Kursplan

Svenska med didaktisk inriktning I

Kurskod
GSV3DD
Poäng
30 högskolepoäng
Nivå
Grundnivå
Institution
Institutionen för språk, litteratur och lärande
Ämnestillhörighet
Svenska (SVE)
Kursen kan ingå i följande huvudområde(n)
Ej huvudområde1
Fördjupningsbeteckning för respektive huvudområde
1GXX
Fastställd
Fastställd 2025-01-13.
Kursplanen gäller fr.o.m. 2025-01-13.

Mål

Kursens övergripande mål är att den studerande tillägnar sig grundläggande kunskaper om språkliga och innehållsliga mönster i muntliga och skriftliga texter samt grundläggande svenskämnesdidaktiska kunskaper. Utifrån dessa kunskaper i kombination med ett kritiskt förhållningssätt till rollen som ämneslärare i svenska ska den studerande utveckla förmåga att planera undervisning och bedömning i svenskämnet i språkligt heterogena klassrum.

Delkurser

1.
Text och tal, 7,5 högskolepoäng

Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:

  • tala och skriva med god anpassning till olika kommunikationssituationer och deras etablerade normer
  • beskriva några typiska särdrag för muntliga, skriftliga och multimodala texter i olika genrer
  • diskutera hur arbetsprocessen kan gestalta sig vid produktion av olika slags muntliga, skriftliga och multimodala texter
  • föra konstruktiva diskussioner om eget och andras talande och skrivande ur både process- och produktperspektiv
  • redogöra för ett urval ämnes- och allmändidaktiska teorier samt hur de kan tillämpas vid formativ bedömning för att stödja elevers tal- och skriftspråksutveckling
  • reflektera över texter och andra verktyg som medel för att stimulera elevers språkutveckling, med särskilt fokus på förmågan att tala och lyssna, i relation till skolans styrdokument.

2.
Grammatik och textanalys, 15 högskolepoäng

Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:

  • använda grundläggande grammatiska och textanalytiska begrepp för att analysera texter, däribland elevtexter
  • förklara och värdera grammatiska och andra stilistiska val i text ur ett funktionellt perspektiv
  • redogöra för svenskämnesrelevanta undervisningsmodeller med fokus på skrivutveckling
  • värdera läromedel för grundskolans år 7–9 respektive gymnasieskolan utifrån deras behandling av kunskapsområdet grammatik och stilistik i relation till språkutveckling
  • planera differentierad undervisning om delkursens innehåll med hänsyn tagen till gällande styrdokument för grundskolans år 7–9 respektive gymnasieskolan
  • utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet kritiskt diskutera formativ och summativ bedömning av elevtext, inklusive skrivdelen av de nationella proven i svenska
  • tala och skriva i enlighet med de normer som finns för formell svenska och på ett sådant sätt att innehållet klart framgår i den givna situationen, med särskilt fokus på textens struktur och sambandssignaler.

3.
Barn- och ungdomslitteratur, 7,5 högskolepoäng

Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:

  • analysera skönlitteratur, i synnerhet barn- och ungdomslitteratur, med hjälp av grundläggande litteraturvetenskapliga begrepp
  • beskriva barn- och ungdomslitteraturens historiska utveckling och särart ur ett svenskt perspektiv
  • diskutera barn- och ungdomslitteraturens funktion och villkor i skola och samhälle
  • välja och värdera barn- och ungdomslitteratur som redskap för barns och ungdomars skriftspråkliga socialisation och personliga utveckling i relation till läroplanens värdegrund
  • redogöra för hur läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg kan användas för att stimulera elevers läsförmåga och läsintresse
  • utifrån kursinnehållet och i kritisk dialog med skolans styrdokument göra grundläggande svenskämnes- och litteraturdidaktiska överväganden kring undervisning, bedömning och betygsättning
  • tala och skriva i enlighet med de normer som finns för formell svenska och på ett sådant sätt att innehållet klart framgår i den givna situationen, med särskilt fokus på sammanfattningar och jämförande kommentarer.

Innehåll

Kursen består av tre delkurser.

Delkurser

1.
Text och tal, 7,5 högskolepoäng

I delkursen får den studerande träna på att tala och skriva i olika genrer och i olika kommunikationssituationer, inklusive att tala inför grupp och leda gruppdiskussioner. Parallellt får den studerande anlägga ett metaperspektiv på sin egen och andras arbetsprocess under produktionen av talad och skriven text. Vidare tränas den studerande i att kritiskt analysera talade och skrivna texter i olika genrer samt att ge och ta emot feedback, bland annat i responssamtal med andra kursdeltagare. Utifrån ämnes- och allmändidaktiska teorier samt deltagarnas egna erfarenheter diskuteras hur en svensklärare bäst kan stödja elevers tal- och skriftspråksutveckling och vilka ämneskunskaper som behövs för det.

