läses som första ämne inom ämneslärarprogrammet krävs närvaro i Falun vid terminsstart under max två dagar.
Kursen kan inte ingå i en examen tillsammans med andra kurser med motsvarande innehåll.
Om studenten har ett beslut/rekommendation om riktat pedagogiskt stöd från Högskolan Dalarna på grund av funktionsnedsättning, har examinator rätt att anpassa examinationen. Examinator avgör utifrån kursplanens mål om examinationen kan anpassas i enlighet med beslutet/rekommendationen.