2.
Grammatik och textanalys, 15 högskolepoäng

I delkursen studeras språkets och textens olika nivåer ur metaperspektiv. Delkursen beskriver svenska språkets uttrycksmöjligheter med hjälp av grundläggande grammatiska och stilistiska begrepp och funktionella beskrivningsmodeller. Den studerande tränar språklig analys av såväl sakprosatexter som skönlitterära texter och diskuterar hur sådan analysförmåga i kombination med olika typer av läromedel kan utnyttjas i svenskämnesundervisningen i språkligt heterogena klassrum. Särskilt fokus läggs på de metaspråkliga kunskapernas betydelse för elevers skriftspråksutveckling och förmåga att delta i olika skrivdiskurser. Den studerande uppmuntras att inta ett kritiskt förhållningssätt till undervisningstraditioner i svenskämnet, skolans styrdokument, nationella prov, bedömning av elevtexter och betygsättning i svenskämnet.

3.
Barn- och ungdomslitteratur, 7,5 högskolepoäng

I delkursen studeras grundläggande litteraturteoretiska termer och begrepp samt teorier om berättarkonst i allmänhet, vilka tillämpas vid läsandet av skönlitteratur för barn och unga. Vidare fokuseras barn- och ungdomstexters produktions- och konsumtionsvillkor samt texternas funktion i nya medier. På så sätt ges insikt i hur dessa texter blir redskap för barns och ungas personliga utveckling och skolans etiska uppdrag att främja demokrati, jämlikhet och mångfald. Villkoren för ungdomars möte med litteratur utifrån gällande kurs- och ämnesplaner i svenska diskuteras kritiskt. Den studerande får göra egna svenskämnes- och litteraturdidaktiska överväganden i förhållande till begrepp som läsförmåga, läsförståelse och läsintresse samt reflektera över hur skönlitteratur kan utgöra en resurs för språkutvecklande arbetssätt i språkligt heterogena klassrum. I delkursen behandlas också digitala lärresursers och estetiska lärprocessers betydelse för att utveckla ungdomars språk och stimulera ungdomars läsande.

Examinationsformer

  • Aktivt deltagande i seminarier
  • Skriftliga inlämningsuppgifter
  • Skriftlig övervakad examination online
  • Skriftlig ej övervakad examination online
  • Muntlig examination individuellt och i grupp på campus och online

Betyg

Som betygsskala på hel kurs används U–VG.

För att erhålla Väl Godkänd på hela kursen krävs Väl Godkänd på minst 22,5 hp.

Betyg rapporteras enligt följande:

  • Text och tal: Tal - 3,5 hp | U–VG
  • Text och tal: Text - 4 hp | U–VG
  • Grammatik och textanalys: Grammatikens grundbegrepp - 5 hp | U–VG
  • Grammatik och textanalys: Grammatik i praktik - 5 hp | U–VG
  • Grammatik och textanalys: Stilistik och textanalys - 5 hp | U–VG
  • Barn- och ungdomslitteratur: Grundläggande litteraturvetenskapliga begrepp - 2,5 hp | U–VG
  • Barn- och ungdomslitteratur: Barn- och ungdomslitteratur i samhällsdialog - 5 hp | U–VG

Behörighet

  • Grundläggande behörighet samt Engelska 6, Samhällskunskap 1b alt 1a1+1a2

Övrigt

I kursen ingår en obligatorisk träff om 2–3 dagar på campus, som omfattar examinerande moment. För dessa examinerande moment erbjuds omexamination först vid campusträffen i samband med nästa kurstillfälle.
I kursen ingår även en fältstudie vid en grund- eller gymnasieskola.

Kursen överlappar tidigare kurskod GSV26X.

Kursen kan inte ingå i en examen tillsammans med andra kurser med motsvarande innehåll.

Om studenten har ett beslut/rekommendation om riktat pedagogiskt stöd från Högskolan Dalarna på grund av funktionsnedsättning, har examinator rätt att anpassa examinationen. Examinator avgör utifrån kursplanens mål om examinationen kan anpassas i enlighet med beslutet/rekommendationen.